Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 4 september 1956 - Ingenjörsutbildning i två världsmakter, av GAH - En aktivt slam-anläggning för 2000 l/s - Gallium i stället för kvicksilver i tandfyllningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
720
Tabell 3. Antalet vid högre läroanstalter intagna elever
och från "college" utexaminerade ingenjörer
Ar Elevantal Utexaminerade
milj. ingenjörer
1939 ........................................................1,4 50 000
1950 ...................................50 000
1951—52 ............................ 2,1
1953 ........................................................24 000
1954 ........................................................20 000
1955 ........................................................2,5 19 707*
* pius 2 529 från icke-ackrediterade "colleges".
ca 7 milj. 1970 räknar man med ca 12 milj. elever. 1954—
55 utexaminerades 760 000 elever, men av dessa hade
endast 20 % läst matematik och 6—8 %> fysik och kemi.
16 % av de "high school"-elever, som fortsätter till "college",
väljer de tekniska banan — en siffra, som beräknas
gälla åtskilliga år framåt — men till följd av den bristande
undervisningen i realämnena beräknas mer än hälften, ca
30 000, falla bort och aldrig avlägga någon teknisk
"college"-examen.
För den högre undervisningen finns ca 1 700 "colleges"
och "universities". Enda skillnaden synes vara, att
"colleges" icke bedriver forskning. Elev som önskar fortsätta
från "high school" till "undergraduate school" skriver
vanligen in sig vid något "college", varav drygt 90 °/o är
fyraåriga och omfattar en två-årig grundkurs — realämnen
och språk — och en två-årig specialisering för visst fack.
Läsåret består vanligen av två terminer om 15—16
femdagarsveckor med 140—150 lästimmar per termin.
Fyra års studier vid tekniskt "college" ger examen för
graden "bachelor of science", B. S., vilken examen även
kan avläggas vid "university".
Ca 20 »/o av alla "college"-examinerade elever blir lärare,
och 5,75 % fortsätter till "universities", 1953 hade
tekniska "colleges" ett elevantal av 105 356 varav 524 482
ny-inskrivna.
För den lägre tekniska utbildningen finns två-åriga
"junior college" samt ca 1 000 två-åriga "technical schools"
med ett elevantal av knappt 50 000.
Dessa två-åriga "technical schools" avser att ge en
slutlig teknikerexamen, medan elever från "junior schools"
kan fortsätta till t.ex. fyra-årigt tekniskt "college", varvid
de två åren tillgodoräknas. Undervisningen vid "graduate
schools" bedrives vanligen vid "universities". Antalet
sådana högskolor är ungefär lika stort som i Sovjet, men
antalet tekniskt studerande är endast fjärdedelen, ca
150 000. Sålunda hade samtliga högskolor 1950 ett elevantal
av 2,116 milj. varav 180 262 läste till ingenjörer, medan
motsvarande siffror i Sovjet var 916 000 resp. 266 806. Ca
20 °/o av högskoleeleverna läser till
naturvetare-matematiker. Ett års studier efter B. S. för fram till examen för
"Master of Science", M. S., och ytterligare minst tre års
studier för fram till doktorsgraden. Ph. D.
År 1955 utexaminerades 4 031 M. S. och 590 Ph. D. (pius
47 M. S. från icke-ackrediterade läroanstalter). Siffrorna
bör ses mot bakgrunden av ett nyrekryteringsbehov
av 30 000 ingenjörer per år för industrin och ca 10 000 per
år för försvaret. 1954 uppskattades bristen till ca 40 000
ingenjörer.
Ingenjörernas fördelning inom industrin är följande: 89 °/o
B. S., 10 o/o M. S. och 1 % Ph. D. Deras fördelning på
arbetsuppgifter är: 40 %> för utveckling och konstruktion,
30 °/o för produktion och service samt 30 % för
företagsledning och försäljning. Detta innebär, att ca 70 °/o
av-ingenjörerna är placerade på tekniska uppgifter.
Totalt räknar man med, att USA förfogar över 743 000
ingenjörer och naturvetare varav 50 000 med högre
akademisk examen. Ingenjörernas antal är ung. 500 000. Under
1950—60 beräknas 900 000 ingenjörer och naturvetare
utexamineras.
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Slutord
Sverige förfogar över ca 11 000 yrkesutövande
civilingenjörer och bristen på sådana uppskattas till ca 1 000 (Tekn.
T. 1955 s. 429). 1954 utexaminerades 583 civilingenjörer
från KTH och CTH. Samma år var totala antalet
akademiska examina inom alla fakulteter 3 652 varav 125
doktorsgrader. Fördelningen naturvetare — humanister var
unge-för 1 : 10. Sålunda utexaminerades bland naturvetarna
19 doktorer, 62 licentiater, 191 magistrar och 109
kandidater.
I Sovjet är de tekniska yrkena högt betalda och medför
stora privilegier, bl.a. i fråga om tillgång på varor och
bostäder — ca 60 °/o av medlemmarna i politbyrån är
tekniker. Efter Stalingrads fall genomfördes fem års
värn-plikts-uppskov för tekniskt studerande, i vissa fall medgavs
hel befrielse. Inkallade tekniker tilldelas specialtjänst inom
resp. fack, t.ex. traktoringenjör, kommunikationsingenjör
osv. Införandet av den tio-åriga skolan påskyndas,
samtidigt som undervisningens kvalitet gradvis höjes.
Folkskolorna förses med speciellt tekniskt inriktade läroböcker
och undervisningsfilmer, och publicerandet av lärorika
artiklar över olika industriella processer uppmuntras.
År 1952 beslöts, att antalet skolor skulle ökas med 70 °/o
under 1951—55 jämfört med föregående femårsperiod.
Samtidigt skulle intagningen av läraraspiranter ökas med
45 o/o. Enligt senaste 5-årsplanen, 1956—60, skall
teknikerproduktionen öka med 50 %. Viss lärarbrist synes
föreligga, och lärarkåren är hårt ansträngd. Elevantalet per
lärare är 67 °/o större än i USA, och timantalet är det
dubbla. De tekniska skolornas intagningskapacitet synes
ha ökat huvudsakligen före 1950, och det under de
följande fem åren stigande antalet utexaminerade ingenjörer
var uteslutande en följd av denna kapacitetsökning.
Årsproduktionen torde nu ha stabiliserats.
I USA hindras teknikerrekryteringen och -utbildningen,
förutom av bristen på kompetenta realämneslärare i de
förberedande klasserna även av en ogynnsam
inkallelsepolitik. En undersökning företagen av Engineering
Manpower Commission och Scientific Manpower Commission
gav till resultat, att ingenjörer och vetenskapare utgjorde
en knapp procent av den arbetande befolkningen, 3 °/o av
den militära personalen, men hela 8 °/o av antalet
inkallade. I september 1954 hade under de senaste 15 månaderna
inte mindre än 4 000 elever, sysselsatta med högre
tekniska studier, vägrats uppskov med värnpliktstjänst.
Man märker huvudsakligen tre skillnader mellan
teknikerutbildningen i Sovjet och USA. Sovjet har ett efter
nube-hovet anpassat och delvis redan genomfört program att
följa. USA saknar ett sådant program. Sovjets
teknikerproduktion har mångdubblats, under det att den gått
tillbaka i USA. Sovjet producerar för närvarande ca 2,5
gånger så många ingenjörer som USA. Till sist föreligger
en väsentlig skillnad i utbildningens inriktning. I USA ger
man teknikerna bredast möjliga grundutbildning, för att
de sedan .skall kunna välja bana. I Sovjet får teknikerna
specialisera sig inom snäva gebit som bestäms av skolan
och staten, som även bestämmer vilka elever som skall
fortbildas ( O Ringheim och S Risberg i rapport A 266
från Försvarets Forskningsanstalt, avd. 3). G AH
En aktivt slam-anläggning för 2 OOO 1/s färdigställdes
1955 i Miami i Florida. Den kan alltefter myndigheternas
krav på reningseffekten drivas som konventionell,
hög-belastad aktivt slam-anläggning eller enligt
biosorption-principen. Den har kostat 47 Mkr.
Gallium i stället för kvicksilver i tandfyllningar har
provats i USA på utdragna tänder. Metallen i pulverform
blandas med tenn- och kopparpulver till en formbar massa
som hårdnar efter formningen. Den lär härvid bli något
starkare och hårdare än vanligt amalgam och ger troligen
inte lika stark elektrolytisk effekt som detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
