- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
813

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 2 oktober 1956 - Automatisk räknetekniks möjligheter, av Howard Aiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 oktober 1956

813

Automatisk räknetekniks möjligheter

Professor Howard Aiken, Cambridge, Mass.

För tio år sedan var de som sysslade med
automatisk räkneteknik inte flera än att de kände
varandra personligen. Nu torde antalet personer
som sysslar med automatisk räkneteknik vara
närmare 10 000 och man kan knappast längre
hålla reda på namnen på alla nya stora
räknemaskiner.

Det är omöjligt att få några exakta uppgifter
om vad arbetet på automatisk räkneteknik
hittills kostat men storleksordningen torde vara ca
500 M$.

Man kan nu fråga sig vart vi har kommit under
dessa tio år. Studiet av automatisk räkneteknik
avsåg från början en mekanisering av numerisk
analys. Man var intresserad av maskiner som
kunde lösa stora linjära ekvationssystem,
automatiskt integrera differentialekvationer och
system av sådana, tabellera värden på olika
funktioner osv. Syftet var lösning av matematiska
problem som uppkommer inom naturvetenskap
och teknik. Denna uppgift har inget slut,
ideligen dyker nya problem upp. Ständigt
framkommer också nya lösningsmetoder.

Ännu mera betydelsefullt är att problemen blir
allt mer komplexa. Medan man för tio år sedan
talade om linjära ekvationssystem med 30—40
ekvationer så talar man nu om 400—500
ekvationer i ett system. Trots detta torde man nu
kunna säga att i stort sett det ursprungliga
målet nåtts, därför att det nu finns maskiner som
kan göra vad man från början avsåg och mer än
det. Dessa maskiner har inte bara byggts i
enstaka exemplar, de finns nu också att köpa
kommersiellt.

Det är därför nu inte längre nödvändigt, varje
gång en ny maskin behövs, att börja med
grundläggande forskning, utveckla komponenter,
konstruera och bygga maskinerna. När maskinerna
nu kan köpas färdiga kommer arbetet mer att
inriktas på deras tillämpning.

Vid sidan av dessa maskiner har en hel rad
andra resultat uppnåtts. Man har utvecklat den
grundläggande matematik, kretsalgebra, som
bestämmer konstruktionen av siffermaskiner.
Detta verktyg möjliggör för oss att handha större
och mer komplexa logiska kretsar, vilka
kommer att behövas i framtiden.

Bearbetning av föredrag i IVA den 7 november 1955.

681.142

Arbetet under det senaste decenniet har särskilt
inriktats på olika slag av kopplingselement t.ex.
minnen. Vissa av dem har redan lagts åt sidan
och ersatts av andra. Metoden att lagra
information i form av magnetiska impulser har blivit
realiserad. En vidareutveckling av denna
teknik är en av de stora tekniska uppgifter som
väntar oss i den närmaste framtiden. Halvledare
har ännu inte använts i praktiken i någon av de
stora räknemaskinerna som byggts, men av alla
föreslagna kopplingselement synes halvledarna
erbjuda de största möjligheterna. Ytterligare
utveckling inom detta fält kommer att ge
lösningen på många betydande problem.

De senaste tio åren har också medfört en annan
mycket viktig utveckling. Ett helt spektrum av
nya tillämpningar för automatiska
räknemaskiner har öppnats. Bland dessa är databehandling,
behandling av information inom affärsvärlden,
inom regeringsorgan osv. och användning av
automatisk räkneteknik för reglering av kemiska
processer och den mekaniska industrins
maskiner. Automatisk översättning av språk är en
annan ny tillämpning. Iordningställandet och
sökandet av vetenskapliga referat särskilt inom
kemin samt överhuvudtaget medel för att snabbt
finna information i ett ordnat system är andra
tillämpningar som torde komma att fulländas
inom den närmaste framtiden genom
automatisk räkneteknik.

När jag säger att dessa tillämpningar är nya så
menar jag att de är nya i den bemärkelsen att
automatisk räkneteknik kan hjälpa till att lösa
dem. Problemen har funnits länge och lösts på
andra vägar tidigare.

Maskinell databehandling

Med vår räkneteknik så pass långt avancerad
kan man med rätta fråga sig varför vi kommer
så långsamt fram med de mer allmänna
tillämpningarna. Vi vet att problemen är betydelsefulla,
vi har det teoretiska underlaget, vi har de
mekaniska elementen och vi känner
konstruktionsprinciperna. Varför måste vi då säga trots allt
att en automatiserad databehandling i stor skala
ännu ligger i framtiden? På denna fråga finns
många svar. Det första är att en stor del av
teknikerna och ingenjörerna under de senaste tio
åren har varit helt upptagna med vetenskaplig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0833.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free