Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 4 september 1956 - Ingenjörsutbildning i två världsmakter, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•i september 1956
719
Ingenjörsutbildning
i två världsmakter
378.962(47)
Sovjetunionen 378.962(73)
Barnen börjar i folkskolan vid sju års ålder. Skolan är
för närvarande sjuårig. De fyra första klasserna kallas
bottenskola, och de tre sista för ofullständig mellanskola.
Hela folkskolan omfattar totalt 6 500 lästimmar, fördelade
på 33 sexdagarsveckor per år. I de tre sista klasserna
upptar realämnen V3 av timantalet. Under 1960 väntas en
tioårig, fullständig mellanskola vara allmänt genomförd.
Efter folkskolan kan eleverna fortsätta vid läroverk eller
vid dess tekniska motsvarighet, "teknikum", båda
3—4-åriga. För lägre teknisk utbildning finns även två-åriga
fackskolor.
Enligt beslut av den nittonde partikongressen i oktober
1952, skall vissa förändringar i undervisningsplanerna
genomföras. Förändringarna väntas bli särskilt stora för
undervisningen på läroverksplanet. Reformen avser att göra
eleverna teoretiskt och praktiskt förtrogna med alla grenar
av produktionen.
Denna "polytekniska undervisning" skall börja så tidigt
som möjligt, och förmedlas i form av enkla berättelser,
avpassade efter intelligensnivån i folkskolans lägre klasser.
Läroverken är främst avsedda för elever, som redan i
folkskolan visat utpräglade teoretiska anlag och anses
kunna fortsätta sina studier vid högskola. Ungefär 1/s av
de folkskoleelever, som fortsätter sina studier, tas in vid
teknikum, som utbildar majoriteten av ingenjörer i
mellanställning Realämnena upptar här 40 % av timplanen, och
matematiken sträcker sig till differential- och
integralkalkyl. Den teoretiska utbildningen kompletteras med praktik
vid industrier.
Undervisningen vid teknikum avser icke endast
ingenjörsutbildning utan även utbildning för befattningar inom de
juridiska, medicinska, jordbruks- och
undervisningstekniska områdena. Ca 5 °/o av teknikumeleverna fortsätter
till högskola. År 1953 fanns det 3 700
undervisningsanstalter av teknikum-tvp i Sovjet och elevantalet var 1,6 milj.
Elevantalet i läroverken (klasserna 8—10) var 4,6 milj.
För den lägre tekniska utbildningen finns
uppskattningsvis 17 000 utbildningsanstalter. Sannolikt är 13 000 av dessa
tvååriga fackskolor.
Jämsides med nämnda skoltyper bedrives en omfattande
korrespondensundervisning. Sålunda uppgick antalet
korrespondenselever 1937 till 200 000 av totalt 550 000 studerande
på läroverksnivå.
Antalet högskolor är 900. Av dessa är 175 tekniska
högskolor, fördelade på över 50 städer och med ett elevantal
av 650 000. En del av dessa är specialiserade för utbildning
inom ett enda fackområde, t.ex. elektroteknik. Ett fåtal
högskolor är av för-revolutionär eller västerländsk tvp,
och dessa utbildar företrädesvis forskare och lärare. I
anslutning till högskolorna finns ca 4 000 mer eller mindre
självständigt fungerande forskningsinstitutioner.
Studietiden är 5—5x/2 år och omfattar 5 000 obligatoriska
föreläsningstimmar och laboratorier. Vid de tekniska
högskolorna får eleverna först en två-årig grundkurs och sedan
en tre-årig specialkurs. Antalet studievägar synes vara
större än i Sverige, och linjevalet sker helt efter
industriernas behov. En teleingenjör får sålunda specialisera sig till
sändaringenjör, mottagaringenjör, antenningenjör osv. 65 °/o
av undervisningen utgöres av allmänna natur- och
ingenjörsvetenskapliga ämnen, 28 °/o av specialinriktade
fackstudier och 7 «/o av social-ekonomiska studier (politisk
skolning). Praktik inhämtas under studietiden.
Vid de icke-tekniska högskolorna är fördelningen mellan
naturvetare och humanister 3 : 1.
Under 1939—52 ökade antalet högskolor med 20 °/o eller
från 750 till 900, tabell 1.
Efter högskoleexamen medför ytterligare minst tre års
studier med därpå följande disputation "kandidat"- eller
"aspirant"-examen. Ett ytterligare icke specificerat antal
år med forskning och förnyad disputation för fram till
doktorsgraden.
I slutet av 1920-talet uppgick naturvetarnas antal till ca
20 000, 1940 till 70 000, dvs. till samma antal som
utexaminerades 1954, då man räknade med en totalsiffra av 150 000
för inom landet verksamma naturvetare, varav 50 000
med högre akademisk examen.
År 1946 utexaminerades 3 188 kandidater inom
naturvetenskapliga-matematiska fakulteterna, 1952 5 500 och
1953 8 530. 1954 utexaminerades ca 70 000 naturvetare, över
25 000 läste på kandidatexamen och flera tusen arbetade
på doktorsgraden. 1951 utdelades 531 doktorsgrader, och
1953 beräknades antalet doktorer vara lika stort som i
USA, med fördelningen 1 : 3 resp. 3 : 1 mellan humanister
och naturvetare.
Under 1950—60 beräknas 1,2 milj. ingenjörer och
naturvetare komma att utexamineras.
USA
Närmaste motsvarigheten till den svenska nio åriga
enhetsskolan består av "elementary school" och "high
school". Denna skola börjar vid sex års ålder och omfattar
12 år.
Undervisningen är huvudsakligen allmänbildande, endast
ett fåtal läser realämnen, tabell 2.
Tillbakagången kan delvis förklaras av den stora bristen
på kompetenta realämneslärare. Från 1950 till 1954
minskades deras antal med 56 %>, från 9 096 till 3 978. En
undersökning i 30 stater visade ett omedelbart behov av 1 800
matematiklärare. Totalt för alla ämnen räknar man med
en brist av 140 000 lärare, och under de närmaste 10 åren
skulle man behöva 500 000 lärare, en siffra, som
egentligen skulle behöva trefaldigas för att täcka den nuvarande
avgångsprocenten. Till följd av denna lärarbrist saknar för
närvarande 53 %> av alla "high school" undervisning i
fysik, och 50 °/o undervisning i kemi och matematik utöver
elementär algebra.
Läsåret omfattar ca 180 läsdagar, fördelade på två
terminer med 5-dagarsveckor.
1955 var antalet "high schools" ca 24 000 och elevantalet
Tabell 1. Ingenjörsutbildningens omfattning vid ryska
högskolor jämte antal yrkesverksamma ingenjörer.
Ar Elevantal vid
samtliga högskolor milj. Examinerade ingenjörer tusental Totalt inom landet verksamma
ingenjörer tusental
1928—29 ... ....... 0.176 11 40,7
1937 ....... 0,550
1939—40 ... ........ 0,620 30 260
1948 29
1950 ........ 2.247 28 460
1951 52 ... ........ 1,356 30
1952 53 ... ........ 1.442 43
1953—54 ... ........ 1.562 54 541
1954 55 ... ....... 1,732 60 (ca)
1955 ........ 1,8
Tabell 2. Antal "high school’ ’-elever i realämnena
Ämne 1900 °/o 1950 °/o
Fysik ..............................................................................23 4
Kemi ................................................................................10 7
Algebra ..........................................................................52 27
Geometri ........................................................................27 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
