Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 16 oktober 1956 - Fördelning av beskickningen i masugnar, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
876
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 4. Uppsättningsmål för insättning mot våggen (t.h. upptill), mot mellanzon
(t.h. i mitten) oeh mot centrum (t.h. nedtill); A, B och C klockor, D och E
skärmar för styrning av beskickningen.
Fig. 5. Apparat för modellförsök; A
behållare, B och E fasta skärmar, C
och D klockor.
kan C med vilken selektiv insättning åstadkommes. Vid den
andra typen (fig. 4) finns två fasta koncentriska skärmar
D och E för styrning av beskickningen. Bådas centrala
öppningar kan tillslutas med klockan C.
De tre klockorna sitter på grova rör, koncentriskt
anordnade. För att hindra damm att komma in mellan rören
leder man en stark ström av ren, kall gas genom dem in
i masugnen. Klockorna manövreras med tre hydrauliska
cylindrar placerade i marknivå. De kan styras automatiskt
genom programreglering.
Vid insättning i centrum lyfts den undre klockan C
tillsammans med den övre B (fig. 3 sektionen t.h., fig. 4
nedtill t.h.). Insättning mot väggen sker, om C sluter till
den centrala öppningen i den fasta könen (fig. 3 sektionen
t.v.) eller den övre fasta könen (fig. 4 upptill t.h.). Om
C sluter öppningen i den nedre fasta könen (fig. 4 i mitten
t.h.), insätts i en mellanzon.
Modellförsök
Den selektiva insättningens effekt har undersökts genom
modellförsök i en apparat (fig. 5), bestående av en
höj-och sänkbar behållare med perforerad innerbotten samt
en insättningsapparat med två klockor, i princip
motsvarande konstruktionen enligt fig. 4. Behållaren delades i två
halvor av en fast glasskiva genom vilken beskickningen
kunde fotograferas sedan halva behållaren och halva
beskickningen tagits bort. Denna bestod av sinter och koks
blandade i lika volymer.
Behållaren fylldes i sex portioner vid insättning i centrum
och mot väggen eller i nio portioner vid insättning i
centrum, i mellanzon och mot väggen. Vid fyllningens början
var behållaren i högsta läge; därefter sänktes den successivt
så att alla portioner av beskickningen fick lika stor fall-
höjd. Tryckluft släpptes på underifrån och gasströmmens
hastighet mättes tätt ovanför beskickningens övre yta på
19 punkter i ett regelbundet mönster. Glasskivan användes
inte. Följande resultat erhölls:
Fyllningssätt Förhållande Ojämnhet i gas-
mellan genomsläpplighet
fyllningssätten °/o
Endast mot väggen ................ — 40
Endast i centrum .................. — 38 (27)
Mot vägg, i centrum .............. 1:1 17 (15)
1:2 25 (13)
2:1 12 ( 6)
Endast i mellanzon ................ — 30 (23)
Mot vägg, i mellanzon, i centrum.. 1:1:1 9(2)
1:2:1 11 (4,5)
2: 1 : 1 27 (22)
2:2:1 17 (12)
3:2:1 15 (11)
( ) Prov vid vilka fyllningens överyta utjämnats för hand.
Kommersiell anläggning
Den nyaste masugnen vid Oxelösunds Järnverk, som är i
drift sedan 1952 (Tekn. T. 1955 s. 577, 596), har en
apparat för insättning mot väggen och mot centrum (fig. 3).
Anläggningen är automatisk och programstyrd varigenom
ingen personal behövs på uppsättningsmålet. Insättningen
övervakas och styrs från ett rum i marknivå.
Enligt uppgift har insättningssystemet helt uppfyllt de
förväntningar man ställt på det. Masugnen arbetar jämnt
utan hängningar, produktionen har i jämförelse med den
något mindre- gamla masugnen vuxit med 10 % och
koksförbrukningen har minskat med 10 °/o (enl. T. An. Tesch
AB, Stockholm). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
