Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 2 oktober 1956 - Automatisk räknetekniks möjligheter, av Howard Aiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 oktober 1956
815
turligtvis något av värde, och om man tror på
fri företagsamhet så måste man också finna sig
i att betala ränta, amortering, skatter och
utdelning, men för 40 öre räkenskapsföring har
inget värde varken för säljaren eller köparen.
Av detta exempel framgår att även om
atomenergin skulle kunna ge oss bränsle gratis så
kommer vi ändå att spara mindre än om vi kan
nedbringa kostnaderna för räkenskapsföringen
till hälften. Frågor som jag ställt till Göteborgs
Gasverk synes bekräfta att förhållandet är
ungefär detsamma i Göteborg som i Chicago.
I USA är nära 30 miljoner människor
sysselsatta med kontorsarbete. Inget annat område
inom näringslivet har lägre investering i verktyg
och lägre produktion per arbetare. Det är då inte
heller förvånande att man där också bjuder de
lägsta lönerna.
En faktor som måste tas i betraktande när vi
överväger att mekanisera databehandlingen är
verktygens effekt på produkten. Om jag ger en
arbetare hammare och såg och ber honom bygga
ett hus så måste det bli ett trähus. Även om jag
i detalj utarbetat en ritning till en plastdel för
en bestämd funktion och sedan lämnar den till
en pressgjutningsverkstad så kommer delen åter
med vissa ändringar som gjutaren måst göra för
att över huvud taget kunna tillverka delen.
De databehandlingssystem som jag har talat
om har till största delen utvecklats av män som
bara haft ett enda verktyg, nämligen
blyertspennan. Ofta är dessa män ovilliga att gå med på
de förändringar som måste göras i systemet om
detta skall kunna mekaniseras. Inom American
Telephone and Telegraph Co. finns det en
avdelning som har hand om debiteringen av alla
lång-distanssamtal i USA. För flera år sedan hade
man där ett fullständigt manuellt system men
började överväga ett mekaniskt
bokföringssystem. Man införde detta, sparade många
människor och gjorde en avsevärd vinst. Med denna
uppmuntran införde man också vissa
hålkortsmaskiner och sparade ännu mera folk och mera
pengar. Så införde man fullt automatiska
maskiner och sparade ännu mer pengar, och
slutligen tog man bort alla maskinerna och gick
tillbaka till manuell bokföring och sparade återigen
pengar.
Detta överraskande faktum berodde på att man
under den fortgående mekaniseringen av arbetet
fann billigare och bättre vägar att utföra arbetet
på. Man kunde också avlägsna en mängd
operationer som yar onödiga. Man tvingades att
studera systemet och se var man kunde göra
besparingar och man fick genom att skjuta
mekaniseringen framför sig tillåtelse från högre instanser
i företaget att göra sådana ändringar. På det
viset kom man slutligen tillbaka till ett reviderat
manuellt system som var oerhört överlägset det
man utgick från.
Kravet på maskinerna
Det stora problemet inom databehandlingen
synes icke vara mekaniseringen i och för sig
utan uppställandet av det verkligt optimala
systemet för databehandlingen och mekaniseringen
av detta. Men en ömsesidig anpassning av
verktyg till produkt och produkt till verktyg måste
också gå ut över maskinerna. Vi har upprepade
gånger i det förflutna gjort det misstaget att vi
för databehandling försökt använda maskiner
som byggts för vetenskapliga beräkningar.
De fordringar som man måste ställa på en
databehandlingsmaskin är i hög grad olika de
fordringar man måste ställa på en matematisk
maskin. In- och utorganen för vetenskapliga
beräkningar behöver inte tas till särskilt stora. I
många fall behövs ingen annan inmatning av
värden än programmet för beräkningen. Vad
som kommer ur maskinen är begränsat till
omfånget och uppställt i ordning, färdigt att
användas. I databehandlingsoperationer kan
mängden invärden och utvärden vara oerhört stor. I
vetenskapliga maskiner har man ofta inget annat
krav på slutresultatet av beräkningarna än att
detta skall kunna användas för vidare
maskinräkning. När det gäller databehandling räcker
detta inte på långt när till. Där är för många
arbeten separata formulär av stor betydelse. I
andra arbeten kan man använda kontinuerliga
dokument t.ex. magnetband. Inte bara mängden
data som går in och ut i maskinerna är sålunda
annorlunda utan också den typ av material som
går in och ut skiljer sig avsevärt när man går
från matematiska maskiner till
databehandlings-maskiner.
För de matematiska maskinerna har lagts stor
vikt vid räknehastigheten. Detta beror på att
man här ofta har tusentals, i många fall
hundratusentals, aritmetiska operationer för varje
enhet färdigt material. När det gäller
databehandling så är en addition och subtraktion,
multiplikation och division eller två eller tre av dessa
allt vad som krävs per enhet färdig produkt. Den
höga räknehastigheten i vetenskapliga
beräkningar är av enormt värde och måste
förmodligen höjas om vi skall kunna fortsätta våra
framsteg. Men när det gäller databehandling
behöver även i stora maskiner den aritmetiska
enheten inte arbeta mer än 4—5 % av tiden. Här
har vi alltså en möjlighet att skära bort
mängder av utrustning, förenkla utförandet,
nedbringa kostnaderna, den alstrade värmen och
den erforderliga kylningen av maskinerna.
Logiska operationer, t.ex. binära val, behövs
inom vetenskaplig räkneteknik så sällan att en
enkel krets är tillräcklig för de flesta ändamål.
Vid databehandling kan antalet sådana binära
avgöranden bli mycket stort och kan i många
fall helt överskugga antalet räkneoperationer.
Inre minnen behövs för ett stort antal siffror i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
