Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 18 september 1956 - Propellerkavitation, av Curt Borgenstam - Diskussion, av H Åhman, L Pehrsson, E Hogner, E Englesson, S Bergström, V Fixén, Wennerberg, Kock samt Curt Borgenstam - Bostadsförsörjningen i Europa, av Arne Carlsson - Europas största lättmetallgöt - Privat tillverkning av bränsleelement för atomreaktorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
776
’ TEKNISK TIDSKRIFT
iakttagelser som Pehrsson gjort vid tankförsök, där man
aldrig fått några frätor i modellskala.
Fixén: Möjligen var propellrarna av dåligt material. Var
och hur försöken gjorts vet jag inte. De utfördes i
Danmark. Jag har med mitt inlägg endast velat animera en
vidare diskussion om propellermaterial.
Borgenstam: Det är tänkbart, att de försök som Fixén
relaterade, inte var prov med modellpropellrar, utan
materialprov med provstycken, t.ex. i Rasmussens
rotationsapparat, som användes vid Tekniska Högskolan i
Köpenhamn.
Bostadsförsörjningen i Europa. Under framförvarande
tioårsperiod fordras i Europas länder enligt ECE en lika
stor årlig bostadsproduktion som under 1954 med
hänsyn till rådande bostadsbrist och till väntade förändringar
i befolkningens storlek och sammansättning. Möjligen
utgör härvidlag Norge«ett undantag då bostadsförhållandena
där är relativt gynnsamma och bostadsproduktionen den
i förhållande till folkmängden största i Europa. Schweiz
utgör ett annat undantag under förutsättning att inte
inflyttningsöverskottet framdeles ökar.
Västtyskland, som efter Norge relativt sett bygger mest
bostäder i Europa, har en omfattande bostadsbrist.
Bibehåller man bostadsbyggandet på nuvarande höga nivå
kommer det ändå att dröja minst ett decennium innan
landets bostadsförsörjning kvantitativt sett når upp i nivå
med försörjningen i de länder som i dag ligger bäst till.
Sverige som i fråga om bostadsproduktionens relativa
storlek kommer närmast efter Västtyskland och vars
bostadsförsörjning är relativt tillfredsställande har ett
betydande antal smålägenheter. Inte ens inom en tioårsperiod
torde man här nå samma låga antal boende per
rumsenhet som nu gäller för Danmark och Norge. Finland
befinner sig ur den synpunkten i ett ännu sämre läge.
Englands bekymmer i det här avseendet torde i främsta
rummet vara det stora behovet av sanering men där råder
dessutom en utpräglad marknadsmässig brist på balans
mellan tillgång och efterfrågan på bostäder. Båda dessa
omständigheter gör det nödvändigt att vidmakthålla
produktionen av bostäder vid nuvarande nivå avsevärd tid
framöver. För Hollands del torde man med nuvarande
produktionsnivå knappast hinna eliminera rådande
bostadsbrist innan en ny våg av hög familjebildning sätter in.
Bristen på bostäder i de ryska stadssamhällena betecknas
som avsevärd. Även om befolkningstillväxten där skulle
minska till exempelvis 2 milj. om året jämfört med 3,5
milj. för närvarande, skulle det med en årlig
bostadsproduktion av 1954 års omfattning ta två decennier innan
bostadsförsörjningen kvantitativt sett når genomsnittsnivån
för övriga länder i Europa. En betydande ökning av
bostadsproduktionen planeras emellertid.
Fig. 1. Antalet bostadslägenheter per 1 000 gifta kvinnor.
Fig. 2. Antalet bostadslägenheter per 1 000 invånare.
Fig. <7. Antalet rumsenheter per invånare.
Österrike och Belgien behöver bibehålla
bostadsproduktionen på nuvarande höga nivå för att kunna klara av en
nödvändig sanering av de äldre bostadsområdena. För
Danmark gäller detsamma beträffande produktionens
omfattning om den rådande bostadsbristen skall kunna
avvecklas innan en ny våg av hög familjebildning sätter in
under den tidigare delen av sextiotalet. I övriga länder
kommer bibehållandet av 1954 års produktionsnivå
sannolikt att på sin höjd möjliggöra en mycket långsam
förbättring i bostadsförsörjningen men utgör ingen garanti mot
en försämring.
Man har använt sig av tre olika mått för att ånge den
kvantitativa bostadsförsörjningsgraden — nämligen antalet
bostäder per 1 000 gifta kvinnor, fig. 1, och per 1 000
invånare, fig. 2, samt antalet rumsenheter per 1 000 invånare,
fig. 3.
Det totala antalet lägenheter per 1 000 invånare i de
länder som omfattas av ECE:s undersökning är 237.
Medeltalet för västra och centrala Europa är betydligt högre, 270
bostäder per 1 000 invånare. Medeltalet för södra Europa
är 224 medan det för hela östra Europa är 219 inklusive
Ryssland och 250 exklusive Ryssland.
Skillnaden i utrymmesstandard mellan dessa områden är
emellertid i själva verket större än vad dessa siffror visar
då bostäderna i Väst- och Centraleuropa i genomsnitt är
betydligt större än i södra och östra Europa ("The
Euro-pean housing situation", Genève 1956). Arne Carlsson
Europas största lättinetallgöt, på 2 t, har utvalsats av
Svenska Metallverken, Finspång, i ett 1 000 mm brett, 3 mm
tjockt och 240 m långt band, avsett till korrugal-takplåt.
Privat tillverkning av bränsleelement för
atomreaktorer har börjat i USA där Babcock & Wilcox Co. från
AEC fått en beställning på minst 325 bränsleelement till
materialprovningsreaktorn MTR.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
