Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 2 oktober 1956 - Åsköverspänningar i lågspänningsnät, av Harald Norinder, Oskars Salka och Malcolm Thorén - Atomforskningen i Västtyskland, av SHl - Magnesium i USA, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
828
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5.
Klydono-gram (vanlig och
omvänd
anslutning) från den
största
överspänningen (290 kV) vid
abonnenten B i
kvartärkretsen
Tyskorna.
telefonnätet ha blivit illa skadat. Ett flertal telefoner hade
bytts ut och en telefonledning, som går i riktning från
nedslagsplatsen och passerar nära abonnenterna nordost
om denna, hade skadats. Vid besiktning av avledarna
observerades, att en avledare i den södra satsen förstörts.
Särskilt intressant är att närmare utreda fördelningen av
överspänning och ström i kvartärkretsen Tyskorna. Blixten
slog här ned i närheten av uppsatta indikatorer. Nätdelen
i fråga var försedd med tre avledaresatser med ett
jordmotstånd mindre än 10 ohm, vilket uppmätts separat. Vi
har alltså här bl. a. tillfälle att kontrollera skyddets
effektivitet. Strömmarna i nolledaren och faslederna är
ungefär av samma storlek och har med ett undantag (troligen
fel), samma riktning, fig. 4. Det betyder, att uppladdningen
har skett från samma håll för alla fyra ledarna.
Granskar man strömriktningarna så finner man, att alla
dessa så när som på ett fall (nedersta jordtaget till höger
■— troligen fel) visar, att nätets uppladdning var av
negativ polaritet, kom från abonnent A, utbredde sig till
transformatorn och vidare söderut över nätet och gick genom
alla jordtag till jorden. Att det här inte är fråga om
utpräglade vandringsvågor, visar den ringa strömstyrkan i
grenen till abonnent B. Detta kan tolkas så, att grenen är
relativt kort med liten kapacitans och ej har något jordtag,
varför den för sin uppladdning behöver en liten ström.
I fig. 4 är även de på tre mätplatser erhållna
överspänningarna — alla negativa — angivna. De från den största
överspänningen vid abonnenten B (290 kV) framkallade
figurerna i klydonografer med vanlig och omvänd
anslutning är dessutom framställda i fig. 5. Tyvärr var icke
några klydonografer placerade i branschen till abonnent
A. Att spänningen där i alla fall var hög, visar
skadegörelsen i mjölkrummet hos denne. Trots att uppladdningen
passerade de två översta avledarsatserna, registrerades stor
spänning vid abonnenten B (på översta fas 230 kV). Ännu
vid södra avledarsatsen var spänningen 170 kV, och vid
besiktning av dessa avledare observerades, att en av dem
(översta fas) förstörts. Först vid abonnenten C var
spänningen avsevärt reducerad (50 kV).
Blixtens nedslagsplats låg mitt emellan abonnenterna A
och B på ett avstånd av omkring 200 m från var och en.
Skulle det vara fråga om en indirekt alstrad överspänning
i nätet, måste även i abonnenten B:s ledning uppstå en
stor strömvåg åt vänster, men det fanns en svag våg åt
höger. Detta ger oss anledning förmoda, att överspänning-
en var direkt framkallad på något ställe i abonnenten A:s
bransch. Man kan knappast tro, att vi här har att göra
med nedslag av en huvudblixt. Skadegörelsen vid
abonnenten A var för liten och linjen jämte transformatorn var
oskadade. Det är sannolikt, att en svag sidogren av blixten
träffade branschen A, det övriga nätet träffades icke utan
uppladdades norrifrån. Eftersom alla klydonogram
slutligen visade, att överspänningen överallt var av negativ
polaritet, så måste kanalen ha fört med sig en negativ
laddning, vilket innebär, att molnets aktiva del hade
negativ laddning.
Litteratur
1. Norinder, H: A new method to measure crest values of impulse
currents. Arkiv mat., astronom, fys., 31 A (1944) nr 13.
2. Norinder, H & Saeka, O: Klydonograf för massmätningar av
överspänningar. Tekn. T. 85 (1955) s. 545.
3. Norinder, H: Magnetic field variations from lightning strokes
in vicinity of thunderstorms. Arkiv geofysik 2 (1956) nr 20 s. 423.
Atomforskningen i Västtyskland. Bedan 1970 anser
man sig i Västtyskland inte kunna täcka behovet av
elenergi med koleldade ångkraftverk. Det är därför
angeläget att atomforskningen drivs på så att man vid denna
tid kan börja sätta in atomkraftverk. Forskningsreaktorer
skall därför köpas samtidigt till Frankfurt, München,
Hamburg och Nordrhein-Westfalen. Dessutom byggs en
reaktor för Karlsruhe i Västtyskland och de västberlinska
myndigheterna har 1956 beslutat att sätta upp en
forskningsreaktor i Berlin, vilken skall bli en homogen reaktor
med ca 50 kW effekt.
I Berlin får Technische Universität och Freie Universität
var sin professur i kärnfysik, och för samordning av
atomforskningen skall en representant för vartdera
universitetet delta i den västtyska atomkommissionens arbete. I
Berlin bildas vidare en atomkommission med 20
vetenskaps- och industrimän som ledamöter (enl. västtyske
ministern för atomfrågor, Strauss, och borgmästaren i Berlin,
Amrehn) . SHl
Magnesium i USA. Tillverkningen av magnesium i USA
har vuxit mycket snabbt särskilt under åren 1938—1954.
En hittills icke överskriden produktionstopp nåddes 1943
med ca 180 000 t. Ett minimum (5 000 t) inträffade 1947,
men sedan har produktionen stadigt ökat. År 1952 var den
97 000 t, och förbrukningen fördelades på följande sätt:
•/o
Flygplan (maskiner, hjul m.m.) ............................................................29,3
Aluminiumindustrin ..........................................................................................20,4
Elektrokemisk användning (t.ex. katodiskt skydd) ........................8,5
Fordon (lastbilar, släpvagnar m.m.) ....................................................7,6
Maskiner och redskap ....................................................................................6,2
Kemisk och metallurgisk industri ............................................................6,0
Transportredskap (i gjuterier, cementindustrin m.m.) ....................4,7
Elutrustning (radar, radio, television) ....................................................3,5
Magnesiumpulver ..............................................................................................2,4
Konsumentartiklar (stegar, handverktyg, sportartiklar m.m.) .. 1,6
Textilindustrin ..............................’........................................0,8
Tryckerier ............................................................................................................0,4
Diverse ..................................................................................................................8,6
Magnesium tillverkas i sju anläggningar. I fyra av dessa
med en sammanlagd årstillverkning av ca 40 000 t
framställs metallen genom reduktion med ferrokisel, i tre övriga
som har en årstillverkning på ca 85 000 t används elektrolys.
Utom standardlegeringar tillverkas några legeringar med
zirkonium eller lantanoider (Tekn. T. 1952 s. 104, 960).
Man har vidare börjat studera
magnesium-zirkoniumlege-ringar med torium, men de är ännu på laboratoriestadiet.
De har vid rumstemperatur bättre mekaniska egenskaper
än tidigare magnesiumlegeringar och deras överlägsenhet
lär vara ännu mer utpräglad vid mer än 300°G (jfr Tekn.
T. 1952 s. 984; 1954 s. 211). Tyvärr blir alla legeringar
med lantanoider eller torium mycket dyra ("Magnesium
fabricating and casting". OEEC, Paris 1956). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
