Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 28 augusti 1956 - Ekonomisk värmeisolering av byggnader, av Bo Adamson och Wilhelm Tell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
th. augusti 1956
703
För källar- och vindsbjälklag göres såsom
nämnts en reduktion med faktorn 0,5 resp. 0,9.
Diskussion av resultaten
I förräntningsdiagrammet för en yttervägg av
1-stens fasadtegel som är isolerad med
träulls-platta av a cm tjocklek (fig. 10) är fyra kurvor
streckade, nämligen för plåttjocklekarna 12,5—
20 cm. Dessa tjocklekar måste specialbeställas
och byggnadskostnaderna har erhållits genom
extrapolering. Kurvorna är därför osäkra men
torde ändå ge en ganska rättvisande bild för det
fall att plattorna fanns i marknaden och
användes mera allmänt. Av figuren framgår att en
ökning av träullsplattans tjocklek från 5 till 10 cm
amorteras i ett hyreshus i Stockholm på ungefär
8 år.
För en vägg av %-stens fasadtegel med a cm
lättbetong med / = 0,5 kg/dm3 (fig. 11), för en
putsad lättbetongvägg med y = 0,7 kg/dm3 (fig.
12), med 7 = 0,5 kg/dm3 (fig. 13) eller med y =
Fig. 19. Bjälklag (vind) av trä med a cm kutterspån;
förräntning utöver a — 15 cm (k — 0,41 kcal/mth°C).
Fig. 17. Bjälklag
(vind) av 16 cm
betong + a cm
mineralullsfilt; förräntning av ökning
utöver a = 6 cm (k
= 0,54 kcal/mth°C).
Fig. 18. Bjälklag
(vind) av 16 cm
betong + a cm
direkt-gjuten lättbetong
(y = 0,3) + 4 cm
övergolv av betong;
förräntning utöver
a — 12 cm (k =
0,48 kcal/m’h°C).
0,4 kg/dm3 (fig. 14) kan man i ett hyreshus i
Stockholm icke få en förräntning genom
isoleringsökning utöver utgångsvärdena med mer än
6 %. I några av figurerna visar det sig, att en
större ökning av isoleringstjockleken a ger
bättre förräntning än en mindre ökning. Detta beror
på vissa diskontinuiteter som förekommer i
ackordsprislistan.
För en 15 cm betongvägg med 10 cm
lättbetongisolering (fig. 15) får man för ett hyreshus i
Stockholm genom att öka lättbetongisoleringen
till 12,5 cm en förräntning på 10 % av den
härvid uppkommande merkostnaden.
För en regelvägg med mineralullsskiva (fig. 16)
lönar det sig med 10 % förräntning att öka
isoleringen från 4 till 10 cm.
Det är nästan alltid god ekonomi att isolera
bjälklag mycket väl (fig. 17 och 19). Man bör
emellertid här observera att man för ett
vindsbjälklag bör multiplicera parametern QKV med
0.9.och för ett källarbjälklag med 0,5 ty
temperaturen i vinds- och källarutrymmena är högre
än yttertemperaturen. Däremot är det knappast
lönande att öka isoleringstjockleken för
direkt-gjuten lättbetong med y — 0,3 kg/dm3 mycket
utöver utgångsvärdet 12 cm (fig. 18).
Litteratur
1. Backmark, L: Kostnadsfaktorer vid stengtterväggar. HSB
Bygg-nadstekn. Utredn. 9, Stockholm 1951.
2. Becher, P: Økonomisk varmeisolering. Statens
Byggeforskningsinstitut (Danmark), Bapport 1 1950.
3. Eriksson, A: Bgggnadsteknisk värmeekonomi. IVA Handl. 167,
Stockholm 1943.
4. Hagman, F: Isoleringsekonomi i kompendium Byggnaders
Värmeekonomi. Svenska Teknologföreningen, Stockholm 1954.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
