Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 / 926 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 30 oktober 1956 - Kursradiofyrar för sjöfarten, av DH - Reparationen av M/S »Stockholm», av N Lll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 4. Identifieringstecken med bred kurs, kurssignaler med smal kurs samt ljudsignalens läge i tiden.

fasvändare bestående av ett relä som kastar om riktningen på
strömmen i ena ramen är tillräcklig, fig. 3. Det nya
systemet har förutom sin enkelhet även fördelen av att de
utsända signalerna av lika längd är lättare att urskilja vid hög
störnivå än den oavbrutna signalen vid det äldre systemet

I fritt vatten på större avstånd från inloppet till hamnen
kan ofta en bredare kurs användas, som ökar fyrens
räckvidd utan att sändarstyrkan behöver ökas. Den metod som
ger två olika kursbredder, fig. 2, består av en sändning
med omväxlande smal och bred kurs. För att känna igen
en kursradiofyr utsändes vanligtvis utom kurssignalerna
två Morse-bokstäver eller bokstavskombinationer som
identifieringssignaler en eller två gånger varje minut. Om
dessa bokstäver utsändes med bred kurs på ett sådant
sätt att en bokstav utsändes med fasvändaren i dess första
läge och den andra bokstaven med fasvändaren i dess
andra läge, så kommer den första bokstaven att kunna
urskiljas tydligt på den ena sidan och den andra bokstaven
att dominera på den andra sidan. I kursen är dessa
bokstäver lika starka. Om vi antar att den smala kursen är
0,5° och att identifieringsbokstäverna utsänds med en
kursbredd av 1,5° kommer fyren att vara användbar för
grovnavigering inom 50 nautiska mil. En navigatör kan på
ett stort avstånd från fyren få en ungefärlig bäring med
hjälp av dessa signaler och sedan steg för steg göra
korrektioner tills han är inne på området med smal kursbredd.

Om avståndsbedömning fordras kan detta lätt
genomföras med hjälp av det nya systemet genom synkronisering
av radiofyren med en ljudsändare. Ljudsignalen utsändes
då efter identifieringssignalen, dvs. vid början av
kurssignalerna, fig. 4. Ljudsignalen kommer att höras en viss
tid efter det att navigatören mottagit ett antal kurssignaler.
Antalet kurssignaler, prickar, som erhålles innan
ljudsignalen hörs, ger ett mått på avståndet. Om man t.ex. kan
räkna till åtta prickar, som enligt sjökortet vardera räcker
0,6 s med 0,1 s mellanrum, innan man hör ljudsändaren
så är avståndet en distansminut. Ljudet tillryggalägger
nämligen en distansminut på ca 5,5 s.

Kursradiofyrarna arbetar inom två olika frekvensband,
250—400 kHz och 1 600—1 700 kHz. Reflexer från berg,
höga byggnader, kraftledningar etc. uppkommer lätt,
lättare vid högre än vid lägre frekvenser, dessa åstadkommer
lätt förvrängning av kurslinjen varför det merendels är
nödvändigt med omfattande prov med en transportabel
utrustning innan fyrens slutliga uppställningsplats kan
bestämmas. En bred kurs är mindre känslig för
reflekterande föremål än en mycket smal kurs och felen uppträder
först på större avstånd vid en bred än vid en smal kurs.
Systemet med två olika kursbredder ökar den användbara
räckvidden av kursradiofyren som annars är begränsad
på grund av multipelkurser. Om fyren placeras på en ö
kan tvåvägskurs användas.         DH

Reparationen av M/S "Stockholm". Vid kollisionen
med det italienska passagerarfartyget "Andrea Doria" den
25 juli 1956 utanför New York skadades "Stockholm"
mycket svårt i förskeppet, fig. 1. Fartyget dockades i
Bethlehem Steel’s Brooklyn 56th Street Yard. Då fartyget
torrsatts visade det sig att hela bogpartiet var krossat på en
längd av 23 m av huvuddäcket och 17 m i vattenlinjen.
Omkring 300 t nytt stålmaterial måste inbyggas.
Reparationen kostar ca 5 Mkr.

Den 20 september hade reparationen hunnit så långt att
undervattenspartiet av förskeppet återställts och arbetet
pågick på de övre delarna av bogen, fig. 2. Det återstod att
fullborda skrovets stävparti med inredning, omfattande
besättningens bostäder m.m. "Stockholm" behöver också
förses med nya ankare med kättingar och ankarklys samt
nytt ankarspel. Dessutom måste alla rörledningar och
elkablar i bogpartiet förnyas. Den 12 oktober hade man
hunnit så långt att fartyget kunde utdockas.

Nytt ankarspel har tillverkats av Asea i Västerås på
mindre än två månader och beräknades vara i New York
den 24 oktober. Den nya ankarkättingen, som väger 67 t,
har smitts i Ramnäs.

Reparationen skall bedrivas så snabbt att "Stockholm"
skall kunna göra en femdagarskryssning från Wilmington
i North Carolina till Bermuda den 11 november (enl.
Bethlehem Steel Co:s Shipbuilding Division, New York).         N Lll

Fig. 1. Det krossade förskeppet på SAL.s "Stockholm".

Fig. 2. Arbetet pågår i Bethlehem Steel Co:s Brooklyn-varv på reparationen av "Stockholm".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>