Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 28 augusti 1956 - Varmluftanlæg i mindre eenfamiliehuse, af Niels Didriksen og Vagn Korsgaard - Uppvärmning med varmluft från gaseldade våningspannor, av Olov G Eklöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
th. augusti 1956
695
blæsning under vinduer vil blive det foretrukne,
men muligheden for, at andre principper vil
vin-de frem, er til stede.
Til slut kan det nævnes, at man i USA er
kommet ind på såkaldte højtryksanlæg. Her føres
kun en del af varmluften retur til
varmeaggregatet, hvor den så til gengæld opvarmes til en
høj temperatur, ca 90°C. I selve rummet blandes
denne värme luft op i et særligt blande-kabinet
med den øvrige varmluft. Herved opnås små
kanaldimensioner, ca 10 cm i diameter, idet
luft-hastigheden gøres forholdsvis stor, ca 5—6 m/s.
Systemet minder iøvrigt om "Hi-Press"
systemet, som af et dansk firma er installeret i en
række skibe, og som også fornylig er blevet
installeret i en ny skole i Københavns omegn.
Lignende anlæg er også udført i Sverige.
Uppvärmning med varmluft
från gaseldade våningspannor
Ingenjör Olov G Eklöf, Stockholm
683.974.5 : 697.38
Vid HSB:s provbebyggelse i östberga i Stockholm, med
vilken man syftar att nå lägre hyror utan att sänka
standarden, har även utförts en del värmeekonomiska
experiment. Detta ter sig naturligt med tanke på den stora del
av totala årskostnaderna, som är bränslekostnader.
Värmesystemet som valts är baserat på uppvärmning
genom inblåsning av varmluft (fig. 1). För att stimulera
hyresgästerna att spara är en värmepanna (beredare) knuten
till varje lägenhet, vilket underlättats av att man som
bränsle använder stadsgas. Varje lägenhet har således en
gasmätare. Att stadsgas valts beror dels på att därigenom
relativt enkla brännaranordningar kan användas, dels på
att värme- och varmvattenförbrukningen är lätt att mäta
för varje lägenhet för sig. Slutligen söker man tillvarata
värmen från evakueringsluften.
Ursprungligen hade man tänkt mantia en
varmvattenberedare och leda ytterluft mellan manteln och beredaren
för att på detta sätt värma upp luften. Vissa provpannor
(beredare) byggdes också för detta ändamål men ingen
av dessa kom upp till rätt kapacitet och dessutom var de
mycket svåra att rengöra. Systemet lades därför om så
att varmvattenbatterier sattes in i fördelningskanalerna
till lägenheterna. Dessa matas med självcirkulation av
magasinsvattnet från resp. lägenheters
förrådsvarmvattenberedare. Batteriet är specialkonstruerat och skall värma
upp + 5°G luft till + 60°C med en topptemperatur på
varmvattnet av 80°C. Förrådsvarmvattenberedarna är
försedda med termostater som är kopplade i
spillgasledning-arna för att temperaturen på beredarnas vattenmagasin
skall kunna hållas på 80°C. Vid varje lägenhetsbatteri är
insatt ett shuntspjäll, som regleras från lägenheten så att
önskad temperatur på varmluften kan erhållas.
För att lägenhetsbatterierna skall kunna blåsa in luft av
+ 60°C vid —20°C yttertemperatur måste ytterluften,
innan den kommer till lägenhetsbatterierna, värmas från
— 20°C till + 5°C. En värmeväxlare av aluminiumplåt
konstruerades för detta ändamål enligt
motströmsprincipen. Problemet var här att på ett enkelt och billigt sätt
överföra värmen från den avgående varma
evakueringsluften och rökgaserna från beredarna till den inkommande
kalla luften utan för stora tryckförluster. Värmeväxlaren
skulle även kunna rengöras lätt.
Ett annat problem var hur mycket värme man vågade ta
ut från den med rökgaser blandade evakueringsluften
utan att kondensvattnet, som bildades i värmeväxlaren,
skulle frysa. Evakueringsluften tillsammans med
rökgaserna beräknas ha en temperatur av 28—30°C. Vid — 20°G
ytterluft och 50 %> utbyte i värmeväxlaren skulle således
evakueringsluftens temperatur ha sjunkit till + 5°C
innan den lämnade värmeväxlaren. I denna del av
värmeväxlaren skulle luften på ena sidan av aluminiumplåten ha
en temperatur av + 5°C och på andra sidan — 20°C. Vid
en första anblick på problemet synes plåten i detta fall få
en medeltemperatur av —7,5°C, och kondensatet skulle
frysa i värmeväxlaren. Att värmeväxlaren trots detta
byggdes för 50 »/o utbyte beror dels på kondenseringsvärmet,
som är mycket varierande beroende på varierande
vattenavgivning från lägenheterna genom kokning och bad,
dels på att värmeövergångstalet stiger på den fuktiga sidan
av plåten varvid den tar åt sig mer värme från
evakueringsluften. Dessa värden, som även varierar genom
fukt-vandringen i lägenhetens ytterväggar, är svåra att beräkna.
Ingen frostbildning kurtde dock märkas i värmeväxlaren
vid ett 3 h prov i östberga med —26°G ingående kalluft.
Vid kontroll på KTH:s kyltekniska laboratorium med en
mindre del av värmeväxlaren — 3 spalter på vardera sidan
— bildades frost i mittkanalen vid — 16°G ingående
kall-luftstemperatur. Men då den kanalen var något
deformerad och den mer öppna kanalen på sidan icke frostade
finns sannolikt ej någon större fara för igensättning av
värmeväxlaren genom frostbildning, vilket antagande
också stämmer med erfarenheterna från senare prov i full
skala.
Från varmluftsbatterierna för resp. lägenheter är inlagd
en isolerad trumma i lägenhetens bjälklag fram till ca
1,5 m från fönstren. Därifrån är dragen en slang fram till
fönstren där luften blåses ut genom en springa som
mynnar under fönsterkarmen. I luftspalterna under fönstren
är insatta regleringsspjäll för luften till lägenheten.
Framför lägenheternas varmluftsbatterier är insatta
regleringsspjäll för fördelning av luften mellan de olika
lägenheterna. Luftmängden är så avpassad att varken över- eller
undertryck alstras genom ventilation. Samma mängd
friskluft blåses in som evakueras från kök, bad- och wc-rum
i lägenheten. Således går ingen varmluft i retur eller med
"rundkörning". Denna balans mellan värmebehov och
inblåst luftmängd — maximalt 60°C varmluft motsvarar
normal mängd evakueringsluft — kan man uppnå endast
Fig. 1. Schema över värme- och ventilationssystem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
