Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 13 november 1956 - Plastråvaror och plastframställning, av Olof Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
970
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 1. Produktion och pris för organiska konstitutiva material
Världen
1954—1955
t/år
USA
1955
t/år
Produktion i
Västtyskland
1955
t/år
[-Storbritannien-]
{+Stor-
britannien+}
1955
t/år
Sverige
1955
t/år
Väntad [-marknadsökning-]
{+marknads-
ökning+}
i USA
1955—1960
%>
Priser,
mest i USA
1956
kr/kg
Polyvinylklorid ............... 260 000 ca 40 000 4 900 80 3
Polyvinylacetat m.fl........... 65 000 25 000 — — — 4
Mjukgörare för PVC etc....... 100 000 20 000 — 4 500 — 3,50
Polystyren ................... ca 200 000 16 000 25 000 1 250 50 3,50
Poly eten ..................... 180 000 2 000 30 000 — 180 4,50
Alkydhartser ................. 200 000 — — 3 700 30 2—3
Härdplaster (fenol, karbamid, melamin) ................... Akrylplaster .................. 2 800 000 300 000 110 000 150 000 14 200 30 3—5
20 000 8 000 — 150 150 6
Epoxiplaster .................. 10 000 — — — — 10
Polvesterplaster .............. 20 000 — — 250 100 5
Silikoner ..................... 1 000 — — — — 15
Polyuretaner ................. 2 000
Cellulosaplaster ................ 70 000 ca 50 000 4 000 30 5
Cellulosafibrer (rayon) ........ 2 500 000 600 000 ca 200 000 ca 200 000 18 500 — 3—7
Nylonfiber ................... 120 000 13
Terylene-fiber (Dacron) ....... 356 000 30 000 10 000 30 000 — — 18
Akrylfiber (Orion, Tacryl) ... J 50 000 25 — 15
Syntetgummi (butadiener) ..... 1 200 000 700 000 2,50—4
Neoprene .................... 70 000 4,50
1 inklusive lim och lack 2 inkluderar tydligen ej plastartade cellulosaprodukter
tion mellan acetylen och klorväte med
kvick-silversalter som katalysator. För det
närbesläktade polyvinylacetatet, som i dag allt mer
används som bindemedel i emulsionsfärger och för
polyvinylalkoholprodukterna, framställs
mono-meren likaså genom en kontinuerlig
gasfasreaktion mellan acetylen och ättiksyra. Akrylnitril,
monomeren för akrylfibrerna, bl.a. Orion,
framställs också genom en liknande kontinuerlig
gasfasreaktion mellan acetylen och cyanväte.
Som råvara för dessa monomerer synes
acetylen som erhålles ur karbid eller naturgas, ha
segrat över eten, som även används av en del
fabrikanter. Acetylenen synes sålunda trots sitt
högre pris tack vare de enkla processer, som det
medför, kunna konkurrera med eten för de
slutprodukter, där man fullt utnyttjar acetylenens
dubbelt omättade karaktär.
Eten, som är den direkta monomeren till den
i dag oerhört snabbt expanderande polyetenen
och utgångsmaterial för glykol till alkydhartser
och syntetfibrer, framställs i USA företrädesvis
genom kontinuerlig gasfaskrackning av lättare
raffinaderigaser såsom etan, propån och butan,
medan man i Europa till stor del arbetar med
dehydratisering av alkohol i en kontinuerlig
gasfasprocess. Försök att framställa eten som
huvudprodukt genom direkt krackning av olja
pågår över hela världen, men ännu synes de
lätta kolvätena bättre kunna hanteras med den
teknik, som hittills använts.
Polystyrenens monomer framställs genom en
kontinuerlig och katalytisk gasfasreaktion
mellan bensen och eten med efterföljande
kontinuerlig krackning. Butadien, som jämte styren är
syntetkautschukens halvfabrikat, framställs
företrädesvis genom kontinuerlig gasfaskrackning
av butan och buten, men kan även framställas
ur etanol genom flera gasfasreaktioner, vilka
bl.a. går över acetaldehyd.
Såväl alkydhartserna (för läcker) och
plast-mjukningsmedlen som Terylene-fibern fordrar
ftalsyra, orto resp para, som framställs ur
naftalen resp. paraxylen genom kontinuerlig
oxidation i gasfas. Mjukningsmedlens
alkoholkomponent, butyl- och oktylalkohol, framställs i
huvudsak ur etanol över acetaldehyd genom en
serie kontinuerliga gas- och vätskefasreaktioner.
För härdplasterna är formalin en oundgänglig
råvara som framställs genom gasfasoxidation av
metanol, i sin tur framställd genom kontinuerlig
gasfasreaktion under högtryck av koloxid och
vätgas.
Fenolen, den vanligaste basen för
härdplasterna, erhålles dels som biprodukt från koksverken,
dels syntetiskt, och den moderna syntetiska
metoden, som troligen uttränger de övriga, är en
kontinuerlig gasfasreaktion, där bensen och
pro-pylen får reagera till kumen, som sedan oxideras
till fenol och aceton. Karbamid, den andra
dominerande basen för härdplasterna, framställs
även den genom en kontinuerlig
gas-vätskefasprocess ur ammoniak och kolsyra, som
emellertid ännu tekniskt sett är relativt besvärlig och
ohanterlig.
Melaminen, som också är en härdplastbas,
ligger däremot än så länge helt utanför den
kontinuerliga gasfasreaktionens räckvidd även om
ansträngningar att tillverka denna produkt på
sådant sätt ur karbamid i ammoniak över den-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
