Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 23 oktober 1956 - Böcker - Fysik för realgymnasiet, bd 2, av Wll - Productivity measurement, bd 2, av Sven Fajersson - Höhere Mathematik, bd 7, av Bengt Kredell - The atomic nucleus, av Tor Ragnar Gerholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
912
TEKNISK TIDSKRIFT
maskiner o.d., som kan mötas i dagliga livet. Tyvärr är
fysikens praktiska tillämpningar synnerligen torftigt och
i en del fall även felaktigt behandlade. Som exempel kan
nämnas att kylmaskiner behandlas före genomgången av
"övergång mellan värme och arbete" (kretsprocesser),
varför man inte kan få någon klar bild av dessa maskiners
verkningssätt. De mer tekniskt betonade bilderna är i
många fall mycket dåliga, t.ex. den schematiska ritningen
av en axialturbin, som är ganska obegriplig, och bilden av
en bensinförgasare, där bensinnivån i flottörhuset ligger
högre än i förgasarmunstycket, så att bensinen kommer att
rinna ut, då motorn står still. Reaktionsmotorn beskrivs
på följande fantastiska sätt: "Luft sugs in genom en
öppning i motorns främre del och komprimeras i de olika
förbränningskamrarna, varvid den upphettas. Fotogen blåses
in i den heta luften, förgasas och antänds. I
förbrännings-kamrarna blir det då ett stort övertryck. Längst bak är
kamrarna öppna. Av reaktionskraften drivs planet framåt.
De utströmmande förbränningsgaserna driver ett
turbinhjul, vilket i sin tur driver ett skovelhjul som suger in och
komprimerar luften."
Tråkigt nog är det inte ovanligt att de tekniska
tillämpningarna behandlas bristfälligt i fysikläroböcker.
Föreliggande bok har blivit godkänd av Statens Läroboksnämnd.
Det torde därför få anses vara nödvändigt att denna
nämnd vid granskning av böcker med teknisk anknytning
anlitar en tekniskt kunnig person, så att i varje fall grova
felaktigheter sållas bort. Wll
Productivity measurement, bd 2: Plant level
measure-ments, methods and results. EPA Project. OEEC, Paris
1956. 194 s. 500 fr.
Medan första delen av EPA’s (European Productivity
Agency) serie om produktivitetsmätningar (Tekn. T. 1956
s. 504) främst behandlade de teoretiska problemen vid
mätning av produktiviteten så ägnas föreliggande andra
del huvudsakligen åt de praktiska frågorna.
Framställningen är begränsad till direkta mätningar på företagsnivå
och utgör en sammanfattning av de erfarenheter, som på
detta område har vunnits i Europa under de senaste åren.
De produktivitetsundersökningar, som relateras, spänner
över ett helt fält av industribranscher i skilda länder.
Första halvan av skriften innehåller en allmän
genomgång av metoder och problem. Man skulle önskat att detta
avsnitt hade gjorts mera pretentiöst. Nu ägnas
förhållandevis stort utrymme åt tämligen triviala resonemang såsom
lämplig periodlängd för en undersökning, medan exempel
saknas på, hur man sökt lösa det svåra problemet med
kvalitetsförändringar. Annars är det just frågor i samband med
mätning av produktionen, som mest ingående behandlas,
och i ett intressant avsnitt diskuteras bland annat bruket
av ekvivalenter för att uttrycka volymerna av en blandad
produktion i en gemensam enhet. I de flesta fall har
produktionen satts i relation till faktorn arbete, i regel
uttryckt som produktion per man-timme. Bättre än att
använda produktivitetsuttryck av typen produktion per viss
produktionsfaktor är, påpekas det, dock att ånge
faktoråtgång per producerad enhet, dvs. inverterade värdet av
produktiviteten. Dessa åtgångstal har nämligen bl.a.
fördelen att vara additiva.
I förbigående diskuteras mätningen av andra
produktionsfaktorer, och som indikator på fast kapital nämnes
t.ex. golvyta per arbetare, antal maskintimmar. I detta
sammanhang kan nämnas ett mått av intresse, som anges
i de franska undersökningarna, nämligen en koefficient
för kapacitetsutnyttjandet.
Andra delen av volymen innehåller jämförelser av
produktivitetsundersökningar i olika europeiska länder.
Inledningsvis lämnas högst välmotiverat ett antal allmänna
anmärkningar om internationella jämförelser, de
begränsningar som finns, och den försiktighet med vilken de bör
tolkas. Därefter lämnas utförliga exempel från tre
verksamhetsgrenar nämligen tillverkning av skjortor, skor och
bomullsgarn. Analysen går ut på att finna vilka faktorer
som särskilt påverkar produktiviteten — en sådan faktor
av betydelse är t.ex. serielängden. I ett appendix finns
utförliga exempel på frågeformulär som använts, och boken
avslutas med en förteckning över de större
produktivitets-undersökningar som på senare tid gjorts i Europa, med
kortfattade data angående undersökningarnas uppläggning
och omfattning samt med litteraturhänvisningar. Detta
register är kanske det för den intresserade läsaren mest
värdefulla avsnittet i boken.
Att genomföra en produktivitetsstudie kräver mycket
arbete i den mån mera än allmänna informationer skall
kunna erhållas. Personliga besök hos deltagande företag
fordras i regel, och ibland behöver den interna statistiken
läggas om eller kompletteras. Detaljerade "case studies" är
nödvändiga, om man vill komma orsakerna till
differenser mellan företagen på spåren.
Hur ställer det sig då med produktiviteten av själva
produktivitetsmätningen? Frågan torde vara omöjlig att
besvara exakt, men en anvisning om värdet av sådana
mätningar ger oss "österreichisches Produktivitäts Zentrum",
som meddelat, att sedan resultaten av dess halvårslånga
studier av de österrikiska bomullsspinnerierna delgivits
företagen, steg produktiviteten inom branschen under
loppet av fem år med 38 %>, samtidigt som skillnaderna
mellan företagen reducerades. Sven Fajersson
Höhere Mathematik, bd 7, av R Rothe & W
Schmeid-ler. Teubner, Stuttgart 1956. 218 s., 43 fig. 19,80 DM.
Detta är en fortsättning och avslutning av förf:s kända
tyska lärobok i högre matematik vilken speciellt är
lämpad för tekniska högskolor. I föreliggande band behandlas
potentialteori, konform avbildning, integralekvationer och
variationskalkyl samt därmed sammanhängande frågor.
Kapitel 1 omfattar potentialteori i rummet och i planet.
För studiet av elliptiska randvärdesproblem införes Green’s
funktion, som behandlas med hjälp av konform
avbildning. I detta sammanhang ges en kortfattad redogörelse för
Schwartz—Christoffels avbildningsintegral samt elliptiska
funktioner och elliptiska integraler. Kapitlet avslutas med
24 väl valda övningsexempel behandlande olika praktiska
potentialproblem.
I det följande kapitlet behandlas först lineära
ekvationssystem och teorin för matriser och lineära substitutioner.
Förf. använder här en framställning utan hjälp av
deter-minanter vars fördel i detta sammanhang kan diskuteras.
Den determinantfria matrisalgebran har ju huvudsakligen
endast tillämpning i numeriska sammanhang. Sedan följer
en redogörelse för Fredholms teori för lineära
integral-ekvationer av första och andra ordningen med
kontinuerliga kärnor. Här behandlas även de speciella
integralekvationer, som förekommer i samband med Fourier- och
La-place-transformation.
Det sista kapitlet omfattar en utförlig redogörelse för
variationskalkylens grunder. Eulers ekvationer härleds och
tilllämpas på differentialgeometri. Så följer en relativt
detaljerad redogörelse för den fortsatta och mera
avancerade delen av variationskalkylen, som man vanligen inte
finner i böcker av detta slag.
Boken ger ett något heterogent intryck, många viktiga
grenar av matematiken har sammanställts inom en liten
volym, men de matematiska detaljerna genomförs med
stringens. Ett flertal praktiska övningsexempel gör boken
särskilt lämplig för tekniskt orienterade läsare.
Bengt Kredell
The atomic nucleus, av Robley D Evans. McGraw-Hill,
New York — London 1955. 972 s., ill. 5 £ 9 sh.
Förf. har sedan mer än tjugo år undervisat i kärnfysik
vid MIT. Han kan bland sina f.d. elever räkna åtskilliga
av USA:s mest framstående kärnfysiker och torde ha
större erfarenhet av kärnfysikalisk pedagogik än någon
annan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
