Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 27 november 1956 - Modellundersökning av erosion i ett broläge, av Erling Reinius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1026
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Tvärsektion av älven i brolinjen;
överdriven höjdskala.
mal högvattenföring 1 500 m3/s med
vattenståndet + 21,24 och dels för exceptionell
högvattenföring 2 900 m3/s med vattenståndet + 23,50.
Strömningsförhållandena
vid olika broalternativ
För att klargöra strömningsförhållandena enligt
första punkten valdes modellförsök i en modell
med fast botten, i vilken olika broalternativ lätt
kunde läggas in genom flyttning av vägbankar
o.d.
Vid ett hydrauliskt modellförsök är det viktigt,
att strömriktningen och hastighetsfördelningen
samt strömarten överensstämmer i modell och
prototyp. Modellen måste därför dels omfatta en
så lång älvsträcka, att felaktiga in- och
utloppsförhållanden icke påverkar förhållandena i
broläget, och dels ha en så stor skala, att laminär
strömning icke förekommer, eftersom i
prototypen strömningen är turbulent, och att
ytspänningen icke påverkar resultatet1.
En anlopps- och utloppslängd av vardera 2—2,5
km fordrades, eftersom älvbredden var så stor
som 800 m. Den största skala, som laboratoriets
utrymme medgav, blev då 1 : 160. Modellen var
ca 30 m lång och hade en största bredd av 7 m.
Modellen byggdes direkt på laboratoriets golv
med hjälp av mallar av träfiberskivor, mellan
vilka grus hårt packades till 2 cm under mallens
överkant, varefter cementbruk lades till full
höjd. Ytan stålslipades och glättades till största
möjliga jämnhet.
Vattenföringen mättes med mätöverfall både
vid inloppet och vid modellens bägge utlopp på
ömse sidor om Haradsön. Filter av 16—32 mm
sten fördelade vattenströmmen jämnt över
tvärsnittet. Vattenståndet i olika punkter av
modellen mättes med spetsmätare i glasbägare, vilka
med rör stod i förbindelse med modellen.
Härigenom kunde vattenståndet mätas med en
noggrannhet av 0,1 mm, utan att vågor och
svallningar i modellen blev störande.
Vattenhastigheten och strömriktningen bestämdes med
flottörer, som fotograferades ett antal gånger på
samma plåt med konstant tidsintervall mellan
exponeringarna. Vid lokala observationer
användes ibland en enklare metod för mätningen
av vattenhastigheten, nämligen att med stoppur
ta tiden för en flottör att flytta sig en viss
uppmätt sträcka.
Modellen kalibrerades på så sätt, att
strömningsförhållandena och fallförlusten i
prototypen uppmättes under vårfloden 1953 och
jämfördes med motsvarande i modellen. För
strömriktningarna och hastighetsfördelningen erhölls
utmärkt överensstämmelse.
Sedan kalibreringen utförts, inlades med
flyttbara element olika broalternativ, fig. 4, och
mätningar gjordes, fig. 5 och 6. Försöksresultaten
visade, att det av vägbanken uppdämda vattnet
Fig. 4. Undersökta alternativ till
bro-öppningar i de två djupfårorna vid
broläget; alternativen kombinerades på
olika sätt.
Fig. 5. Plan av broläget;–-ström-
linjer, - ythastigheter utan
vägbankar i älven. Vattenföring
motsvarande 2 600 m’/s i älven.
Fig. 6. Plan av broläget;–-strömlin-
jer, - ythastigheter vid
broalternativet A2 över högra och B3 över
vänstra djupfåran. Vattenföring 2 600 m’/s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
