Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 16 oktober 1956 - Hänt inom tekniken - Kurs »Sammanträdet som arbetsform» - Fastare samarbete mellan avd. M, S och F samt SMR - Värmländska Ingeniörsföreningen - Nikola Tesla-jubileet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
886
TEKNISK TIDSKRIFT
Det är den inom företag och verk allt vanligare
sam-manträdestypen, där en mindre grupp träffas för
ömsesidig orientering och överläggning. Här har man på senare
år experimenterat sig fram till effektivare arbetsformer
än de renodlat parlamentariska av svensk modell.
Resultatet har blivit en "fri" mötesmetodik för diskussion och
beslut. Den ställer större krav på varje enskild deltagare.
Ordföranden utövar närmast en arbetsledande och
-fördelande funktion, och egentliga mötesregler användes —
när man över huvud taget kan spåra dem i procedurer —
med smidig anpassning och mjukt handlag.
En utvecklingslinje i sammanträdets effektivisering går
över bild- och ljudhjälpmedel av olika slag, kanske
framför allt av den typ som lekmannen kan hantera själv och
ställa i ordning i sista stund. Huvudsaken är, att en
föredragning, ett diskussionsinlägg eller ett förslag bringas att
via synminnet, hörselminnet, det motoriska minnet, gå in
i sinnena på dem som man vänder sig till vid
sammanträdet.
Kan sammanträdet reformeras? var den fråga, som stod
i centrum, när Svenska Teknologföreningen i juni 1954
anordnade den första kurskonferensen kring ämnet
sammanträdet som arbetsform (Tekn. T. 1954 h. 22 s. III och
520). Det praktiska konferensresultatet blev att en reform
är möjlig. Detta och det rikhaltiga, systematiserade
materialet från den första konferensen bildar bakgrund och
underlag för den nu aktuella kursen i Getå.
Fastare samarbete mellan avd. M, S och F samt SMR.
I samband med en planerad ombildning av avd. för
Mekanik, avd. för Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik samt
avd. Tekniska Fysikers Förening inom Svenska
Teknologföreningen till specialföreningar föreslås en
överenskommelse om samarbete mellan dessa tre organisationer och
Svenska Mekanisters Riksförbund.
Medlemmarna i de samarbetande organisationerna är
genom endera av specialföreningarna M, S eller F ledamöter
av STF samt, såvida kompetens föreligger och avsägelse
icke meddelas, medlemmar i SMR och därigenom även
i Sveriges Civilingenjörsförbund (CF). Specialförening F:s
medlemmar blir dock medlemmar i SMR först efter därom
gjord framställning.
För samarbetet skulle inrättas en samarbetsnämnd med
karaktären av ett till de fyra organisationerna anslutet
organ med uppgift att arbeta för en utveckling av
organisationernas verksamhet, nedbringa
expeditionskostnaderna och rationalisera det rutinmässiga sekreterararbetet.
Samarbetsnämnden skulle även sätta upp ett för de
samarbetande organisationerna gemensamt sekretariat.
Samarbetet skulle sålunda organiseras enligt följande
schema:
Samarbetsnämnden skulle enligt förslaget bestå av två
representanter från vardera av de tre specialföreningarna
samt tre från SMR, företrädesvis ordförande, vice
ordförande eller sekreterare för resp. organisation.
Samarbetsnämnden väljer inom sig ordförande och vice
ordförande.
De medlemsavgifter, som beräknas vara erforderliga sedan
överenskommelsen trätt i kraft, skall inrymma följande:
Avgift till STF, vars storlek bestäms i avtal mellan var
och en av specialföreningarna och STF, och som helst
bör vara lika stor för de tre specialföreningarna.
Avgift för det gemensamma sekretariatets verksamhet
vilken avgift bör vara lika stor för samtliga
specialföreningar.
Avgift för varje specialförenings verksamhet; denna avgift
kan göras olika för de olika specialföreningarna.
Avgift för SMR:s verksamhet utöver den som handlägges
av det gemensamma sekretariatet jämte SMR:s avgift till
CF och Saco; dessa avgifter skall erläggas endast av
medlemmarna av SMR och vara lika stora för alla
SMR-med-lemmar.
Värmländska Ingeniörsföreningen hade 661
medlemmar den 1 juli 1956. För arbetsåret 1956/57 är Boo
Nyström ordförande och Erik Dahlén sekreterare.
Nikola Tesla-jubileet. För 100 år sedan, 1856, föddes
fysikern och elektroteknikern Nikola Tesla i Smiljan i
Kroatien, vilket på den tiden tillhörde Österrike.
Huvuddelen av Teslas verksamhet var visserligen förlagd till
Förenta Staterna, men då hans familj var rent serbisk och
han själv räknade sig som serb, har den jugoslaviska
nationen kommit att betrakta honom som sin egen.
Den 10—20 juli 1956 firades i Belgrad 100-årsminnet av
Teslas födelse i närvaro av ett femtiotal inbjudna
vetenskapsmän från olika länder. En del av gästerna föreläste
om ämnen som låg Teslas verksamhet nära. Den svenske
representanten, professor Fredrik Dahlgren, bidrog
sålunda med en resumé över vågvektorer och deras
användning inom elektromaskinläran, ett ämne som direkt
anknyter till Teslas insatser i fråga om det roterande
magnetiska fältet.
Föreläsningarna och litteratur som ställdes till
förfogande i samband med jubileet gav ett starkt intryck av Teslas
storhet och hurusom han i många avseenden var långt
före sin tid. Det har ju sagts att asynkronmaskinen
samtidigt och oberoende uppfunnits av Tesla,
Dolivo—Dobro-volsky och Wenström. Detta synes i stort sett vara riktigt,
men prioriteten torde nog tillkomma Tesla, och dennes
fullföljande av uppfinnartanken har säkerligen haft den
största betydelsen-för den kommande utvecklingen. Bl.a.
har han t.o.m. angivit principen för den dubbellindade
rotorn. Det är även av stort intresse att följa den fortfarande
aktuella polemiken om upptäckten av det roterande
magnetfältets princip. Denna tillskrives ju i allmänhet
italienaren Ferraris, men frågan är huruvida ej Tesla med minst
lika stort fog kan betraktas som upphovsmannen.
Teslas namn återkommer ofta i sambandet
Teslatransformatorn. Denna apparat är till sitt användningsområde
i stort sett begränsad till vissa provningsuppgifter,
speciellt inom isolatortekniken, men historiskt sett var den
Teslas inkörsport till en vittomfattande
uppfinnarverksamhet inom högfrekvenstekniken. Faktum är, att praktiskt
taget alla de elementkopplingar och matematiska samband,
som kännetecknade radiotekniken före elektronrörets
uppkomst, angivits av Tesla. Dennes experiment inom
radiotransmissionen omfattade undersökningar på avstånd av
storleksordningen 1 000 km. På Nikola Tesla-museet i
Belgrad kan man bl.a. få se en modell av en per radio
fjärrstyrd båt, varmed Tesla gjorde lyckade försök i New
Yorks hamn. Det synes otvivelaktigt, att en mycket
väsentlig del av Marconis arbeten var direkt grundade på
Teslas undersökningar, och prioritetspolemik i dessa
avseenden har ej saknats.
Ett stämningsfullt inslag vid högtidssammankomsten i
Belgrad var då presidenten i International Electrotechnical
Commission, dr Dunsheath, meddelade att IEC några dagar
tidigare vid plenarmöte fastställt att måttenheten för
magnetisk flödestäthet i Giorgi-systemet skall vara 1 tesla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
