- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
846

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 9 oktober 1956 - Dagens gummimaterial — och morgondagens, av Hans Palmgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

846

’ TEKNISK TIDSKRIFT

proportion dubbelbindningar. Detta är både till
fördel och nackdel för den tekniska
användningen. Det är en fördel, därför att beständigheten
mot syre, ozon och oxiderande ämnen
överhuvudtaget är bättre än för polymerer med en
hög grad av omättnad. Det är en nackdel, därför
att vulkhastigheten blir liten och antalet
tvärbindningar otillräckligt för fullständigt
hindrande av materialets flytning.

Isobutenstrukturen, med de många från
poly-merkedjan utstickande metylgrupperna, vilka
begränsar rörligheten för såväl kedjan själv som
för ämnen, vilka försöker tränga in mellan
kedjorna, hålles ansvarig för två av butylgummits
mest karakteristiska egenskaper, nämligen dess
begränsade elasticitet, som gör att gummit
verkar dött, i synnerhet i kyla, och dess stora
dif-fusionsmotstånd mot gaser. Den senare
egenskapen har motiverat butylgummits viktigaste
användningsområde, för innerslangar till däck.
Sedan de slanglösa däcken slog igenom, har
också förbrukningen av butylgummi gått något
tillbaka.

Bromerat butylgummi är butylgummi, till
vilket 1—3,5 % brom adderats, huvudsakligen vid
dubbelbindningarna. Det bromerade
butylgum-mit är till skillnad från vanligt butylgummi
blandbart med övriga gummisorter, det vulkar
snabbare och är lättare att fästa vid metall. Det
är en relativt ny produkt med hittills begränsat
användningsområde10.

Akrylgummi, Vy ram och Poly-FBA

Gummipolymerer med polyakrylatstruktur har
god beständighet mot många
svällningsframkal-lande vätskor vid normal eller förhöjd
temperatur, men i allmänhet svaga mekaniska
egenskaper och dålig köldbeständighet. Vidare
hydrolyseras estergrupperna lätt av syror och alkali av
rumstemperatur och även av ånga och vatten vid
förhöjd temperatur. Akrylgummi har varit i
marknaden ett par år, medan däremot Vyram
och Poly-FBA är helt nya material. Akrylgummi
har huvudsakligen praktisk användning för
detaljer, som skall arbeta nedsänkta i olja vid
temperaturer upp till 175°C.

Vyram uppges speciellt utmärkas av god
beständighet mot diestersmörjmedel vid förhöjd
temperatur11. Poly-FBA har utvecklats för det
amerikanska flygets behov för speciellt
krävande användningar, t.ex. i kontakt med
hydraul-vätskor på fosforsyraesterbas upp till 100°C,
med diestersmörjmedel upp till 175°C och
egendomligt nog, med hänsyn till akrylatstrukturen,
även vid kortvarig inverkan av rykande
salpetersyra12. Poly-FBA innehåller en
perfluor-alkylgrupp i sidkedjan, vilket är något av det
mest beständiga man kan tänka sig mot
inverkan av kemikalier och svällande medier.
Eftersom molekylen i övrigt är relativt oskyddad,

återspeglas denna exklusivitet dock
huvudsakligen i priset.

Polysulfidgummi

Polysulfidgummit, vilket är en
kondensations-produkt av en alkalipolysulfid och en
dihalogen-förening, utmärkes av en
svällningsbeständig-het, som är en klass bättre än nitrilgummits.
Materialet användes likväl bara i begränsad
omfattning på grund av åtskilliga nackdelar, bl.a.
obehaglig lukt, svårbearbetbarhet, liten
hållfasthet, starkt begränsat tillåtligt
temperaturintervall och dålig beständighet mot permanent
formförändring. Vid hydrolys av vissa typer erhålles
lågmolekylära, flytande polymerer, vilka
blandas och formas i flytande tillstånd och bl.a.
användes som elastiska gjutmassor och som
tät-ningsmedel och ytbeläggningar13.

Hypalon

Genom klorsulfonering av polyeten till en
klor-halt av 27,5 % och en svavelhalt av 1,5 %
erhålles ett gummiliknande material, benämnt
Hypalon14. Effekten av den genom modifieringen
störda molekylsymmetrin överväger över den
samtidiga ökningen av de intermolekylära
krafterna, varför plastmaterialet polyeten övergår till
gummimaterialet Hypalon. Dettas egenskaper
kan närmast jämföras med
polykloroprengum-mits, men det har något sämre
svällningsbestän-dighet, något vidare gränser för
användnings-temperaturen uppåt och nedåt, bättre
ljusbeständighet och i vissa fall bättre syra- och
kemikaliebeständighet.

Hypalon är ett relativt nytt material, som
hittills funnit användning i ljusa, färgade
gummidetaljer med god beständighet mot väder, ljus
och oxidation, vidare till detaljer för kontakt
med starka syror och för höga temperaturer.
Det välkända problemet med sprickbildning hos
sträckta gummidetaljer utsatta för inverkan av
luftens ozon, vädersprickningen eller
solsprick-ningen, existerar således inte längre för dem,
som vill betala det högre priset för de nya
gum-mipolymererna av Hypalon-typ.

Polyuretangummi

Polymerer, erhållna genom omsättning av
poly-estrar med polyisocyanater, har under det
senaste decenniet utvecklats i snabbt tempo för
användning som gummi, plast, skumgummi,
skumplast, läcker och klister. På gummiområdet har
tyskarna lett utvecklingen och lanserat sitt
material, Vulkollan, som ett undermaterial, vilket
skulle göra andra gummimaterial överflödiga15.

Vulkollan har mekaniska egenskaper, som
överträffar alla andra gummimaterials,
nitrilgummits goda svällningsbeständighet och Hypalons
goda väder- och ozonbeständighet. Det finns
också nackdelar. Estergrupperna är hydrolyskäns-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0866.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free