Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 27 november 1956 - Bygge på tjälad jord, av Walter Wredenfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956
1021
Bygge på tjälad jord
Civilingenjör Walter Wr eden fors, Mockfjärd
Produktionen av fabrikstillverkade hus och
huselement stiger. Betydande kapital har
investerats i fabriksbyggnader och för ändamålet
konstruerade maskiner. Dessa investeringar
kräver att anläggningarna blir väl utnyttjade och
detta blir än angelägnare, om ränteläget skjuter
uppåt. Härvid framstår önskemålet att så vitt
möjligt åstadkomma en säsongutjämning av
arbetet som i hög grad väsentligt. Själva
monteringsarbetet kan utföras året runt. Det är endast
de arbeten, som är bundna till marken, som
försvåras vintertid. Det ligger därvid nära till hands
att tänka sig att så långt som möjligt inskränka
dessa arbeten.
I många länder och kanske främst i USA har
man, ehuru väl från andra förutsättningar än
i Sverige, kommit fram till ett byggande av
käl-larlösa hus, där markarbetena reducerats till ett
minimum. Även i Sverige har försök i denna
riktning gjorts i ständigt stegrad skala. Ännu så
länge må väl sägas, att tekniken är famlande
och att dessa möjligheter ännu långt ifrån helt
utnyttjats. Det är främst
tjälskjutningsproble-men och fuktvandringsfrågorna man har att
bemästra, om det källarlösa huset skall bli den
framgång man räknar med. I det följande skall
tjälskjutningens inverkan på det källarlösa
husets teknik diskuteras kring några vid AB
Elementhus i Mockfjärd utförda försök.
De första försöken baserade sig på vissa av
professor Sven Olof Asplund utvecklade idéer1,
enligt vilka ett källarlöst hus borde förses med i
bottenplattan inlagda värmeslingor, genom vilka
varmvatten pumpas. Av behaglighetsskäl
önskar man ej högre yttemperatur på golvet än ca
27°C, vilket i sin tur medför, att varmvattnets
temperatur bör hållas vid ca 40°C. Dessa idéer
torde emellertid ha sitt huvudsakliga värde när
man bygger större hus och kan använda värmda
mellanbjälklag, som tjänstgör som
värmeavgi-vare åt två håll.
För AB Bofors räkning utfördes ett antal hus
med grundplattor direkt på marken försedda
med ingjutna värmeslingor. Dessa plattor visade
sig bli oproportionerligt dyra. För att avskärma
plattorna från kapillärt uppsuget vatten lades de
på en bädd av masugnsslagg. Även om de an-
Utdrag ur föredrag i Sveriges Bvggnadsinpektörers Förening den
5 inni 1956.
69 : 624.131.435
vända temperaturerna var mycket måttliga
medförde de emellertid att plattorna för att uthärda
temperaturpåkänningen måste ges en ganska
kraftig krymparmering. Denna var i och för sig
kostnadskrävande men komplicerade därtill
själva utförandet. Termoelement placerades i
plattans underkant samt på olika djup under
plattan dels i dess mitt, dels i dess kant och
hörn. Elementen förenades med
temperaturregi-strerande instrument. På denna väg kunde
konstateras, att värmetransporten till underlaget
blev onödigt hög, om man därvid blott avsåg att
hindra tjälskjutning. Samtidigt uppträdde vissa
fuktproblem, som icke helt förutsetts.
I en senare serie hus för Uddeholmsbolagets
räkning försågs plattan med en randslinga med
under fönstren, i serie kopplade, normala
radiatorer. Mätningar på dessa grunder visade, att
man hade anledning räkna med att
värmetransporten till underlaget skulle bli tillfyllest även
utan randslingan, om man blott försåg plattan
med en lämpligt avvägd värmeisolering.
Tjäle och jordart
Parallellt med dessa försök studerades
tjälskjutningens problem2-3. Den kyla, som tränger
ned i marken, orsakar att markfuktigheten
fryser helt eller delvis. Om marken består av grus
eller sand blir de mindre kornen inbäddade i
iskristallerna och marken blir homogent frusen.
Vid finkornigare material i marken uppstår
skilda lager av jord och is. Isen samlar sig i linser
eller band med en mot kylans
inträngningsrikt-ning vinkelrät orientering, fig. 1. Om man
närmare undersöker uttagna prov på dessa två
typer av jord och söker fastställa dessas
vattenhalt skall man finna, att som regel de
grovkornigare materialen uppvisar samma vattenhalt i
fruset tillstånd som annars under det att en an-
Fig. 1. Tvärsnitt genom en tjälskada; H kapillär stighöjd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
