- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
1011

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 20 november 1956 - Fartygs ekonomiska hastighet, av N Lll - Nybyggen - Detaljer om Stuttgarts TV-torn, av WS - Tvådäckade bilfärjan »Halsskov», av N Lll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 november 1956

1011

les om fartyget blir kvar i hamn! För att komma ur
dilemmat bör vinstmotivet, drivfjädern för all kommersiell
sjöfart, inkluderas i beräkningarna. Dessa blir då något mer
invecklade men kan genomföras på liknande sätt som
förut gjorts. Frakterna kommer nu med i spelet, och
frågeställningen blir: vilken hastighet resulterar i den
största vinsten (eller den minsta förlusten) för rederiet.
Det kan visas, att den mest vinstgivande hastigheten är
något större, upp till 2 knop över den hastighet, som ger
de lägsta kostnaderna. Skillnaden blir större, ju större
skillnaden är mellan fraktinkomsterna och de totala
kostnaderna. Den mot minimikostnader svarande ekonomiska
hastigheten motsvarar det fall, då rederiet varken kan
bokföra vinst eller förlust för resan i fråga.

En tredje ekonomisk hastighet, nämligen den, som ger
den högsta räntabiliteten på det investerade kapitalet, kan
också beräknas. Denna hastighet kan visas alltid vara
större än den, som ger de lägsta kostnaderna, men mindre
än den, som ger den största vinsten. För ett rederi bör
därför ett fartyg konstrueras för något högre hastighet än
för ett företag, som transporterar sina egna produkter.

En faktor, som i praktiken spelar en stor roll, är
konkurrensen, och ett snabbare fartyg attraherar givetvis
laster bättre än ett långsamt. I själva verket konstrueras
också de flesta nybyggen för hastigheter överstigande den
ekonomiska. N Lll

Nybyggen

Detaljer om Stuttgarts TV-torn. Det 211 m höga
televisionstornet i Stuttgart (Tekn. T. 1956 s. 410), som
förresten har visat sig bli en stor turistattraktion, har i
toppen av den 150 m höga betongdelen en
ballonggondollik-nande utbyggnad med 12—15 m diameter, fig. 1.
Gondolbyggnaden är beräknad för inte mindre än 600 personer
och är uppdelad i fem plan av armerade betongskivor;
ytterväggarna är av lättmetall och glas.

Den understa våningen innehåller TV-sändaren. Ovanför
denna ligger ett helelektriskt kök med
ekonomiutrymmen, toaletter och maskinrum för luftbehandlingen. Sedan
följer två restaurangvåningar, vardera för 80 sittande
gäster. Taket bildar en stor utsiktsplattform för 300
personer. Dessutom finns högre upp en mindre plattform
rymmande 130 personer.

Mellan gondolbyggnaden och marken går inuti tornet två
snabbgående hissar med en kapacitet av 658 personer i
timmen. Varje hisskorg tar 1,2 t eller 15 passagerare pius
förare och går med en hastighet av 4 m/s. Korgen hänger

i 10 hisslinor.

Hisskorgarna har elektrisk uppvärmning och ventilation
och alla moderna säkerhets- och signalanordningar såsom
telefon till vaktrum och maskinrum. Vid en eventuell
störning kan passagerarna i den ena korgen föras över till den
andra. Dessutom finns en spiraltrappa som nödförbindelse.

För att vistelsen i restaurangen skall bli behaglig,
oberoende av ett ofta snabbt växlande väder, är
gondolbyggnaden helt sluten och fönstren går inte att öppna.
Byggnaden ventileras och uppvärms normalt genom en
luftbehandlingsanläggning. Tillsatsvärme och tillsatskyla får
man från ett i takytan inlagt rörsystem som genomspolas
med kallt eller varmt vatten från en pumpanläggning på
marken. Under övergångstiden används även elektriska
luftvärmare.

Tornet försörjs med ström över två av varandra
oberoende system, varav det ena matar sändarstationerna, det
andra restaurangen med sitt kök, hissarna och
flygvar-ningsljusen. Vartdera systemet matas av sin transformator
för 10 000/380/220 V i tornets källarvåning.

Gondolen är skyddad mot åsknedslag enligt principen
Faradays bur. Golven i varje våningsplan har ingjutna
järnband med 50 mma area fördelade som ekrar i ett
hjul och sammanhållna av en järnring med samma dimen-

Fig. 1. Sandar- och
restaurangutrymmena på
150 m höjd i Stuttgarts
TV-torn.

sioner längs periferin. Bingen är i sin tur fast förbunden
med den yttre metallbeklädnaden. Fackverket för
antennen är jordat över fyra järnband med 100 mm2 area,
fördelade längs tornsidorna och på ungefär var tjugonde
höjdmeter förbundna med alla ledningar, hissgejder,
trappor och andra metallmassor. Med ett system rikt
förgrenade jordledare kring tornet har man lyckats komma
ned till en jordningsresistans under 0,5 ohm, vilken
löpande kontrolleras med hjälp av frånskiljare i de fyra
ned-ledningarna nära basen.

Fönsterputsningen i gondolen går så till att putsaren
hänger i en korg från en liten krän som löper på
gummihjul på utsiktsplattformen. Kranen har en eldriven vinda
med en snäckväxel som utesluter oavsiktlig avrullning av
linorna och manövreras med tryckknappar.
Fönsterputsa-ren kan med signaler dirigera sin arbetsplattform efter
behag.

Betongtornet, som vid basen har 10,8 m diameter och
80 cm väggtjocklek, smalnar kontinuerligt så att det i
toppen har 5,04 m diameter och 19 cm tjocka väggar. En
i marken nedgrävd fundamentskiva av förspänd betong
och med 27 m diameter bär upp belastningen från det
3 000 t tunga tornet.

Sättningen i tornets betongväggar beräknas under de
närmaste åren uppgå till 12 cm. Detta har gjort att
hiss-gejderna icke har kunnat fast förankras i
byggnadskroppen och att alla rör och ledningar har måst förses med
utvidgningsslingor som kan uppta förändringarna (Era
1956 h. 8 s. 84). WS

Tvådäckade bilfärjan "Halsskov", som sjösattes den
3 februari 1956 vid Helsingör Skibsværft (Tekn. T. 1956
s. 473), har under sommaren levererats till beställaren,
Danske Statsbaner. "Halsskov" representerar med sina
båda bildäck en helt ny färgtyp, fig. 1, och torde inneha
världsrekordet i fråga om antalet motorfordon, som kan
medföras. Det är ett stort fartyg med 1 500 rt
bruttodräktighet och huvuddimensionerna:

längd överallt ................................ 349’—5" = 106,5 m

längd i vattenlinjen ........................... 344’—6" = 105,0 m

bredd över fendrar .......................... 58’—1" = 17,70 m

mallad bredd .................................. 56’—51/*" = 17,21 m

mallat djup till nedre bildäck ................ 23’—3V2" = 7,10 m

mallat djup till övre bildäck ................. 37’—5" = 11,40 m

djupgående i lastläge ......................... 16’—0" = 4,88 m

För att färjan skall bli så lättmanövrerad som möjligt har
den försetts med ett stort förroder, vilket liksom det aktre
rodret, som är av balanstyp, har elektriskt styrmaskineri.
På provturen visade sig fartyget kunna svänga 360° på
3V2 minuter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/1031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free