Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 18 september 1956 - Nybyggen - Simulerade höjdprov på reamotorer, av K. Küntzel - Svenskbyggda jagare till Colombia, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 september 1956
781.
Nybyggen
Simulerade höjdprov på reamotorer. I England har
man sedan ungefär tre år tillbaka haft möjlighet att i
laboratorium prova gasturbiner för flygplan vid andra
tillstånd än de som normalt råder vid markhöjd. Med
hänsyn till det stora behovet av provning av gasturbiners
egenskaper på stora höjder, speciellt beträffande
förbränningsstabilitet, slocknings- och återtändningsgränser, pumpning
osv., undersökte man efter kriget de två alternativa vägar,
som fanns att följa, nämligen dels flygande provbädd och
dels markanläggning med speciell tryckkammare. Man
beslöt att praktiskt försöka realisera en markprovbädd. I
april 1952 hade provanläggningen fullbordats och efter
cirka ett års delutprovning togs den i fullt bruk.
Anläggningen har konstruerats för att tillåta provning
av större reamotorer till en simulerad höjd av 15 km.
Luftflödet genom anläggningen valdes till 3,2 kg/s, som
hålles konstant från markhöjdsatmosfär upp till simulerad
maximal höjd. Genom att luftflödet i en reamotor vid
15 km höjd fallit till cirka 1/7 av värdet vid marken, kan
reamotorer med upp till 23 kg/s flöde höjdprovas inom
hela varvtalsområdet och ännu större motorer inom ett
begränsat område. Den simulerade höjdatmosfären i
prov-kammaren är reglerbar enligt standardatmosfären eller
vinteratmosfären med upp till 15°G lägre temperaturer.
Vidare kan korrektioner för flyghastighet, rammförluster
i luftintag in. m. införas.
Anläggningens huvuddelar (fig. 1) är turbokompressor,
kylare, värmeväxlare, luftrenare, luftfukttorkare,
expansionsturbiner med bromsfläktar, luftvärmare, provkammare,
diffusör med vattenkylare, eftervärmare, duschkylare och
utblåsningsfläktar. Ytterluft sugs via filter genom
turbokompressorn, som består av två enheter på tre resp. fyra
centrifugalsteg. Med mellan- och efterkylning regleras
utloppstemperaturen till 30°C vid 5,5 at a. Kompressorn
levererar under drift alltid 3,2 kg/s, varför den drivande
6 000 V elmotorn på 1 240 hk noggrant regleras till
varvtalet 9 800 r/m. Luftflödet genom provkammaren ändras
genom shuntreglering på nedströmssidan. I en av de stora
rörvärmeväxlarna sker sedan värmeväxling med
utloppsluften från den första expansionsturbinen, så att 5°C
erhålles. Luften renas därpå från eventuell olja och torkas.
Trycket har sjunkit till något över 4,5 at a, då den
strömmar in i första expansionsturbinen. Båda turbinerna driver
bromsfläktar, som trycker luft genom ett skorstenssystem.
En ventil i den första expansionsturbinens inloppsledning
håller trycket konstant på 3,75 at a, vilket är tillräckligt
för att ge kritisk strömning i turbininloppsskenorna. På
detta sätt fungerar turbinen som flödesregulator och håller
flödet vid konstant 3,2 kg/s. Varvtalet är 25 000 och
lufttemperaturen sjunker från 10°C till — 50°G och trycket
till 1,1 ata. Genom värmeväxlaren stiger lufttemperaturen
sedan till — 14°C och genom shuntledning kan
temperaturreglering här ske. Slutligen kyls luften i den andra
expansionsturbinen, där utloppstemperaturen kan gå ned
till — 100°C. Maximalt varvtal är 14 000 r/m och tempera-
Fig. 1. Provanläggniny för reamotorer; A
provningskammare, B broms, C kylare, CR förbränningsrigg, D
avfuk-tare, DF diffusör, DH nedströmsvärmare, E fläkt, HE
värmeväxlare, MN luftmängdsmätare, SC sprutkylare, T
turbin, TC turbokompressor, UH uppströmsvärmare.
tur- och varvtalsreglering sker ined hjälp av en
shuntledning. Utloppstrycket går ner till 0,1 at a.
Efter turbinen delas luften upp, så att en del passerar
genom provkammaren och resten shuntas förbi. Provluften
passerar först en mätenhet med venturirör i olika
storlekar. Vidare finns en 180 kW elvärmare och tunna
stålplåtar för skapande av termisk tröghet. Provluften kan
sedan användas antingen i tryckkammaren, där motorn
installeras på bädd, eller i en brännkammarrigg.
Tryckkammaren är en korkisolerad 12 m lång cylinder med 4 m
diameter. En omfattande mätutrustning för dragkraft,
bränsleflöde, tryck, temperatur, varvtal, vibrationer osv.
kompletterar kammaren.
På utblåsningssidan passerar luften en diffusör, kylare,
utblåsningsfläktar och värmare, som träder i funktion, då
motorn slocknat. Då utloppsluften innehåller oförbrända
bränsleångor sker gasuppvärmningen, som blir nödvändig
för att upprätthålla utblåsningsfläktarnas arbetspunkter,
med hjälp av varmvattenslingor. Utblåsningsfläktarna, en
Rolls Royce Nene resp. Derwent kompressor, är eldrivna
av 6 600 V motorer (Aeroplane 27 april 1956 s. 313—319).
K. Küntzel
Svenskbyggda jagare till Colombia. Vid Götaverken
sjösattes den 19 juni 1956 jagaren "13 de Junio" och vid
Kockums den 26 juni 1956 jagaren "20 de Julio" (fig. 1),
båda beställda av republiken Colombia och avsedda att
bilda ryggraden i detta lands flotta, som befunnits vara i
behov av partiell förnyelse.
Jagarna är i huvudsak av svenska marinens
"Halland"-typ och har följande huvuddata:
längd överallt ................................ 121,0 ni
längd i vattenlinjen ........................... 116,0 ni
bredd ......................................... 12,40 m
djupgående till KVL .......................... 3,75 m
deplacement, standard ........................ 2 730 t
deplacement vid fartyget fullt rustat ........ 3 300 t
Huvudmaskineriet består av två de Laval
ångturbin-anläggningar på sammanlagt 55 000 hk, som genom dubbla
reduktionsväxlar är kopplade till var sin propelleraxel.
Hjälpmaskineriet är av växelströmtyp.
Bestyckningen är i huvudsak densamm som på "Halland"
Fig. 1. Modell av colombianska
jagaren "20 de Julio".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
