Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 27 november 1956 - Markbärighet och tryckbankar vid kohesionsjord, av Sten Odenstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956
1033
Markbärighet och
tryckbankar vid kohesionsjord
Civilingenjör Sten Odenstad, Stockholm
624.131.52 : 624.138
Då en lermark icke förmår att med erforderlig säkerhet
mot markgenombrott utan grundförstärkning bära en viss
belastning, vanligen av en grusuppfyllning, kan nödig
stabilitet ofta erhållas genom att en tryckbank lägges ut
utmed belastningsytans kanter. Om tillåtna skärspänningen i
leran har värdet s (t/m2), fordras grundförstärkning, t.ex.
med tryckbank, då belastningen q (t/m2) är större än
s/0,181. Jag har tillsammans med B Jakobson tidigare
uppställt diagram för dimensionering av tryckbankar vid
bankutfyllnader på mark, vars tillåtna skärspänning är
konstant och således icke variabel med djupet under
markytan (Tekn. T. 1940 s. V 17). I allmänhet ökar emellertid
skärhållfastheten och därmed även den tillåtna
skärspänningen med djupet under markytan. Med nutida
provningsmetodik kan man utan svårighet bestämma denna ökning
för de olika lokalerna och det befinnes att man med god
approximation vanligen kan räkna med att hållfastheten
växer rätlinigt med djupet under markytan.
Vid de äldre dimensioneringsdiagrammen kan hänsyn till
den med djupet föränderliga skärhållfastheten endast tas
på det viset att ett uppskattat medelvärde på
skärhållfastheten utmed glidytan utnyttjas. Skärpan i
dimensioneringskalkylen blir mindre god, om den farliga glidytan når ned
till större djup och om hållfasthetsvariationen utmed
glidytan är betydande. Mindre tillfredsställande och dessutom
tämligen besvärlig passningsräkning fordras sålunda ofta
med de äldre dimensioneringsdiagrammen vid dubbla
(eller kanske flerfaldiga) tryckbankar, dvs. då tryckbanken
för sin egen stabilitet fordrar en egen (enkel eller kanske
flerfaldig) tryckbank därutanför, vilket sammanhänger
med att stabiliseringsmetoden med dubbla (eller flera)
tryckbankar ofta just förutsätter att skärhållfastheten
växer på djupet.
Vid horisontal markyta blir vid den äldre
dimensioneringsmetoden krönplanet på tryckbanken utanför en
grusuppfyllning av given höjd horisontalt. Vid det här redovisade
nya dimensioneringsförfarandet lägges tryckbankens krön
i lutning ut från grusuppfyllningen; tryckbankkrönets
lutande plan ligger invid grusuppfyllningen på en viss nivå
under dennas krön och skär den horisontala markytan
vid tryckbankens yttre rand, dvs. tryckbankens tjocklek
spetsas ut till noll vid randen. Den besvärliga
passningsräkningen vid dubbel tryckbank uppkommer icke mer,
enär själva begreppet dubbel tryckbank bortfaller.
Fig. 1. Tryckbankens utformning när tillåtna
skärspänningen växer rätlinigt med djupet. Vertikalen genom
farligaste glidytans rotationscentrum gör ytorna Fj och F,
lika stora.
Fig. 2.
Mothål-lande momentet
M av
skärspänningen i
farligaste glidytan,
då dennas radie
har
horisontalprojektionen a,
samt farligaste
glidytans djup
är D, jfr fig. 1.
Av fig. 1 framgår problemets förutsättning och
tryckbankens principiella utformning. En horisontal markyta på
lera, vars tiliåtna skärspänning r rätlinigt växer med
djupet d enligt formeln
t = t o + kd
där konstanten k uttrycker tillåtna skärspänningens
tillväxt med djupet och där r0 är tillåten skärspänning på
markytans nivå, skall belastas med den jämnt fördelade
lasten q. Vid q större än ro/0,181 kräves för tillbörlig
stabilitet en tryckbank, vars krön invid lasten q lägges på
sådan nivå under dennas krön, att lastsprånget to/0,181
erhålles där, och vars lutande krönplan ges horisontalbredden
——där a uttrycker lastintensitetstillväxten i
tvärled hos tryckbanksfyllningen.
Härledning
Stabilitetsberäkningen utföres på sedvanligt sätt med
cirkulärcylindriska glidytor. Slutformlerna har givits sådan
form, att de ingående variablerna är dimensionslösa.
I en glidyta med öppningsvinkeln 2 oc och radien R.
fig. 1, låter sig den mot r = r0 + kd svarande
medelskär-spänningen r,ned lätt beräknas till
T med — T0 k R
eos oc
Skärspänningen åstadkommer ett mothållande moment
Mmoth, för vilket erhålles uttrycket
- \
tg oc k «
^sin2 oc ’ sin2 oc r0
2 Mmoth
a2 t o
= 4
oc
1 —
+
(1)
Deriveras detta uttryck partiellt med avseende på oc och
sättes
3 oc
12 Hf mo t fi \ _
\ a1 t0 )
finner man att vid given horisontalprojektion a hos radien
den glidyta, för vilken Mmoth är minimum, har
öppningsvinkeln bestämd av ekvationen
ka
To
oc sin 2 oc — sin2 oc
sin 2 oc
(l-^)si
V tg ocl
(2)
sin 2 oc
Enligt ekv. (2) samhöriga värden på oc och ka/r0 insättes i
ekv. (1), vilken då ger det sökta minimivärdet på mothål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
