Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 2 oktober 1956 - Nya metoder - Vattenvärmningstorn för ångkraftverk, av Wll - Ljusstarka katodstrålerör med inställbar efterlysningstid, av Sten Joste - Flygkontrollsimulator, av O Perers - Elektrodynamiska vibratorer för materielprovning, av O Schjervum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 oktober 1956
833
Fig. 1. Principskiss över Iatronen.
leds successivt upp genom de olika förvärmningsstegen och
tas ut upptill. Med matarvattentornet har man räknat med
att spara 10—15 $/kW i anläggningskostnad, och man
räknar även med att få någon förbättring av
värmeekonomin (Power juli 1956 s. 80—83). Wll
Ljusstarka katodstrålerör med inställbar
efterlys-ningstid. En ny amerikansk konstruktionsidé för
katodstrålerör ger en tidigare otänkbar ljusstyrka hos rören
jämte möjlighet att enkelt inställa önskad efterlysningstid.
Konstruktionsprincipen har resulterat i ett antal snarlika
rör, latron, Tonotron, Memotron, från olika firmor. Rören
förekommer i olika versioner, t.ex. som TV-projektionsrör,
indikatorrör för radar och minnesrör.
En version av Iatron används i flygburna
väderleksradar-indikatorer, fig. 1. Konventionella katodstrålerör låter den
modulerade och avlänkade elektronstrålen skriva det
pålagda förloppet direkt på indikatorskärmen. Iatron låter
samma stråle teckna en bild på ett minnesgaller,
isolator-gallret, vilken i sin tur avläses och överföres till
indikatorskärmen av en flödesstråle. Skrivstrålen i Iatron kan ha
låg intensitet och alltså låg accelerationsspänning med de
fördelar det för med sig i form av hög
avlänkningskäns-lighet m.m.
Isolatorgallret består av ett finmaskigt metallnät med ett
påsprutat isolerande skikt. Den intensitetsmodulerade
skrivstrålen uppladdar gallret i proportion till den
momentana strålningsintensiteten på så vis att
sekundärelektroner slås ut och uppsamlas av ett kollek torgaller.
Isolatorgallret erhåller följaktligen positiv laddning. De förlorade
sekundärelektronerna ersätts i viss mån från flödesstrålen
och då i relation till potentialskillnaden mellan
isolator-gallrets metallnät och flödeskanonen. Laddningsmättning
fås vid balans mellan avgivna sekundärelektroner och
tillförda flödeselektroner. Detta inträffar vid några få volts
positiv potentialskillnad. Vid några få volts negativ
potentialskillnad stryps flödesstrålen. Katodstrålerörets
arbetsområde ligger däremellan. Tillföres gallrets metallnät
positiv puls, suges flödesstråleelektroner till gallret, vilka
raderar ut den av skrivstrålen tecknade bilden och bringar
gallret att strypa flödesstrålen.
Flödesstrålen är en elektronstråle med låg hastighet, hög
täthet och en rymvinkel, som omfattar isolatorgallret.
Elektroner från flödesstrålen passerar isolatorgallret och
vandrar till den aluminiserade fluorescensskärmen där de
tecknar den på gallret förvarade elektronbilden.
Flödeselektronerna accelereras av det kombinerade elektriska fält, som
fås av fluorescensskärmens potential, potentialen på
iso-latorgallrets metallnät med isolatorskiktets potential
överlagrad samt flödeskanonens potential. Den från punkt till
Tabell 1. Karakteristiska data för Iatronen
Skrivhastighet ............................ cm/s 104—105
Utraderingstid .............................. ms 1—3
Ljustäthet ................................ stilb 3
Punktstorlek ............................... mm 0,4
punkt varierande potentialen på isolatorskiktet ger den
i masköppningarna varierande elektronströmmen.
För att laddningsbilden skall byggas upp på
isolatorgallret fordras i princip endast ett svep av skrivstrålen.
Ut-raderingen kräver en positiv puls med pulslängden någon
millisekund för att bringa isolatorgallret från mättning till
strypning. Den erforderliga utraderingstiden är dock även
beroende av den positiva pulsens repeterfrekvens.
Katodstrålrörens höga ljusstyrka medger avläsning av
rörets skärm i det skarpaste solljus utan avskärmning
(tillgängliga konventionella katodstrålerör ger en ljustäthet av
0,003—0,008 stilb medan t.ex. Iatron, tabell 1, ger upp
till 3,4 stilb). Den inställbara efterlysningstiden inom
tids-intervallet millisekund till tiotals minuter gör att, om röret
t.ex. används för indikering av snabba engångsförlopp,
fotografering ej fordras (Aviation Age febr. 1956 s. 44).
Sten Joste
Flygkontrollsimulator. För engelska flygvapnet har
utvecklats en simulator för att öva markledning av jaktplan
med hjälp av radar. Apparaten medger realistiska övningar
utan dryga kostnader för verkliga flygplan och
radarstationer och oberoende av lämpligt flygväder.
Simulatorn åskådliggör på en radarindikator upp till 12
artificiella ekon som vart för sig kan kontrolleras från 12
"pilotplatser". Den övande stridsledaren ger order till
"piloterna", följer ekospåren och leder dem till kontakt
med fienden, som markeras av andra rörliga ekon. Varje
pilot har kontroller för att variera "flygplanets"
flygtillstånd såsom hastighet, upp till 1 600 km/h, lastfaktor m.m.
Indikatorer anger flygriktning, position och avståndet till
radarstationen. Inverkan av vindhastigheter upp till 160
km/h kan simuleras. Apparaten kan användas tillsammans
med en normal radarstation så att verkliga och artificiella
flygplan kan visas samtidigt på skärmen (Electronic
Engineering juli 1956 s. 297). O Perers
Elektrodynamiska vibratorer för materielprovning.
Prototyper av nykonstruerad materiel provas ofta under
hårda verkliga arbetsförhållanden. Sådana arbetsprov är
emellertid ofta mindre tillfredsställande då farliga
vibrationer endast förekommer vid enstaka tillfällen under
proven.
I stället för dessa arbetsprov kan man simulera farliga
arbetstillstånd med stötgeneratorer (fallbord) och
vibratorer. Man utgår i dessa fall från en analys av de
verkliga arbetsförhållandena och uppsöker särskilt
resonans-punkterna.
Fig. 1.
Fläkt-kyld vibrator
för en största
dragkraft av
125 kp och
med
nål-mikrofon-uttag för
kontroll av
amplitud och
vågform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
