Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 25 september 1956 - Byggen, berggrund och grundvatten, av Tor Hagerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 september 1956
803.
Fig. 10. Vattenrörelser i ett vertikalt snitt genom berg; - spricka eller sprickzon med större, samlad vidd, t.ex.
förkastningar (vanligen vertikala) och grövre fogar (bottenslag); - spricka med mindre vidd, t.ex. branta slag; A fina,
oregelbundna sprickor, delvis kapillärer; o anger att sprickorna är torra; pilar anger vattenföringens riktning och kapacitet.
ning varit antingen motgjutning av vissa bergpartier eller
också, vid grunder, en hel, vattentät lådkonstruktion.
Sistnämnda förfarande kan medföra problem vid
förankringen samt fordrar kostnadskrävande dimensioner. Denna
konstruktion torde vid god dränering runt lådan ej
nämnvärt påverka omgivningens grundvattenförhållanden.
Systemet med täta väggar och utpumpning av större
vattenmängder vid schaktrutan medför dels risk för ändring av
grundvattennivån, dels för överbelastning av avloppsnätet.
Genom injektionstätning av berget kan kravet på
vattentät konstruktion minskas eller uteslutas. I större
sammanhang och med hänsyn bl.a. till spridningseffekten synes
förinjektering med sprickfyllande massor
(cementblandning etc.) vara mest tillförlitlig. Uppborrning sker då med
hammarborr, varefter en avgränsad del av hålet
vätske-tryckprovas. Sprickförbindelser konstateras och
injektionsmassan införs under högt tryck. Med begreppet
förinjektering menas att injektionen av berget sker före
utspräng-ningen. Injekteringen runt utsprängningen skadas
nämligen ej nämnvärt av denna.
Om eftersträvad kontakt mellan injektionshål och
närliggande sprickor ej uppnås används försprängning med
vilken man i många fall kan bemästra svåra situationer.
Härvid ökas genom sprängning injektionshålets
kommunikation med intilliggande sprickor. I vissa fall är detta
enda möjligheten att nå kontakt med svåråtkomliga
sprickor. Dessutom medför metoden en minskning av antalet
borrade injektionshål (fig. 12).
Ju bättre kännedomen är om sprickorna innan
injekteringen sätts i gång, desto säkrare och billigare blir arbetet.
På detta område pågår därför utvecklingsarbete, och
förhoppningar ställs till observationer i borrhållsväggarna,
karakterisering av olika vattenbanor med isotoper etc.
och geofysiska metoder. De erfarenheter, som hittills
gjorts, pekar på att förinjektion blir billigare än den
efter-injektion som vanligen används och utförs efter
utspräng-ningar.
Att söka nå fullständig täthet genom injektering är
oekonomiskt. Frågan är hur stor läckning, som bör tolereras.
Det har visat sig lämpligt att i en utsprängning på
exempelvis 50 X 50 m, ned till ca 20 m djup under
grundvattenytan, ej söka täta mer än till en totalläckning av 15—20
1/min. Pumpning i denna omfattning torde ej heller
komma att medföra problem i tätortsbebyggelse.
Cementinjektionens permanens ger ibland anledning till
diskussion. I stort sett kan man dock säga, att den kaka
som under tryck bildas i sprickan knappast får någon
större adhesion till de ofta skölartade sprickväggarna. En
spricka är emellertid ej en planparallell spalt utan
förträngningar omväxlar med utvidgningar. Om den
hårdnande injektionsmassan skulle lossna har den ingenstans att
ta vägen.
Vidare kan anföras att förfarandet inte är nytt. Så vitt
jag vet, injekterades i Sverige för första gången 1914 i
Älvkarleby, dvs. för mer än 40 år sedan. På 1920-talet
injekterades i Lilla Edet etc. Ingenting har framkommit som
där tyder på dålig beständighet hos injekteringen. En
annan sak av intresse är att bergets hållfasthet mot tryck
och skjuvpåkänningar växer genom injekteringen. Jaeger
har visat en ökning av elasticitetsmodulen från 400 till
över 2 000 kp/mm2 genom bergets injektering.
I samband med injektion av berg, särskilt i
stadsbebyggelse, kan problem av rättslig karaktär uppstå.
Injektionstätning innebär att sprickor i berggrunden runt
utsprängningen fylls ut. Är området grannens mark, måste man
fråga, hur han ställer sig till detta intrång, ehuru det i
stort sett förbättrar hans grund. Om flera utsprängningar
av intill varandra gränsande tomter medför risk att redan
injekterat, dämmande berg förstörs, så att vatten kan
strömma in i området, uppkommer frågan vilken eller
Fig. 11. Blockdiagram över ett bergområde i
stockholmstrakten; Aj, Ag... förkastningar, Bu Bs... horisontella
fogar, Su Yu Z,. .. vertikala eller brant stående fogar; - -
-bergrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
