Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 2 oktober 1956 - Vad kostar försäljning och reklam? av Sven A Hansson - Stockholms elhushållning 1955, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
818
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Det kan antecknas att av 1 343 i undersökningen
medtagna facktidskrifter hörde 197 till gruppen "Teknik och
industri" och 162 till "Ekonomi, handel, kommunikationer,
skogsbruk, trädgårdsskötsel och huslig ekonomi". I
särklass störst var gruppen "Religion" med 312 tidskrifter. De
totala annonsintäkterna för gruppen "Teknik och industri"
var 13,2 Mkr. (Teknisk Tidskrift svarar för i runt tal en
tiondel av detta belopp).
För filmreklam och trafikreklam hade man förmånen av
en koncentration på ett fåtal företag i dessa branscher. För
utställningskostnader, övriga reklammedel (huvudsakligen
presentreklam), butiksreklam och reklamens
administrationskostnader (reklamavdelningarnas allmänna
omkostnader samt annonsbyråers och annonskonsulters
debiteringar för service utöver byråprovisionen) har man
däremot fått göra skönsmässiga beräkningar på grundval av
specialundersökningar.
Allt som allt har man funnit att den svenska reklamen
1953 kostade 620 Mkr., vilka fördelade sig på de olika
reklammedlen enligt följande:
Annonsering Mkr.
Dagspress ....................................................................143,4
Populärpress ..............................................................37,8
Fackpress ....................................................................34,7
Lokalpress ..................................................................2,3
Tillfällig ......................................................................5,3 223,5
Trycksaksreklam
Produktion ................................................................74,7
Distribution ................................................................26,6 101,3
Filmreklam
Produktion ..................................................................4,1
Distribution ................................................................3,2 7,3
Trafikreklam
Affischering .......»................................................5,7
Husgavlar ....................................................................0,4
Ljusreklam ................................................................4,0 10,1
Utställningar ............................................................................16,0
Andra reklammedel ................................................................25,0
Reklamadministration
Reklamavdelningar ................................................15,0
Reklamförmedlare ..................................................22,0 37,0
Butiksreklam ............................................200,0
Totalt 620,2
I de övriga nordiska länderna var de totala
reklamkostnaderna samma år 398 Mdkr., 193 Mnkr. och 6 300 Mfmk.
Även här måste en jämförelse ske på grundval av
bruttonationalprodukten. Resultatet blir därvid (i °/o):
Sverige Danmark Norge Finland
Annonsering ........... 0,56 0,58 0,33 0,29
Trycksaksreklam ...... 0,25 0,14 0,08 0,05
Butiksreklam .......... 0,50 0,52 0,27 0,33
övrig reklam .......... 0,15 0,08 0,10 0,07
Reklamadministration .. 0,09 0,07 0,06 0,06
Totalt 1,55 1,39 0,84 0,79
Vill man nu se hur reklamkostnaderna i Norden står i
jämförelse med andra länder, främst USA och
Storbritannien, måste butiksreklamen räknas bort, då denna är helt
bortglömd i dessa länders beräkningar. Efter denna
korrigering får man följande jämförelsetal:
USA .............. 2,1 Danmark .......... 0,9
Storbritannien –– 1,0 Norge ............. 0,6
Sverige ........... 1,0 Finland ........... 0,5
Till sist ger de danska undersökningarna för olika år en
möjlighet att bedöma reklamkostnadernas utveckling
under de senaste tjugo åren. De absoluta siffrorna (exklusive
butiksreklam)
1935 1948 1953
60 130 250 Mdkr.
synes antyda en skrämmande utveckling: en fördubbling
på de första tretton åren, och en ny fördubbling på de
senaste fem I Talen ger emellertid främst en bild av
penningens fallande värde, och får sin rätta proportion då de sät-
tes i förhållande till bruttonationalprodukten för de olika
åren. Då blir bilden en helt annan:
1935 1948 1953
1,1 0,7 0,9 %>
Nedgången 1948 kan lätt förklaras av säljarens marknad
under efterkrigsåren, men den lägre siffran för 1953
jämfört med 1935 är svårare att fatta — med tanke på dagens
oerhört starkt utvecklade reklamväsen. Minskningen
stämmer emellertid överens med motsvarande amerikanska
utvecklingssiffror.
Förklaringen ligger icke i att kostnaderna för reklam
skulle ha sjunkit i förhållande till den allmänna
prisnivån — förhållandet är det motsatta. Det är med andra
ord bara att konstatera att reklamen — tvärtemot allt vad
som påstås — i verkligheten tar i anspråk en allt mindre
del av landets samlade ekonomiska aktivitet. Och i denna
nya kunskap ligger väl ett av de viktigaste rönen från
denna samnordiska pionjärundersökning. Sven A Hansson
Stockholms elhushållning 1955 (jfr Tekn. T. 1956 s. 3).
Den av Stockholms elverk alstrade och inköpta elenergin
var 1955 sammanlagt 1 546 MkWh. Förbrukningen av
elenergi, mätt i Stockholm, var 1349 MkWh mot 1265
MkWh 1954, vilket innebär en ökning under året med
6,6 °/o mot 11,1 "/o under 1954. Att ökningen var mindre
under 1955 än under 1954 får till mycket stor del
tillskrivas propagandan för sparsamhet med elström under den
tid då vattenbrist förelåg.
Högsta dygnsförbrukningen på nätet uppgick till 5,3
MkWh och inträffade torsdagen den 15 december. Högsta
medeltimbelastningen var 321 000 kW och inträffade kl. 16
—17 den 15 december.
Under 1955 slöts avtal mellan elverkets dotterbolag AB
Svarthålsforsen och Norges Vassdrags- och
Elektrisitets-vesen om leverans av kraft från det planerade kraftverket
vid övre Neaälven i Tröndelag. Kraftverket skall tas i drift
1960, och enligt avtalet skall Vassdragsvesenet under 15 år
leverera ca 330 MkWh/år till Stockholm (Stockholms
Elektricitetsverks förvaltningsberättelse 1955). WS
Fig. 1. Stockholms elverks produktion och förbrukning av
elenergi 1955.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
