Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 6 november 1956 - Material för atomreaktorer i Sverige, av SHl - Bostadsbyggandet 1955, av Einar Eriksson - Statens Skeppsprovningsanstalt 1955—1956, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
946
TEKNISK TIDSKRIFT
Grafit behövs som reflektormaterial även i reaktorer,
modererade med tungt vatten. Behovet uppskattas till ca 200 t
1960 och ca 800 t 1965. Högren grafit kan köpas från
utlandet. Möjligheterna till svensk produktion undersöks av
AB Atomenergi i samarbete med Svenska Grafitindustri AB.
Zirkonium är ett lämpligt konstruktionsmaterial för
atomkraftverk i vilka reaktorn måste köras vid så hög
temperatur som möjligt för att verkningsgraden skall bli
god vid generering av elenergi. Till värmeverksreaktorer,
som inte behöver arbeta vid mycket över 100°G, kan
däremot aluminium användas. Under förutsättning att
hälften av de planerade värmeverken utförs för
elenergiproduktion beräknas ca 100 t zirkonium behövas 1965.
Årsförbrukningen väntas vid samma tidpunkt vara omkring
30 t.
AB Atomenergi föreslår inköp av 8 t hafniumfritt
zirkonium från utlandet. Johnson-koncernen har sedan flera
år studerat möjligheterna för svensk produktion av
zirkonium.
Beryllium, som metall eller oxid, kan komma i fråga som
moderatormaterial. Dess framtida användning kan dock i
dag inte bedömas. AB Atomenergi har vid prospektering
lått flera indikationer på fyndigheter av beryll, och vissa
försök att därav framställa ren bervlliumoxid har gjorts.
Vid den pågående uranprospekteringen beaktas även
beryllium (AB Atomenergis petita för budgetåret 1957—1958).
SHl
Bostadsbyggandet 1955. Är 1955 blev 57 000 lägenheter
inflyttningsfärdiga. Antalet är 1 000 mindre än under 1944,
men ligger avsevärt över efterkrigstidens bottenläge 1951,
då endast 40 000 lägenheter blev inflyttningsfärdiga.
Produktionsökningen 1951—1954 hänför sig till såväl
städer som landskommuner. Under 1955 fortsatte
produktionen att öka i landskommunerna. I städerna var den
däremot detta år ca 3 000 lägenheter mindre än under
1954. De 57 000 under 1955 tillkomna lägenheterna fördelar
sig ined 37 000 på städerna och 20 000 på
landskommunerna, varav 4 500 i köpingarna och 15 500 i de egentliga
landskommunerna.
1 Stockholm har antalet färdiga lägenheter varit tämligen
konstant under 1953—1955, ca 6 800 per år. I Göteborg
har antalet successivt ökat under samma tid. År 1955
färdigställdes där ca 4 500 lägenheter, vilket är det största
antal som uppnåtts under något av efterkrigsåren. I Malmö
var antalet inflyttningsfärdiga lägenheter mindre än 1954
men ungefär lika stort som 1953, nämligen ca 2 200
lägenheter.
Den produktionsökning som började 1952 hänförde sig
till en början helt till flerfamiljshusen. Andelen lägenheter
i enfamiljs- och tvåfamiljshus var 1952 och 1953 endast
18—19 %>. T.o.m. i landskommunerna, där enfamiljs- och
tvåfamiljshusen tidigare varit mycket dominerande,
tillkom under dessa år fler lägenheter i flerfamiljshus än i
enfamiljs- och tvåfamiljshus. Under 1954 ökade emellertid
enfamiljs- och tvåfamiljshusproduktionen snabbare än
flerfamiljshusproduktionen. Under 1955 minskade antalet
inflyttningsfärdiga lägenheter i flerfamiljshus, medan
antalet inflyttningsfärdiga lägenheter i enfamiljs- och
tvåfamiljshus fortsatte att öka. Genom den ökade
produktionen av enfamiljs- och tvåfamiljshus under de två senaste
åren har produktionens relativa fördelning på hustyper
ändrats avsevärt. Andelen lägenheter i enfamiljs- och
tvåfamiljshus var 1955 27 %>.
Statliga lån eller bidrag har preliminärt beslutats i fråga
om hus ined ca 53 000 av de 57 000 1955 tillkomna
lägenheterna.
Fördelningen på lägenhetstyper har 1955 i jämförelse
med de närmast föregående åren, då andelen
smålägenheter var stor, förskjutits mot större lägenheter.
Fördelningen på lägenhetstyper va 1955 i stort sett densamma
som åren 1949-—1951; 12 °/o av lägenheterna utgjordes av
enkelrum eller kokvrålägenheter, 9 %> bestod av ett rum
och kök, 32 °/o av två rum och kök, 25 °/o av tre rum ocli
kök och 22 °/o av fyra eller flera rum och kök.
I enfamiljs- och tvåfamiljshusen har andelen stora
lägen-ter successivt ökat. Andelen lägenheter om minst fyra rum
och kök uppgick 1949 till 40 °/o, ökade till 52 °/o 1951, var
därefter tämligen konstant t.o.m. 1953 och ökade därefter
till 60 °/o år 1955.
I övriga hus är två rum och kök den vanligaste
lägenhetstypen. Andelen lägenheter av denna typ har varierat
mellan 41 °/o och 45 %> under 1949—1955. År 1955
uppgick den till 42 %>. Åren 1952—1953 kännetecknades av
en ökning av relativa antalet lägenheter om högst ett rum
och kök i flerfamiljshusen. Andelen smålägenheter
reducerades något 1954 men ökade ånyo 1955
(Bostadsstyrelsens preliminära översikt "Bostadsbyggandet år 1955", Soc.
Medd. 1956:9). Einar Eriksson
Statens Skeppsprovningsanstalt 1955—1956.
Verksamheten har intensifierats under det gångna budgetåret
med en jämfört med tidigare år stor tillströmning av
uppdrag. Uppdragen har även i viss mån ändrat karaktär och
tenderat att behandla alltmer komplicerade problem. Stora
fordringar har därför ställts på anstaltens tekniska
avdelningar. Inom drifts- och verkstadsavdelningen har det
sålunda gällt att konstruera och tillverka nya, komplicerade
specialmätinstrument och provningsanordningar samt
fartygs- och propellermodeller av mer avancerat utförande
än tidigare. På grund av uppdragens antal och omfattning
har forskningen i egen regi blott kunnat bedrivas i ringa
omfattning.
Anstaltens utrustning har kompletterats med diverse
apparater, provningsanordningar, instrument och verktyg.
Två propellerdynamometrar (Tekn. T. 1955 s. 874) av ny
tvp har tillverkats, kalibrerats och tagits i bruk för
speciella självdriftsförsök med fartygsmodeller i
undervat-tensdrift. En sexkomponentvåg för bestämning av
krafter och moment, som påverkar en helt i vatten nedsänkt
modell, har färdigställts och kalibrerats.
En modellkavitationstank, som nu beställts i Tyskland,
kommer att ges sådan dimensionering och utformning att
den även kan användas för undersökningar av en del
problem, som uppstått i samband med projekteringen inom
Marinförvaltningen av nya fartygstyper. Anläggningen
beräknas kosta 525 000 kr.
Fartygsmodellnumren hade vid räkenskapsårets utgång
kommit upp i 774, varav 68 tillkommit under året, och
propellernumren i 745, varav 55 nytillkomna. Av de nya
fartygsmodellerna representerade 28 lastfartyg, varav 17
tankfartyg, 4 krigsfartyg, 3 specialfartyg och 33 för forsk
ning, laborationer och examensarbeten.
Bland gjorda undersökningar må nämnas
stabilitetsundersökningar och strömlinjeförsök med en liten modell till
ett specialfartyg. Vidare utfördes självdriftsförsök i
under-vattensläge med en fartygsmodell, varvid de nämnda
pro-pellerdynamometrarna av ny typ användes. Försök,
utredningar och beräkningar gjordes för att bestämma
stabili-tetsderivatorna samt virtuella massor för ett nytt
fartygsprojekt. En serie rullningsförsök för undersökning av
effektiviteten hos olika typer slingerkölar utfördes. Ett
antal handelsfartygspropellrar har konstruerats med till
-lämpning av den s.k. virvelteorin. I samband med en
tidigare påbörjad utredning rörande denna teori har
kompletterande undersökningar gjorts med några vid
anstalten konstruerade propellermodeller. För att undersöka
modellskalans betydelse för de propulsiva egenskaperna
har försök med fyra i olika skalor utförda men
geometriskt likformiga modeller av ett "Victory"-skepp
påbörjats.
Med 688 302 kr. i inkomster och 637 293 kr. i utgifter
uppvisar budgetåret ett överskott av 51 009 kr. Av
inkomsterna inflöt 85,4 °/o från svenska uppdragsgivare och
återstoden, 14,6 %>, från Brasilien, Danmark, Finland,
Is-lund, Norge och Tyskland. N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
