Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 4 september 1956 - Plaster inom elektroindustrin, av Hilding Högberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•i september 1956
713
Fig. 2. Pressar för hårdplast. Mellan pressarna står
hög-frekvensaggregatet.
kan betraktas som derivat av polyeten. Ersätter
man alla väteatomerna i detta med fluor får man
polytetrafluoreten17. Det är ett mycket
värmebeständigt material, som används även för
ledar-isolation, t.ex. då man kräver beständighet mot
värme och kemikalier (polymeren lär angripas
endast av smältande natrium) samt
brandsäkerhet.
För teletekniken synes Teflon få växande
betydelse. Dess dielkonstant är ovanligt låg (lägst
av alla plasters). Dess förlustfaktor är mycket
låg och helt oberoende av frekvensen (även vid
ultrahöga frekvenser). Teflon har därför
använts i kablar för television.
Kel-F-Elastomer, som är en fluorplast av
gummityp18, har god beständighet mot värme (tål
ca 200°C) och kemikalier (t.ex. rykande
salpetersyra, het olja, drivmedel för flygplan) samt
uppvisar förhållandevis goda mekaniska
egenskaper. Isolationsegenskaperna är goda även i
fuktig atmosfär. Erfarenheterna med denna nya
gummityp är än så länge ringa. Materialet
föreslås bl.a. för isolation av kablar, som används
inom kemiska industrier samt i flygplan. Det
föreslås vidare för sådana ändamål som
inkaps-ling av termistorer och kondensatorer.
Pressning (formgods)
Maskinutrustningen vid pressning är olika för
härdplaster (formpressning, sprutpressning, fig.
2) eller termoplaster (formsprutning, fig. 3).
Rent generellt kan man märka en tendens inom
elindustrin att övergå från härdplaster till
termoplaster. övergången är ofta betingad av att
termoplasterna medger en snabbare produktion än
härdplasterna. De senare kräver nämligen en
viss tid i formen för härdningen. Den kortare
arbetsperioden för termoplaster sammanhänger till
stor del med den tid, som behövs för kylning av
det varma materialet, som sprutats in i formen,
så att detaljen kan tas ut utan deformering.
Den relativt stora produktionshastigheten för
termoplaster gör att man med dessa material
mera effektivt kan utnyttja formar och
maskiner. Skillnaden i arbetsperiod mellan härdplaster
och termoplaster har under senare år något
utjämnats genom att man alltmer börjat använda
högfrekvensförvärmning av härdplasterna.
Härd-ningstiden i formen kan härigenom göras
kortare. En nackdel hos härdplasterna är att
puts-ningen, som i allmänhet kräver manuellt arbete,
vanligen blir större än för termoplaster.
För att tillverkningen av formgods skall vara
lönsam måste serien ha en viss storlek, ty eljest
blir formkostnaderna per tillverkad detalj
alltför höga. Detta, som mera sällan generar
produktionsteknikern, är däremot en olägenhet för
den utvecklande konstruktören, som önskar
några få detaljer att experimentera med. Även
detta problem har man sökt lösa genom att
utnyttja plast; formarna för formsprutning av
termoplaster tillverkas snabbt och billigt av
gjut-plaster. Emellertid ligger denna teknik ännu så
länge i sin linda.
Användningen inom elindustrin av
plastform-gods bestämmes till stor del av materialets
form-beständighet i värme. Härdplasterna tål i
allmänhet högre användningstemperatur än
termoplasterna. Detta gör att härdplasterna blir av
särskilt intresse för starkströmsindustrin, som
för många av sina produkter kräver ett
värmebeständigt material. Termoplasterna är däremot
av större intresse för svagströmsindustrin.
Härdplaster
Alkydpressmassorna har fått allt större
användning under de senaste åren19-20. De är
synnerligen snabbhärdande. Arbetsperioderna blir
mycket korta, och i många fall måste man
använda särskilt snabbt arbetande pressar.
Isolationsegenskaperna hos formgods av
alkydpress-massor är även mycket goda. Särskilt har man
värdesatt detta materials krypströmshållfasthet.
Fig. 3. Helautomatisk formsprutningsmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
