Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 23 oktober 1956 - Dammätningar i silikosförebyggande syfte, av Axel Ahlmark och Harry Öhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
894
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Dammätning med tyndallometer i Laisvall-gruvan
1950—1952 enligt Sjöqvist6.
Dessa dammtal bygger på erfarenheter med
Im-pinger-metoden och de kan därför icke utan
vidare jämföras med värden, som erhållits med
t.ex. konimeter eller Thermalprecipitator. Vidare
måste det understrykas att värdena avser den
genomsnittliga dammexpositionen under en hel
arbetsdag; jfr t.ex. tabell 3.
Dammbestämningar
i yrkeshygieniskt fältarbete
Förutom till direkt bedömning av silikosrisken
kan dammätningar många gånger vara av stort
värde för att avgöra effekten av
dammsaneran-de åtgärder. Sådana mätningar har även utförts
i Sverige.
Dammtalet på en och samma arbetsplats kan
ändras, sedan man genom tekniska åtgärder sökt
nedbringa dammhalten, tabell 6. I flera fall har
man fått en kraftig sänkning av dammhalten,
och det har därvid varit av stort värde att få
effekten av åtgärderna objektivt verifierade
genom mätningarna.
Såsom nämnts har Sjöqvist gjort
undersökningar vid Laisvall-gruvan i Lappland8, där
silikos-fall uppträdde redan efter några få års
exposition. Omfattande dammbekämpande åtgärder
vidtogs successivt på denna arbetsplats,
såsom våtborrning, vattenbegjutning vid lastning,
spridning av dammbindningsmedel på
transportvägarna och utbyggnad av ventilationen. Man
följde dammhalten med tyndallometer på olika
platser i gruvan i omkring 2% år, och
dammhalterna sjönk i stort sett under
undersökningsperioden, fig. 6. Det är uppenbart, att mätningar
av detta slag — kritiskt värderade — varit till
god ledning för det vidare silikosförebyggande
arbetet i gruvan.
Av stort intresse är även jämförelser mellan ett
och samma arbetsmoment inom olika industrier.
Härvid kan några undersökningar anföras, som
författarna lagt fram inför internationella
gju-tarkonferensen i Stockholm 1955. De omfattar
sammanlagt omkring 1 800 dammanalyser, bl.a.
en jämförelse mellan ett gjuteri med ordinär
mekanisering — endast i begränsad omfattning
försett med lokal utsugning vid de
dammalstran-de processerna — och ett extremt mekaniserat
gjuteri, vid vilket ventilationsfrågorna ägnats
mycket stor uppmärksamhet, tabell 7.
Dessa mätresultat ger många intressanta
synpunkter på värdet av olika
dammbekämpnings-åtgärder i gjuterierna. Här skall endast
framhållas några få synpunkter, som kan ha allmänt
intresse, och först för de ur damningssynpunkt
allvarligaste arbetsplatserna, renserierna. Man kan
konstatera, att rensningsarbete i det
mekaniserade gjuteriet som regel medförde betydligt mindre
dammexposition än motsvarande arbete i det
vanliga gjuteriet. Sålunda var dammtalen
genomsnittligt Vs vid arbete med
handslipmaski-ner och y10 vid de fasta slipmaskinerna.
Dammtalen vid maskinmejslingen var ungefär hälften
så höga i det mekaniserade gjuteriet. Som en
konsekvens av de bättre dammförhållandena i
detta var också den allmänna dammhalten i
luften i det mekaniserade gjuteriet väsentligt lägre
— ungefär en tredjedel — av motsvarande halt i
det ordinära gjuteriet.
Vad gjuteriavdelningarna beträffar kan man
konstatera, att skillnaderna icke var lika
påtagliga som i renserierna. Maskinformningsarbetet
medförde samma dammexposition i båda
gjuterierna. Detta arbete skedde emellertid på samma
sätt i bägge fallen. Under avgjutning erhölls
nästan dubbelt så mycket damm i det vanliga
gjuteriet som i det mekaniserade, vilket kan
förklaras av att lokal utsugning var anordnad på
av-gjutningsplatserna i det senare. Uppslagningen
skedde i det mekaniserade gjuteriet i särskilt
avskärmade hytter, där dammtalen genomsnittligt
var nästan dubbelt så höga som vid
uppslagningen i det vanliga gjuteriet. Dammbekämpningen
borde här kunna lösas på ett mera
tillfredsställande sätt.
Även jämförelser mellan dammtalen inom
sinsemellan likartade industrier i Sverige och i
utlandet kan belysa värdet av dammbestämningar,
Tabell 7. Dammätningar i ett ordinärt och i ett extremt
mekaniserat tackjärnsgjuteri; dammtal bestämt med
Im-pinger-teknik; i medeltal 8 prov vid varje arbetsmoment
Arbete Ordinärt gjuteri Extremt gjuteri
Dammtal Dammtal
Min. Max. Medel Min. Max. Medel
Gjuteri
Maskinformning .. 13 33 22 14 37 22
Avgjutning ..............28 31 20 7 13 11
Uppslagning ............22 90 27 24 128 49
Renseri
Handslipmaskin .. 103 317 164 3 89 33
Fasta slipmaskiner 20 158 72 2 18 7
Sandbläster ............22 31 28 9 46 28
Maskinmejsling ... 10 48 33 7 22 16
Allmänna prov ... 17 78 45 1 31 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
