Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 9 oktober 1956 - Dagens gummimaterial — och morgondagens, av Hans Palmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 oktober 1956
845
dylik mjukad polymer har trots utspädningen
av polymerstrukturen relativt goda mekaniska
egenskaper. Eftersom mjukningsoljan är billig
i förhållande till gummit, antydes här
möjligheter att erhålla ett avsevärt billigare gummi.
Metoden tillämpas redan i viss utsträckning på
vanligt styrengummi för framställning av
"oil-extended rubber", dvs. oljeutdrygat gummi,
varvid oljemängden dock icke uppgår till mera än
25—40 delar per 100 delar gummi.
Vilka förbättringar av styrengummit, som
eventuellt kan åstadkommas med användning av de
katalysatorer, som använts för framställning av
"syntetiskt naturgummi", är ännu ej känt.
Den hittillsvarande utvecklingen av syntetiskt
gummi har huvudsakligen skett under hotet av
avskärning från naturgummileveranserna vid
krig eller krigsfara, då pris eller kvalitet spelar
mindre roll. Samtidigt har emellertid det
syntetiska gummits ställning gentemot
naturgummit kontinuerligt förstärkts under åren, dels
genom kvalitetsförbättring, dels genom
prissänkning som följd av rationell
storproduktion. Naturgummiproducenterna kämpar
dessutom med svårigheter för närvarande, dels
i form av kommunistinfiltration och ständiga
sabotageaktioner vid plantagerna, dels i form
av en okontrollerbar spekulationslusta i
försäljningsledet, som gör naturgummi till ett av de
värsta spekulationsobjekten på
världsmarknaden. Inom de närmaste åren planerar man i USA
att kraftigt bygga ut produktionen av
styren-gummi, och både i Tyskland och Storbritannien
kommer man att färdigställa produktionsenheter
med en årskapacitet av ca 50 000 t.
Nitrilgummi
För svällning och upplösning av gummi under
inverkan av oljor, bensin, lösningsmedel och
andra kemikalier gäller den enkla huvudregeln,
att "lika löser lika". Som mått på likheten kan
man ta den kemiska sammansättningen eller
polariteten hos molekylerna. Både naturgummi och
styrengummi, som är av ren kolvätekaraktär,
löses därför eller sväller i kolväten, t.ex.
smörjoljor, vissa hydrauloljor, bensin och
kolvätelösningsmedel som bensen, toluen och hexan.
Genom svällningen förändras gummidetaljens form
och försämras dess mekaniska egenskaper.
Sväll-ningsprocessen är dock i allmänhet helt
reversibel, och detaljen återvinner sin form och sina
mekaniska egenskaper, om det svällande mediet
får avdunsta eller avlägsnas på annat sätt.
Ett gummimaterial, som skall motstå den
svällande effekten av kolväten, vilka ju är opolära
ämnen, bör innehålla polära grupper i
molekylen. Ett sådant är nitrilgummi, vilket är
dagens standardmaterial för gummidetaljer med
god svällningsbeständighet. Nitrilgummi kan
sägas vara identiskt med styrengummi om styrenet
byts ut mot akrylnitril. Det framställs på samma
sätt, har i huvuddrag samma struktur och ger
samma strukturproblem.
Akrylnitrilhalten är 20—40 % i kommersiella
produkter. Med stigande nitrilhalt växer
beständigheten mot icke-polära lösningsmedel, såsom
kolväten, och avtar beständigheten mot polära
lösningsmedel, t.ex. aceton. De polära
grupperna bidrar till ökning av de intermolekylära
krafterna, varigenom köldbeständigheten försämras
och dämpningen stiger. Just för gummidetaljer
i kontakt med hydraulvätskor, smörjmedel och
drivmedel i moderna flygplan måste
nitrilhal-ten avbalanseras mycket noga för att möta de
höga minimikraven på samtidig svällnings- och
köldbeständighet.
Karboxylgummit kan betraktas som ett något
modifierat nitrilgummi, i vilket en del av
akryl-nitrilen ersatts med ett akrylsyraderivat. Det är
ännu ej kommersiellt tillgängligt.
Svällnings-beständigheten uppges vara likvärdig med
nitril-gummits, de mekaniska egenskaperna något
bättre, i synnerhet i svällt tillstånd eller vid
förhöjd temperatur, och köldbeständigheten något
bättre7.
Vinylpyridingummit är ytterligare ett material
på experimentstadiet med huvudsakligen
samma egenskaper och användning som
nitrilgum-mit8. Dess uppbyggnad kan härledas ur
nitril-gummits om akrylnitrilen ersätts med
2-metyl-5-vinylpyridin.
Polykloroprengummi
Vid polymerisation av kloropren vid låg
temperatur erhålles så gott som ren
transpolykloro-pren, vilken har plastkaraktär. Med stigande
polymerisationstemperatur växer mängden av
övriga strukturisomerer, varvid produkten får
gummiegenskaper9. Trots att polykloropren har
lika hög grad av omättnad som polybutadien
eller polyisopren, uppträder polymeren i många
fall helt annorlunda. Detta antas bero på att den
voluminösa kloratomen genom steriskt hinder
motverkar angrepp på den intilliggande
dubbelbindningen.
Sålunda kan polykloroprengummi inte vulkas
med svavel som andra dienpolymerer och har
jämfört med dessa mycket bättre beständighet
mot inverkan av syre och ozon, varjämte den
polära kloratomen ger en viss
svällningsbeständighet. På grund härav har
polykloroprengummi funnit användning till detaljer, som skall
tåla hög temperatur eller skall användas
utomhus, utsatta för inverkan av ozon och för
kortvarig kontakt med svällande ämnen.
Butylgummi
Butylgummimolekylen är huvudsakligen
uppbyggd av isobuten med endast några få procent
dientillsats och innehåller därför endast en ringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
