Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 11 september 1956 - Användning av Terylene inom gummiindustrin, av Stig Neubeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
742
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 2. Terylene-garns resistens mot oxidationsmedel
Fig. 1.
Spännings-töjningskurvor för
några textilfibrer;
al höghållfast och
a2 medelhållfast
Terylene, bl
höghållfast och b2
medelhållfast nylon,
c normal Tenasco
(rayonkord).
fuktighet och 25°C, dvs. avsevärt mindre än t.ex.
nylon, bomull och ull (tabell 1).
Garnet har stor elasticitetsmodul, dvs. en
avsevärd påkänning är nödvändig för en viss
töjning av garnet. Samtidigt har detta stor
elasticitet (Tekn. T. 1954 s. 857); ett sträckt garn
återtar snabbt sin begynnelseform, särskilt vid
mindre töjningar (fig. 1).
En annan viktig egenskap hos Terylene är dess
goda resistens mot värme. Som exempel kan
nämnas att fibern efter 1 000 h i 150°C torr
värme ej förlorar mer än 50 % i styrka, medan alla
andra fibrer, såsom nylon, Orion, acetat- och
viskossilke, bomull, natursilke och ull, totalt
förstörs under samma betingelser (fig. 2).
Terylene är särskilt resistent mot
mikroorganismer och insekter vilket också är av stor
betydelse för dess industriella användning. Vidare
har fibern god resistens mot solljus, väder och
vind, minst lika god som naturfibrerna. Genom
dess stora begynnelsestyrka och rötsäkerhet har
den större livslängd än dessa. Den har mycket
stor resistens mot solljus bakom glas som
absorberar största delen av den ultravioletta strål-
Fig. 2. Några fibrers brottgräns efter upphettning viss tid
till 150°C; a Terylene, b Orion, c nylon, d silke, e
viskos-rayon, f bomull, g acetat, h ull.
PH
[-Temperatur-]
{+Tem-
peratur+}
°C
Tid
[-Hållfasthetsminskning-]
{+Håll-
fasthets-
minskning+}
h °/o
Natriumhypoklorit
aktiv klor g/1 150 11—12 15 168 0
10 11 50 168 6
10 7 50 168 18
10 5 50 168 16
5 11 50 168 0
5 7 50 168 0
5 5 50 168 10
Väteperoxid
10 vol-°/oa 95 6 <5
10 vol-®/o 95 6 <5
66 vol-%>a 90 1 <5
Natriumklorid
0,2 °/o 2—3 100 0,5 0
Kaliumbikromat,
mättad, med 10 g/1
H2S04 ....................80 72 <5
a med 2 g/1 natriumsilikat.
ningen; Terylenes livslängd i persiennsnören
och liknande är därför enastående.
Kemiska egenskaper
Man kunde vänta att Terylene, som är
polyety-lentereftalat, skulle hydrolyseras lätt, men det
har god resistens mot kemikalier, särskilt mot
syror (fig. 3). Fibern påverkas av alkalier, men
dess resistens mot dem är ungefär densamma
som andra textilfibrers. Varm
natriumhydroxid-lösning hydrolyserar fiberytan och orsakar en
gradvis, jämn förtunning av fibern men
påverkar inte i högre grad det återstående materialets
hållfasthet.
Ammoniak påverkar Terylene-silke, men det
fordras ganska avsevärda koncentrationer för att
en mer betydande nedbrytning skall äga rum. En
50 % ammoniaklösning orsakar sålunda på 24 h
vid 20°C en hållfasthetsminskning på endast
5,5 %. De flesta fenoler och fenolderivat
angriper Terylene; angreppets omfattning är helt
beroende av temperaturen och lösningens
koncentration.
Terylene har mycket stor resistens mot
oxidationsmedel, t.ex. natriumhypoklorit, väteperoxid
och kaliumbikromat (tabell 2). Detsamma gäller
för reduktionsmedel. Sålunda orsakar en lösning
av natriumhydrosulfit ingen
hållfasthetsminskning vid 80°C och 72 h inverkan.
Kombination med gummi
Fixering av kordgarn
Terylene-silke krymper ca 7 % när det doppas
kokande vatten. I varmluft har man funnit en
nästan linjär relation mellan krympning och
temperatur (fig. 4). Den förra växer från 4—5 %
vid 100°C till 16—18 % vid 200°C. Vid 150°C,
den temperatur som vanligen används vid vulk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
