Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 6 november 1956 - Nybyggen - Skeppsbyggeri i Kina, av N Lll - Andras erfarenheter - Elmaskinlindningar av anodoxiderad aluminiumtråd, av SHl - Detergent för kosmetika, av H Me - Rostfritt stål med lantanoider, av SHl - Polyetenfolie som underlägg för jordgubbsplantor, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
960
TEKNISK TIDSKRIFT
kustfartyget "Mintschu Nr 10", fig. 1, gjorde sin
jungfruresa i november 1955. Det har ett deplacement av ca
2 670 t och kan medföra ca 570 passagerare och 450 t
last.
Den första i Kina byggda tankern, ett fartyg om 3 700 t,
levererades i juli 1955 av ett skeppsvarv i Dairen.
Elektrisk svetsning vid skrovbyggnad tillämpas på flera
varv, där också svetsautomater kommit i bruk. Ett
nybyggnads- och reparationsvarv i Kanton har fått en ny
stor torrdocka, försedd med pontonport
(Schiffbautech-nik aug. 1956 s. 224). N Lll
Andras erfarenheter
Elmaskinlindningar av anodoxiderad aluminiumtråd.
Det uppges att man nu utarbetat ett kontinuerligt
förfarande för tillverkning av isolerad aluminiumtråd genom
anod-oxidering. Oxidskiktet lär vara duktilt så att tråden kan
böjas runt en kärna, vars diameter är fem gånger trådens,
utan att det skadas. Det kan göras med upp till 500 V
genomslagsspänning, men vid denna övre gräns är dess
duk-tilitet nedsatt. Vid 200—250 V genomslagsspänning är
oxidskiktet tillräckligt segt för lindningar i elektriska
maskiner. Dess tjocklek är då ca 10 ja. Fortsatt forskning sägs
dock vara nödvändig innan tråden kan få praktisk
användning.
Det anses att användning av anodoxiderad
aluminiumtråd i stället för koppartråd, isolerad med ett organiskt
skikt, till elmaskinlindningar skall möjliggöra
konstruktion av billigare och lättare maskiner som kan arbeta vid
högre temperatur. Man har därför länge studerat denna
utväg, men tidigare har man inte kunnat framställa
tillräckligt duktila oxidskikt på aluminium, och
anodoxide-ringen har tagit så lång tid att metoden har varit
oekonomisk (Engineers’ Digest aug. 1956 s. 323). SHl
Detergent för kosmetika. En ny detergent, särskilt
användbar i schamponeringsmedel, har framställts i USA.
Produkten, natriumlauryletersulfat, är överlägsen
lauryl-sulfat, som blir mjölkigt vid låg temperatur och har dålig
skumbildningsförmåga i hårt vatten. Det nya medlet, som
kallas Sipon ES, blir mjölkigt vid — 4 till — 6°C, dvs. vid
20°C lägre temperatur än natriumlaurylsulfat. Dess
skumbildningsförmåga är oberoende av vattnets hårdhet; det ger
mycket klara lösningar vid närvaro av alla metalljoner.
Natriumlauryletersulfat framställs ur laurylalkohol och
är en svagt gul, klar, viskös vätska. Det är stabilt vid pH
över 3 och hydrolyseras i mindre grad än laurylsulfat. Det
kan därför kombineras med tvål, fosfat och karbonat. Det
väntas få användning till schamponeringsmedel, kosmetika,
tvättmedel och inom industrin som stabiliseringsmedel för
latex och hartsdispersioner (Chemical & Engineering News
11 juni 1956 s. 2910). H Me
Rostfritt stål med lantanoider. Man har tidigare funnit
att austenitiska rostfria ståls varmbearbetbarhet kan ökas
avsevärt genom tillsats av sällsynta jordartsmetaller
(lantanoider) i form av mischmetall (Tekn. T. 1952 s. 461).
Härigenom kan man kommersiellt bearbeta legeringar som
annars bara kan gjutas.
Ett sådant material, som är resistent mot svavelsyra, är
t.ex. nu tillgängligt i stänger, band, tråd, rör, tunn- och
grovplåt. Det är ett austenitiskt stål med 20 °/o Cr, 29 %>
Ni, 2 »/o Mo och 3 °/o Cu. Enligt uppgift är det hittills det
enda bearbetade, austenitiska stål som står emot kokande,
upp till 10-procentig svavelsyra och denna syra i alla
koncentrationer vid upp till 80°C.
Ett och annat exempel på en ny legering med lantanoider
är ett ventilstål för hög temperatur, innehållande 21 °/o Cr,
12 %> Ni och kväve. Stålet kan smidas utan svårighet
vilket är av stor betydelse vid tillverkningen av ventiler.
Det uppges vidare att lantanoiderna förbättrar slutpro-
Fig. 1. Utläggning av polyetenfolie på jordgubbsland.
duktens mekaniska egenskaper. Man har tidigare vetat att
låglegerade ståls seghet kan ökas genom tillsats av
lantanoider (Tekn. T. 1952 s. 1053), men bara obetydlig
uppmärksamhet har ägnats åt dessas verkan på rostfria ståls
egenskaper. Man har nu visat att lantanoider förbättrar
deras seghet och hållfasthet vid hög temperatur. I ett fall
har man t.ex. ökat ett ståls krypbrottgräns för 100 h vid
650°C med 25 °/o genom att sätta till 1,8 kg mischmetall
per ton (Engineers’ Digest april 1956 s. 125). SHl
Polyetenfolie som underlägg för jordgubbsplantor.
Vid fuktig väderlek förstörs en stor del av
jordgubbsskör-den av mögel. För att undvika denna förlust har man i
Los Angeles-distriktet gjort framgångsrika försök med
polyetenfolie som underlägg för plantorna, varigenom
bären hindras att komma i kontakt med jorden.
Folien, som kan erhållas i rullar på 120 eller 150 m
med 850 mm bredd och 32 u tjocklek, har två rader 3 mm
hål längs kanterna för att vatten skall kunna passera in.
Den läggs ut på våren i band, som täcker två rader
plantor, och binds vid kanterna genom påläggning av jord
(fig. 1). Därefter skär man med ett rakblad ett litet kors
i folien över varje planta, och genom hålet dras plantans
blad upp (fig. 2). Folien sluter sedan till under bladen.
Enligt uppgift håller folien en hel sommar och kostar
0,7 ct per planta inklusive arbetskostnaden. Den lär minska
skördeförlusten med 75—85 °/o och öka skörden med ca
30 %>. Den hindrar jordens uttorkning och hoppackning
genom slagregn. Enligt senaste prov lär en svart
polyetenfolie ge ännu bättre resultat än den vita därför att den
försvårar ogräsets växt (Bakelite Review juli 1956 s. 28—
29. Union Carbide & Carbon Corp.). SHl
Fig. 2. Framdragning av plantornas blad genom hål i
poly-etenfolien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
