Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 28 augusti 1956 - Uppvärmning med varmluft från gaseldade våningspannor, av Olov G Eklöf - Ekonomisk värmeisolering av byggnader, av Bo Adamson och Wilhelm Tell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
696
’ TEKNISK TIDSKRIFT
genom låga värmegenomgångstal på ytterväggar och
fönster, i detta fall ca 0,3 kcal/m2h°C för ytterväggar och 2,0
för fönster.
Prov har gjorts även med inblåsning i bakkant på
rummen genom ställbara Armix-ventiler. Resultatet synes
emellertid inte uppmuntra till vidare försök då i vissa
fall en temperaturdifferens på 5°C avlästes mitt i rummet
mellan golv och huvudhöjd för en sittande person.
Under den tid som den första anläggningen byggdes och
provades har framkommit nya lösningar för
varmvattenuppvärmningen och uppvärmning av luften efter
värmeväxlaren. Det finns t.ex. i marknaden gaseldade
genomströmningsberedare med sådan kapacitet att man kan
uppvärma ett bad på 10 min. Vid uppdelning av vatten- och
varmluftsuppvärmningen kan man uppnå större
verkningsgrad på varmvattenuppvärmningen sommartid, emedan
genomströmningsberedare ej har något stort vattenmagasin
som avger värme under den tid varmvatten ej tappas.
Ekonomisk värmeisolering av byggnader
Tekn. dr Bo Adamson och civilingenjör Wilhelm Tell, Stockholm
Av en byggnads värmeförluster utgör
transmissionsförlusterna genom väggar, golv och tak en
betydande del. Dessa förluster kan man
nedbringa genom att öka värmeisoleringen i de olika
byggnadsdelarna. Samtidigt som kostnaden för
uppvärmning då minskar ökar emellertid
byggnadskostnaden och man står inför ett
ekonomiskt avgörande om hur mycket det är lönt att
isolera.
Problemet med ekonomisk värmeisolering har
tidigare behandlats i litteraturen1*4. A Eriksson
bestämde i en avhandling om ekonomisk
isolering3 årskostnaden för olika isolering hos
byggnadsdelarna och därur bestämde han den
isolering, som ger den minsta årskostnaden. På
samma sätt har problemet på senare år behandlats
av P Becher2 i Danmark och F Hagman4 samt
I Hansson och S Lindroth. L Backmark1 har i en
utredning rörande stenytterväggar vid jämförel-
Arskosinad
Fig. 1. Samband
mellan
årskostnader och
värmegenomgångstal; (Kß)f fast
del av
byggnadskostnaden,
(Kß)r rörlig del,
dvs. kostnad för
värmeisolering;
upptill putsad
lättbetongvägg
(0,4- kg/dm’),
nedtill regelvägg
isolerad med [-mineralullsskivor;-]
{+mineralullsski-
vor;+} ke
ekonomiskt värmegenomgångstal.
697.865
sen använt nuvärdet av årskostnaderna under
byggnadens livstid. I det följande skall i första
avsnittet den förstnämnda metoden att finna den
ekonomiska värmeisoleringen diskuteras. Vidare
skall visas exempel på de värmegenomgångstal
för olika byggnadsdelar, som ger ett
årskostnadsminimum.
Vid bestämmandet av årskostnaden för en
byggnadsdel måste man göra bedömanden och
prognoser rörande värmepris, ränta,
amorteringstid osv. under byggnadens livstid. Sådana
prognoser blir alltid osäkra. Det kan därför vara
lämpligare att behandla problemet som ett
för-räntnings- och amorteringsproblem, där man
undersöker hur stor förräntning man med
dagens priser kan vänta sig på den extra kostnad,
som man lägger ned på ökad isolering. Man kan
på detta sätt räkna ut hur snabbt den ökade
kostnaden för isoleringen kan amorteras.
Dimensioneringen som ett minimiproblem
En byggnadsdel sägs ofta vara ekonomiskt
värmeisolerad, när årskostnaden är ett
minimum. Den totala årskostnaden innefattar då
även andra kostnader än de, som
sammanhänger med värmeisoleringen, bl.a. kostnader för den
bärande konstruktionen, reparations- och
underhållskostnader samt brandförsäkringskostnader.
Eftersom man i allmänhet ej enbart vill ha
besked om den ekonomiska värmeisoleringen för
en viss byggnadsdel utan även vill ekonomiskt
kunna jämföra olika typer av byggnadsdelar,
låter man vanligen en del av dessa senare
kostnader ingå i årskostnaden, som då ofta brukar
beräknas enligt formeln
Ka = p • Kb + pi • Kr + pdKu + kQKv (1)
där Kj är total årskostnad (kr/m2år), KB
byggnadskostnad (kr/m2), Kr reparations- och
underhållskostnad (kr/m2), Kjj utrymmeskostnad
per cm ändring av väggtjockleken (kr/m2cm),Ä"K
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
