Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 27 november 1956 - Modellundersökning av erosion i ett broläge, av Erling Reinius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956
1029
Fig. 11. Bottenkontur vid broöppning B3 efter
prov med 3 200 m’/s men med vattenstånd
som vid 2 900 m’/s. Modellen är spegelvänd.
motsvarar vid direkt proportionering
sammanlagt 142,5 1/s i modellerna av älvhalvorna.
Vid erosionsförsöken fördelades vattenföringen
mellan djupfårorna icke i nämnda proportion,
som ju gäller för älven utan bro, utan något
olika för olika broalternativ och vattenföringar,
varvid fördelningen baserades på mätningarna i
den fasta modellen.
Den här använda kalibreringsmetoden är
osäker, emedan de tillgängliga uppgifterna från
prototypen varit få och mätningar från mycket höga
flöden helt saknades. Vidare är direkt
proportion mellan modellens och prototypens olika
vattenföringar icke teoretiskt korrekt, enär
friktionskoefficienten ändras på ett annat sätt i en
modell med relativt lågt Reynolds’ tal än i
prototypen med högt Reynolds’ tal. En möjlighet till
kontroll och justering av resultatet åstadkoms
därför på så sätt, att vattenföringen i modellen
även ökades mera än som svarade mot direkt
proportionering, när vattenföringen ökades från
1 500 till 2 900 m3/s i älven. I modellen kördes
därför med bibehållande av det mot 2 900 m3/s
svarande vattenståndet + 23,50 även 3 200 och
3 500 m3/s (10 resp. 20 % större vattenföring).
Sandmodellen över den högra djupfåran, fig. 8,
kan nås från en under traversen hängande
provisorisk plattform. Med hjälp av denna kunde
nivålinjer, bestående av vita bomullssnören,
utläggas längs vattenkonturen vid olika vatten-
Fig. 12. Tvärsektion av älven i brolinjen med
broöppning A3 över högra och B3 över
vänstra djupfåran;–-bottnen efter erosion för
en högvattenf öring av 2 900 m’/s i älven,
motsvarande 3 200 m’/s i modellförsöken.
stånd i modellen. Fotografering av nivålinjerna
och därmed registrering av erosionsförsökens
resultat skedde därefter uppifrån traversen.
På detta sätt har fotograferats bottenkonturen
1 broöppning A2 över högra djupfåran efter
körning med 2 900 m3/s i älven, tills stabilitet i
bädden uppnåtts, fig. 9. Därvid förutsattes, att
broöppningen över vänstra djupfåran var B3. En
14,5 m djup erosionsgrop har utbildats utanför
vägbanksspetsen. En så stor erosion kan icke
tillåtas, varför anordningar måste vidtas för att
minska erosionen. En lämplig ledbank
utexperimenterades därför. Trots detta var erosionen i
broöppningen A2 så stor, att det bedömdes, att
om öppningen ökades till alternativet A3, skulle
erosionen minska så mycket, att inbesparade
grundläggningskostnader mer än väl uppvägde
kostnaden för brons förlängning.
Undersökningarna fortsatte således med
alternativet A3 pius B3 cch med att få fram
ledbankar, så att jämnast möjliga erosion uppstod i
broöppningen, fig. 10, 11 och 12.
Den lokala erosionen kring en bropelare
undersöktes även, fig. 13. En lokal erosionsgrop av ca
2 m djup uppkom intill pelaren.
Erosion under byggnadstiden
De erosionsförsök med sand, för vilka här
redogjorts, utfördes med skilda modeller för
vardera älvhalvan och omfattade enbart området i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
