Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 25 september 1956 - Slagseghetsprovning och sprödbrottsrisk, av Cyrill Schaub
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 september 1956
795.
anses stränga. Sålunda framgår av
undersökningen, att en fordran av i medeltal 3,5 kpm/cm2
enligt Charpy-V vid — 20°C enligt IIW:s
rekommendation för stål klass D skulle medföra
kassation av halva franska produktionen av heltätade
och normaliserade svetsbara konstruktionsstål,
tillverkade under 1952—1954. Audigé kommer
därför till den bestämda och av allt att döma
riktiga slutsatsen, att IIW:s rekommendation för
stål klass D, dvs. i medeltal ^ 3,5 kpm/cm2 vid
— 20°C enligt Charpy-V, tydligen framkommit
utan hänsynstagande vare sig till stålindustrins
produktionsmöjligheter nu eller till praktiska
erfarenheter av sprödbrott hos konstruktioner.
I detta sammanhang kan man även citera
resultaten av en inom Jernkontoret av Malmberg3
publicerad undersökning. Ett stort antal svenska
och utländska svetsbara stål undersöktes med
slagseghetsprovet Charpy-U. Malmberg föreslår
följande gradering av stålen efter slagseghet:
Klass Charpy-U Temperatur
kpm/cm2 °C
I ....................................ingen provning
II .................. 3,0 0
III ....................................^ 3,0 —20
IV .................. 3,0 —40
Malmberg har vid provning erhållit följande
resultat:
Obehandlade Normali- Totalt
serade
god- kas- god- kas- god-
kas-känt serat känt serat känt serat
antal antal antal antal °/o °/o
Klass II:
otätade och
halvtätade stål.. 40 26 21 9 64 36
tätade stål...... 12 0 8 0 100 0
Klass III:
otätade och
halvtätade stål.. 15 33 31 69
tätade stål............28 0 100 0
Klass IV:
otätade och
halvtätade stål.. 3 30 — 14 6 94
tätade stål...... 7 20 3 5 29 71
Malmbergs provningsresultat visar, att de
tätade stålen fyller fordringarna för klass II och
klass III och vissa av dem även fordringarna för
klass IV. De otätade och halvtätade stålen har
betydligt sämre slagseghet; vissa av dem
underkännes redan enligt fordringarna för klass II.
Skulle undersökningen enligt Malmberg ha
utförts med Charpy-V-provet för
slagseghetsbe-stämningen och kriterierna, medelvärde ^ 3,5
kpm/cm2 vid 0° och —20°C, erhölls säkerligen
ett helt annat resultat. Enligt Audigés resultat
svarar dessa kriterier mot Tu$ = — 35°C resp.
Tub — —58°C. Detta innebär, att praktiskt taget
alla de i Malmbergs undersökning ingående
stålen skulle ha underkänts i den skarpare
provningen vid —20°C och endast en del, huvudsak-
Fig. 2. Sprödbrottsgräns och temperatur för ett visst
prov-material.
ligen tätade stål, godkänts i den mildare
provningen vid 0°C enligt Charpy-V.
Slutligen kan i detta sammanhang konstateras,
att man vid uppställande av
slagseghetsspecifi-kationer under inga förhållanden bör fordra
både ett minsta medelvärde, erhållet med ett
begränsat antal provstavar 3—4, och samtidigt
ett visst lägsta värde från samma provningsserie.
Ur statistisk synpunkt bör man, med hänsyn till
den slagprovningen vidlådande spridningen,
basera specifikationerna på innehållandet av ett’
medelvärde på samma sätt som i IIW:s
rekommendationer. Risk föreligger i annat fall, att fullt
godtagbart material slumpvis kasseras i onödan.
Slagseghet, sprödbrottsgräns och
andra hållfasthetsegenskaper hos materialet
På senare tid har flera nya laboratoriemetoder
föreslagits, vid vilka man på material i full
plåttjocklek bestämmer den minsta nominella
dragspänning, som erfordras för sprödbrottets
fortplantning4-7. Metoderna lämpar sig ej för
löpande leveransprovning av material utan har ett
mera vetenskapligt intresse speciellt med tanke
på sprödbrottets mekanism. Vid några av dessa
metoder sker brottets initiering i närvaro av
växande utmattningssprickor5 eller successivt
uppstående bristningar i ett sprött påsvetsat
gods8; vid andra genom att dragprovstavar
försedda antingen med skarpa mekaniskt
tillverkade anvisningar4 eller med naturligt spröda
sprickor7 utsätts för sekundära stötpåkänningar.
Alla dessa metoder ger i princip som resultat, att
den minsta erforderliga nominella
dragspänningen (sprödbrottgränsen), som erfordras för
sprödbrottets fortplantning, visar ett med sjunkande
temperatur fallande förlopp (fig. 2).
Sprödbrottsgränsen aK nedgår vid de lägre
temperaturer, olika för olika material, dimension
etc., till ett lågvärde av storleksordningen 5—15
kp/mm2, dvs. av samma storlek som
maskinteknikens tillåtna påkänningar eller mindre än
dessa. Om hänsyn även tas till svets- och andra
egenspänningar, som adderas till
driftspänningarna, blir uppkomsten av sprödbrottskatastrofer
teoretiskt förklarlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
