Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- H. 39. 23 oktober 1956
- Träelement till bostadshus, av Karl Rune Svensson
- Nybyggen
- Rekord i ångkraftstationer, av Lr
- Svenska reaktorplaner, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
16 oktober 1956
907
Nybyggen
Fig. 8. Vertikalsektion genom yttervägg på aluminiumklätt
träelement.
beklädnadsmaterialet anbringas. Utvändigt kan detta
utgöras av asbestcementskivor, aluminiumplåt, emaljerad
stålplåt eller dylikt. Invändigt har gipsskivor fått stor
användning.
Slutord
Det torde vara alltför optimistiskt att tro att
elementbyggeriet kommer att segra över det mera traditionella sättet
att bygga. Säkert är emellertid att de båda
byggnadsformerna genom nyttig konkurrens sinsemellan kommer att
befrämja byggandet i stort.
Ännu återstår mycket att göra på elementbyggeriets
område, kompletterande forskning beträffande brand- och
ljudisolering, krympning och svällning m.m. Många krafter
är emellertid i arbete med att få fram tekniskt riktiga
element, som är billiga både att framställa, montera och
underhålla.
Beträffande elementens storlek råder delade meningar.
Många anser att elementen bör vara relativt små för att
tillåta en så variationsrik planlösning som möjligt. Det
torde dock icke vara förmätet att anta, att det stora
flertalet av den bostadssökande allmänheten skulle kunna
finna en lämplig lösning även om urvalet begränsades till
ett tiotal typer. Detta skulle medföra att större element
lättare skulle kunna användas, att det ofrånkomliga
problemet med skarvar skulle reduceras och att
rationaliseringen av trähusfabrikerna skulle kunna drivas längre än
vad som nu är fallet.
Fig. 9. Ytterväggselementen enligt fig. 8 serietillverkas i
enkel fältfabrik.
Nybyggen
Rekord i ångkraftstationer.
Från tid till annan omtalas
planer på nya jätteaggregat i planerade ångkraftstationer.
Det är av speciellt intresse att konstatera, att dessa stora
maskiner nu även börjat komma i drift. I USA
rapporteras således idrifttagning av en 240 MW maskin i
kraftstationen Eastlake. Den är det hittills största
ångkraftaggregatet i världen på en axel. Det är även det första
större aggregat, på vilket statorlindningarna kyls med
cirkulerande olja, medan rotorlindningarna kyls med vätgas.
Ångtrycket är 169 kp/cm2 och kolförbrukningen är endast
0,34 kg/kWh.
För att mata atomanläggningarna i Portsmouth har man
nyligen färdigställt två nya jättekraftverk: Kyger Creek
med fem aggregat på vartdera 215 MW och Clifty Creek
med sex lika stora aggregat. Den sammanlagda effekten i
de båda stationerna utgör 2 365 MW (Economie Electrique
1956 h. 2 s. 63). Lr
Svenska reaktorplaner.
Den första svenska reaktorn R1
har nu körts vid 0,6 MW, dvs. med dubbelt så stor effekt
som den är konstruerad för. Normalt överskrider man
dock inte 0,3 MW. Totalt har reaktorn hittills givit 500
MWh. Den torde kunna köras vid högst 1 MW. Planer på
att bygga nya atomreaktorer är nu långt framskridna vid
AB Atomenergi och Vattenfallsstyrelsen (tabell 1).
Dessutom lär några privata svenska företag göra utredningar
om vilkas resultat hittills inget definitivt är känt.
Materialprovningsreaktorn R2, som köps från USA, skall
sättas upp i AB Atomenergis nya anläggning i Studsvik.
Den får ett största neutronflöde på 1014 cm-2s-1 Kostnaden
inklusive byggnader torde bli ca 25 Mkr. Den vid
Atomenergi projekterade reaktorn R3a skall under en första
period ingå i ett fjärrvärmeverk och sedan byggas om till
R3b som skall ge elenergi i form av mottryckskraft.
Färdigställningsdata för detta anläggningskomplex har
beräknats under förutsättning att anslag beviljas för budgetåret
1956—1957.
Reaktorer av typen R3b har visat sig ha stort intresse
för kommuner, och under senaste tiden har man funnit
att man bör kunna hoppa över stadiet R3a och bygga R3b
direkt. En anläggning av det senare slaget anses ge de
värdefullaste erfarenheterna för fortsatt utvecklingsarbete.
Atomenergi ämnar därför i första hand koncentrera sina
resurser på detta projekt.
Alla rön kommer att ställas till allmänt förfogande, och
anläggningen blir öppen för de svenska städer och
kraftföretag som önskar skaffa sig drifterfarenheter och
utbilda personal.
Man planerar att tillsammans med Stockholms Elverk
bygga en sådan anläggning (R3b) i Farsta där en ur
säkerhetssynpunkt lämplig plats tycks finnas. Avsikten är att
Atomenergi skall svara för konstruktion och
uppförande av reaktorn med tillbehör fram till värmeväxlaren och
under en försökstid sköta driften. Elverket skall svara för
pumpar, rörsystem, ackumulatorer, reservcentraler,
turbogenerator och anskaffandet av mark. AB Atomenergis
kostnader för anläggningen beräknas bli något mer än 40 Mkr ,
varav ca 35 Mkr. behövs i anslag.
Vid projektering av atomverket R4 har man funnit att
användning av naturlig uranoxid som bränsle och tungt
vatten som moderator är ekonomiskt tilltalande i
jämförelse med ångkraftverk vid enheter på minst 350 MW
värmeeffekt, dvs. 100 MW eleffekt. Denna konstruktion
har jämförts med andra vilka dock inte utförts så långt i
detalj att ett slutligt avgörande kan göras.
Adam och Eva har projekterats av Vattenfallsstyrelsen.
Den förra ämnar man bygga i Västerås. Reaktor,
värmeväxlare, hjälputrustning samt reglerings- och
manöverutrustning skall läggas i berg, medan kontor, förråd och
garage läggs ovan jord. Koncessionsansökan för anlägg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0927.html
