Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 13 november 1956 - En industris instrumentavdelning, av Gustav V Rosenqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
976
TEKNISK TIDSKRIFT
han vara insatt i finmekaniska arbeten. Vidare
bör han kunna dra rör och "tuber" (klena,
tunnväggiga rör, för vilka gängskarvar icke kan
användas och vilka kan krökas genom böjning1)
av både syrafast stål, plast och koppar. Utom
gängning och tubmontering bör han behärska
svetsning och plastlimning. Han bör kunna göra
ett enkelt stativ för upphängning av en apparat
och han bör kunna fästa det vid väggen.
Det kan invändas, att det inom varje bolag
finns specialister för dessa uppgifter. Men i
allmänhet är dessa arbeten så små och dessutom
så ofta förekommande, att det skulle leda till
byråkratisk tungroddhet samt till en kännbar
bromsning av arbetstakten, om hjälp av andra
avdelningar alltid måste begäras. Vid större
nyinstallationer är det dock skäl att
instrumentavdelningen för de grövre arbetena får till hjälp
några män från verkstaden, då arbete
kontinuerligt finns för dessa. Instrumentmekanikerna bör
emellertid kunna klara sig själva, om hjälp ej
genast kan fås.
Ju mera instrumentmekanikerna känner till
elektroniken desto bättre. Men alla torde
knappast någonsin kunna bli verkligt insatta i detta
ämne och därför förefaller det lämpligast att
inom instrumentverkstaden ha en eller ett par
elektronikspecialister.
Starkströmsarbeten får enligt bestämmelserna
i Finland och Sverige icke utföras av andra än
yrkesmän, ledda av därtill godkända personer.
Anslutningar till elnätet och dylika arbeten
utförs därför hos oss av elektriska avdelningen.
Förebyggande underhåll är minst lika viktigt
för instrumenteringen som vid skötseln av övrig
utrustning. När instrumenten gjorts reglerande,
kan ett i olag varande instrument störa driften
inom en hel avdelning. Vid beräkning av
arbetskraftsbehovet för skötsel (installationsarbeten
icke medräknade) använder ett amerikanskt
bolag följande system för "servisenheter"
Instrument Antal enheter
ett skrivande instrument ..............................1
ett skrivande instrument med två pennor 2
ett skrivande och reglerande instrument.. 2
en regleringsventil ..........................................1
en sändare för fjärröverföring....................1
en skrivande mottagare ................................1
en strypfläns ....................................................1
en manometer ..................................................0,1
Det anges, att en man kan svara för skötseln av
100—125 dylika enheter.
Dessutom fordrar nyinstallationerna relativt
mycket arbetskraft. Vidare bör beaktas, att till
en välutrustad instrumentverkstad småningom
samlas en mängd olikartade uppdrag t.ex.
skötsel av radiotelefoner, klockor, vågar, vissa
laboratorieinstrument, ibland kontorsmaskiner,
kylanläggningar samt gravering.
Utöver fältarbetarna, som sköter servisen,
borde alltså instrumentverkstaden ha en liten stam-
Fig. 2.
Hyl-lor för
instrumentrören under
golvet i fig.
1.1 kokeriets [-längdriktning-]
{+längdrikt-
ning+} löper
två breda
hyllor (av
vilka den
ena syns på
bilden). Från
dessa utgår
en smalare
hylla för
varje kokare.
personal bestående av vissa specialarbetare, t.ex.
en radiomontör, en urmakare och en svetskunnig
rörarbetare samt ett antal män för
nyinstallationer och avlösning av fältarbetarna.
Inom Kymmene Aktiebolags fabriker i
Kuusan-koski (totalproduktion av massa och papper ca
1 400 t/dygn, varav ca 650 t/dygn används för
egen vidare bearbetning) är antalet
instrumentmekaniker för närvarande 22 jämte några
lärlingar. Omkring hälften av antalet kan anses
vara servispersonal.
Instrumentarbetsledaren
Instrumentarbetsledarens uppgifter är att
planera instrumentinstallationernas utförande, att
leda installationsarbetena och att övervaka
instrumentens skötsel. Med planeringen av
installationernas utförande avses närmast den
detaljplanering, som behövs, sedan mätstället och
instrumentets placering fastslagits. I detta arbete
innefattas val av rördimension, rörmaterial och
nominellt tryck, val av junkturtyp,
avstäng-ningsventiltyp, bestämning av rörets eventuella
lutning, inplacering av luftfällor och
smutsfällor, anordnande av en kontinuerlig spolning
av rören osv.
Ett enda litet misstag i någon av dessa detaljer
kan göra mätaren obrukbar. Då en vidlyftigare
instrumentering kommer i fråga, bör man först
göra en totalplan för installationen, så att ett
gemensamt system av hyllor för rören kan
utföras (fig. 1 och 2). Den tid, som vid planering
av installationen ägnas alla dessa detaljer,
betalar sig senare mångfaldigt genom att större
driftsäkerhet nås och genom att behovet av
underhåll minskar.
Instrumentarbetsledaren bör vara kapabel att
själv utföra de mest krävande uppgifterna vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
