- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
861

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 9 oktober 1956 - Andras erfarenheter - Flamresistenta polymerer, av SHl - Böcker - Kemien i människans tjänst, av SHl - Belastungsglieder, av Å I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 oktober 1956

861

Flamresistenta polymerer. Tetrakis (hydroximetyl)
fos-foniumklorid (THPC) med formeln (HOCH2),PCl är en
ovanlig och litet undersökt organisk fosforförening. Den
kan emellertid ge många intressanta produkter. Vid sina
reaktioner visar den betydande likhet med formaldehyd i
vattenlösning där denna reagerar som metylenglykol, vars
hydroximetylgrupper liksom THPC:s är bundna vid en
elektronegativ atom.

THPC:s användbarhet för eldskyddsbehandling
upptäcktes vid studium av aminerad bomulls kemiska egenskaper.
Den reagerar nämligen med aminogrupperna varvid en
flamresistent, modifierad bomull erhålls. Det antas att
fosfoniumstrukturen hos THPC övergår till
fosfinoxid-struktur vid en av dess hydroximetylgruppers reaktion
med en aminogrupp.

Aminer, primära och sekundära, reagerar lättare än
aminerad bomull med THPC och likaså med
tris(hydroxi-metyl)fosfinoxid (HOCH2)3PO. Reaktionen är exoterm och
sker lätt vid rumstemperatur; cetylamin i alkohol övergår
t.ex. nästan genast till en i alkohol olöslig produkt vid
tillsats av THPC.

Denna "fosforhaltiga formaldehyds" användbarhet för
framställning av flamresistenta polymerer blev emellertid
tydligare när man upptäckte att den liksom formaldehyd
kan ge polymerer med karbamid. Fastän denna reaktion
inte går lika fort som med aminer är dess hastighet
tillräckligt stor ur praktisk synpunkt. Polymerer kan erhållas
med mycket olika blandningsförhållande för
monomerer-na därför att båda är mer än tvåfunktionella. Man har
t.ex. erhållit mycket svårlösliga polymerer med 15 °/o
fosforhalt. Karbamid-THPC-polymerer liknar mycket
karb-amid-formaldehydpolymerer, men de är flamresistenta och
ger inte efterglödning.

Melamin NC(NH2)NC(NH2)NC(NH„) reagerar med THPC

i-1

i svagt sur lösning till ett vattenlösligt fosforderivat som,
om det får stå i sur miljö, polymeriseras till mycket
svårlösliga produkter. Dessa erhålls lättare än
THPC-karbamidpolymerer och är vanligen mer svårlösliga än
dessa.

Vattenlösliga metylolmelaminer, erhållna genom
kondensation av melamin med formaldehyd, är mycket
användbara som utgångsprodukter vid framställning av polymerer
med THPC. Man kan nämligen använda vattenlösningar av
dem och behöver inte först framställa det vattenlösliga
fosforderivatet. Blandningar av THPC och metylolmelamin
polymeriseras vid rumstemperatur, men de kan
stabiliseras för flera timmar genom tillsats av trietanolamin.
Sådana lösningar är användbara för eldskyddsbehandling av
bomullstyger, vilka då impregneras med den vattenlösliga
monomeren, torkas och härdas vid förhöjd temperatur
(vanligen 4—5 min vid 150°C).

Med etylenimin (CH2)2NH ger THPC intressanta
polymerer av en annan typ. Först bildas en primär amin
genom reaktionen

(H0CH2)4PC1 + (CH2)2NH —»
—► (HOCH2)2POCH2NHa + CHsO + HCl + H2

Aminen kondenseras lätt med andra hydroximetylgrupper
till starkt grenade polymerer. Dessa reaktioner går mycket
fortare än de tidigare nämnda. Utgångsmaterialen reagerar
våldsamt vid rumstemperatur, och vid 5—10°C erhålls ett
gel på 1—2 min. Upphettas detta till 140°C under några
minuter, blir det ljusbrunt och sprött, men sprödheten
försvinner på några minuter i luft vid ca 25°C. Genom
absorption av vatten uppstår svampliknande, mjuka
produkter.

Fenoler reagerar med THPC till många olika
fosforhaltiga föreningar och polymerer. Reaktionen sker med
ämnen som har väteatomer i 2-, 4- eller 6-ställning i
förhållande till fenolkärnans OH-grupp. Substituenter har
samma inflytande på reaktionen som vid
fenol-formaldehyd-kondensation.

Bland fenol-formaldehydreaktionerna är de viktigaste
bildning av metylolfenoler, t.ex. enligt

QHbOH + HCHO —> CaHEOCH2OH —» HOCaH5CH2OH
och flerkärniga metylenderivat, t.ex.

2 H0CaH«CH20H—> HOC6H4CH2CaH8(OH)CH2OH + H80

Man kan inte ånge en förening med THPC, motsvarande
metylolfenolen, men resultatet av reaktionen kan anses
analogt med bildningen av metylenderivatet. Genom att
formaldehyd frigörs och reagerar med fenolen kompliceras
reaktionen.

Kondensation av THPC med fenoler ger hartser som
liknar fenol-formaldehydhartser men som är tämligen
flamresistenta genom fosforns närvaro. De flesta produkterna
kan inte smältas utan sönderdelning, men av substituerade
fenoler, t.ex. p-tert-butylfenol, kan smältbara produkter
erhållas. Kondensationen kan utföras i från starkt surt till
svagt alkaliskt medium. Aminer, såsom trietanolamin, och
ammoniak är goda katalysatorer.

Polybasiga syror och anhydrider ger fosforhaltiga
alkyd-liknande produkter med THPC. Både alifatiska och
aromatiska syror reagerar med THPC under betingelser
lämpliga för deras reaktion med glycerol. Polymerisationen sker
troligen genom förestring varvid THPC reagerar mera som
en polyfunktionell alkohol än som formaldehyd i
vattenlösning (W A Reeves & J D Guthrie i Industrial &
En-gineering Chemistry jan. 1956 s. 64—67). SHl

Böcker

Kemien 1 människans tjänst, av Erik Nilsson.
Hökerbergs, Stockholm 1956. 371 s., 103 fig. 26 kr.

Detta populärvetenskapliga arbete är en bearbetning av
A Findlays "Chemistry in the service of man". I det
behandlas materien (sammansättning, atomteori,
radioaktivitet och atomstruktur), atmosfärens gaser, förbränning
och bränslen, energi och sprängämnen, cellulosa och
cellulosaprodukter, metaller och legeringar, reaktionshastighet
och katalys, kemi och jordbruk, industriprodukter, kemi
och elektricitet, kolloider, molekylernas byggnad, syntetisk
kemi, jäsning samt vitaminer och hormoner.

Framställningen är i stort sett mycket klar och redig och
språket bra, men förf. tycks mig använda onödigt mycket
superlativer. Boken är lättläst och instruktiv, och de givna
uppgifterna är i allt väsentligt riktiga; en och annan t.ex.
att bensen används i motorbränsle, förefaller dock
föråldrad. Då boken är skriven för en mycket stor läsekrets, har
behandlingen av ämnet givetvis blivit relativt ytlig och
ofullständig. Den har därför troligen inte större intresse
för tekniker vilka i allmänhet torde ha minst lika stora
kunskaper i kemi som de kan inhämta i boken.

Förf:s nomenklatur är nästan överallt modern; dock
använder han t.ex. bensol för bensen, smidesjärn för mjukt
stål och gödningsämnen för gödsel (man göder som bekant
husdjur men gödslar jorden). Vidare kallas växternas
mikronäring spårelement vilket är olämpligt då förväxling
med radioisotoper som spårelement kan uppstå.
Absorption och bauxit är felstavade och några förargliga
tryckfel förekommer i vissa formler för organiska ämnen;
sålunda skrivs t.ex. propån CH3 = CH2 = CH3 (s. 300) och
kresol CHS = CaH4 = OH (s. 314). I övrigt är tryckfel
mycket sällsynta. SHl

Belastungsglieder, 8:e uppl., av Adolf Kleinlogel &
Arthur Haselrach. Ernst & Sohn, Berlin 1956. 263 s., 216
fig., 70 tab. 24 DM.

De tidigare upplagorna av denna bok har huvudsakligen
varit avsedda som komplement till av samma förff. utgivna
formelsamlingar för ramverksberäkningar. Den har
emellertid efter hand växt ut och utgör nu i sig själv underlag
för beräkning av statiskt obestämda system med hjälp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0881.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free