Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 20 november 1956 - De svenska järnvägarna — utveckling och utvecklingstendenser, av Erik Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956
1001
Fig. 6. Manövertavla för automatisk växelomläggning, i
bakgrunden t.v. balkbromsmanövreringen.
mötesplatser ökats och fjärrblockering införts,
fig. 4. På Malmbanan har spåren förlängts
på de redan tidigare förhållandevis närliggande
mötesplatserna, varjämte fjärrblockering kom-,
mer att införas liksom nu också sker på den
privatägda malmbanan Grängesberg—Oxelösund.
På stora delar av norra stambanan kommer
vidare mötesspårslängderna att förlängas och på
en del håll antalet mötesplatser att ökas samt
fjärrblockering att införas som de billigaste och
snabbast genomförbara kapacitetshöjande
åtgärderna. Samtidigt bygges dubbelspår på de
trängsta sektionerna och backigaste delarna
söder om Ånge.
Att vi i Sverige trots utnyttjande av modern
signalsäkerhetsteknik är tvungna att öka
spårantalet medan man på andra håll, t.ex. i
Frankrike och USA, ibland minskat spårantalet, beror
på att trafikökningen på våra storlinjer varit
förhållandevis kraftigare än i Frankrike och i
fråga om antalet tåg, särskilt persontåg, större
än i USA.
Godstransporterna lider i tid och
regelbundenhet av att rangerbangårdarna icke utbyggts i
takt med trafikökningen på huvudlinjerna.
Utbyggnadsprogrammet omfattar alla de största
rangerbangårdarna; Tomtebodas utvidgning
er-sättes dock säkerligen av nybyggnad vid Årsta.
Ånge har som första anläggning i Sverige fått
rangerbromsar (balkbromsar) och automatisk
växelomläggning, fig. 5 och 6. Den nya tiden
kräver väsentligt förbättrade anordningar för att
ställa i ordning persontågen och för vården av
lok och vagnar. Särskilt för
Stockholm—Hagalund görs därför och planeras ytterligare stora
rationaliseringsutbyggnader. Stockholms
centralstations ombyggnad och anpassning till ändrade
trafikförhållanden och till tunnelbanan är det
största arbetet i sitt slag.
Stockholms östra station, Göteborg,
Hälsingborg och Malmö har också problem. Men
förutsättningarna är ännu på sina håll oklara, t.ex.
för de två sistnämnda städerna i fråga om
eventuell bro eller tunnel till Danmark. Stationshus
och godsmagasin måste på många håll om-,
till-eller nybyggas. Personallokalerna lämnar tyvärr
mycket övrigt att önska och även
bostadsbeståndet behöver förbättras. Järnvägens
husbyggnadsverksamhet blir härigenom ganska omfattande.
Kvalitetshöjningen av banan innefattar många
ingenjörstekniskt och ingenjörsgeologiskt
intressanta problem. Hit hör t.ex.: underbyggnadens
konsolidering mot skred, särskilt lerskred;
eliminerande av de i Sverige, liksom i USA,
Kanada, Finland och Ryssland men däremot ej i
Kontinentaleuropa, talrika uppfrysningarna
liksom av vattenuppumpningsställena; ersättande
av oelastisk ballast, "hårdfrusen svensk tundra",
med gott grus eller helst elastisk makadam av
möjligast hög kvalitet, ett krav som är svårare
att fylla i Sverige än man kunde tro;
träslipers-behandlingen och -impregneringen på vilket
område forskning bedrivs i samarbete mellan SJ
och Träforskningsinstitutet; betongsliprarnas
tekniska och ekonomiska användningsområde
sedan problemet nu anses löst i hållfasthets- och
elektroisoleringshänseende; vibrationsdämpande
mellanlägg mellan underläggsplatta och räl för
att hindra spridningen av rälsvängningarna
(med periodtal över 1 000 Hz); den praktiska
men i vissa avseenden alltför enka rälspikens
ersättande med elastiska och även i höjdled
kontinuerligt verkande rälbefästningar, t.ex.
fjäderspik, baningenjör T Fogelbergs rymdbockade
fjäderstål FIST, fig. 7, eller den norska fjäder-
Fig. 7. FIST
rälbefäst-
ning.
Fig. 8. Den norska
Hey-Back-befäst-
ningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
