Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 16 oktober 1956 - Ingenjören och brandskyddet, av Ragnar Götherström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
866
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Brädgårdsbrand; förlust över 10 Mkr. med
nuvarande virkespriser.
statsmakterna för att underlätta folkförsörjning
och beredskap började ge förmånliga lån för nya
spannmålslagerhus och oroades av de ständiga
eldsvådorna inom detta riskslag, fick
Byggnadsstyrelsen i uppdrag att undersöka merkostnaden
— givetvis icke blott engångskostnader utan
även årskostnader — för det brandsäkra
byggnadssättet. När denna merkostnad visade sig
relativt Obetydlig, framhöll man ibland på sina
håll att grundförhållandena ej medgav tyngre
byggnadssätt än eternit på träkonstruktion. När
emellertid flera större spannmålslagerhus av trä
eller eternit brunnit, visade det sig i allmänhet
att inga större hinder varken ur ekonomiska
eller grundförhållanden mötte att uppföra
be-tongsilor, och jag tror knappast några andra
större spannmålslagerhus byggts hos oss under
senare år.
Så har det i allmänhet gått även för sågverk
och hyvlerier samt ibland även för större
trävarumagasin. När något av våra största
trävarubolag drabbats av en eller ett par större
eldsvådor (fig. 1), brukar vanligen de nya
byggnaderna uppföras i brandsäker konstruktion,
trots att eget trävirke finns på byggnadsplatsen.
När man började frångå de stora öppna
brädgårdarna, som ju ur brandfare- och ekonomisk
synpunkt erbjuder vissa nackdelar (fig. 2), samt
i stället omedelbart efter sågning färdigtorkar
virket i torkhus och sedan lagrar det
hopbunta-de virket i större virkesmagasin, ansåg man till
en början, att dessa knappast erbjöd någon
brandfara om man endast ordnade ett effektivt
brandförsvar.
Men när sedan ett sådant modernt
virkesmagasin med trä i väggar och tak på bärande
konstruktion av armerad betong brann ner och
värmen blev så stark, att betong och armeringsjärn
på sina ställen under branden rann som sirap
och även de starkaste motorsprutor ej hade nå-
gon verkan, enär brandmanskapet på grund av
strålningsvärmen ej kunde närma sig den
brinnande byggnaden, blev man betänksam. Och
åtminstone några av våra största virkesmagasin
har nu helt uppförts i brandsäker konstruktion.
Så har utvecklingen väl gått inom snart sagt
alla industribranscher, och från brandskyddshåll
vågar man väl hoppas, att åtminstone någon
större och för samhälle eller folkförsörjning
viktig industribyggnad icke längre skall uppföras
annat än i brandsäker konstruktion, även om
striden mellan byggnads- och
brandskyddstek-nici ofta kan vara rätt hård. Man har i Sverige
t.ex. länge förundrat sig över att tegelindustrin,
som driver kraftig propaganda för teglets
brandsäkerhet, förr nästan undantagslöst uppförde
tegelbruken i trä. Men sedan på kort tid flera av
våra största tegelbruk drabbats av brand,
uppför man väl nu äntligen alla av tegel eller annat
brandsäkert material.
Yttertak
När man bedömer en byggnads säkerhet, måste
man givetvis ta hänsyn till yttertakets
beskaffenhet. Förr tyckte industrichefen och
byggnadsingenjören även när det gällde de största
industribyggnaderna, att det ur
brandsäkerhetssynpunkt räckte, om ytterväggarna t.ex. i en
envånings fabriksbyggnad var av tegel eller betong.
Men vad betyder de låga yttermurarna, om
byggnaden har ett brännbart yttertak, kanske med
oskyddad bärande järnkonstruktion, som snabbt
faller ihop av värmen?
Erfarenheterna från en mängd industri- och
magasinseldsvådor har visat, att de dubbla
trätaken är synnerligen farliga för elds spridning
(fig. 3). Vi har exempel på att även
miljonetablissemang med brandsäkra ytterväggar,
automatisk brandalarm och hög brandberedskap
to-talskadats, när eld kommit in i det dubbla
trätaket. Om innertaket dessutom såsom
isoleringsmedel försetts med porösa träfiberplattor, ökas
ju faran för eldens hastiga spridning ännu mer.
Fig. 3. Brandfarligt dubbelt fabrikstak av trä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
