Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 4 december 1956 - Slitning i bilmotorer vid kallstart, av Nils Gustafsson och Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1046
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Slitning av övre kolvring i COT-laboratoriemotor;
1000 rim, låg belastning, handelsbensin; mineralolja, A
utan tillsatser, B med tillsatser.
Kallstartslitning
På våra breddgrader är kallstartslitningen ett
mycket stort ekonomiskt och tekniskt problem,
som i hög grad accentueras av bristen på garage
inom överskådlig tid. Med en kallstart avses
start vid de temperaturer, som råder under
större delen av året i vårt land, dvs. mellan — 25
och + 15°C. Ur slitningssynpunkt ingår i
begreppet kallstart även den efter starten följande
uppvärmningsperioden, tills motorn uppnått
normal drifttemperatur. Denna temperatur, ca
85°C, motsvarar i regel den, som en justerad
kylvattentermometer på instrumentbrädet
visar, dvs. temperaturen av kylvattnet vid
utträdet från motorns kylsystem. I själva verket kan
temperaturen på själva cylinderväggen, som är
av betydelse för kondenseringen, vara något
tiotal grader lägre7, än vad kylvattentermometern
visar (Tekn. T. 1948 s. 337).
En undersökning av slitningen vid kallstarter
vid olika yttertemperaturer (starttemperaturer
för motorn) med efterföljande
uppvärmnings-körning bör därför vara av stor praktisk
betydelse, om bilägaren därigenom får sin
uppmärksamhet fäst på den stora ekonomiska
betydelsen av att hans bilmotor icke startas från
kallt tillstånd. Det bör kanske framhållas, att
flera tekniska åtgärder (multigradoljor, bättre
startmotorer, batterier, tänd- och chokesystem),
som i och för sig underlättar starten vid kall
temperatur, säkert i viss grad skymt bort
motsvarande slitningsproblem.
Undersökning av kallstartslitning
Kallstartslitningen är ett kortvarigt förlopp och
har icke tillfredsställande kunnat undersökas
med de fysikaliska och kemiska mätmetoder,
som förr var tänkbara. Den radioaktiva
spårtekniken öppnar nya möjligheter i detta avseende.
Under april—juli 1956 har vid Biltekniska
Provningsanstalten i Stockholm gjorts
undersökningar av slitningen vid kallstarter med en
personbil av standardfabrikat vid olika temperaturer.
För proven vid de lägsta temperaturerna
användes Försvarets Forskningsanstalts
kyllaborato-rium vid Ursvik. Neutronbestrålningen av
motorns övre kolvringar skedde under ca sex
veckor hos AB Atomenergi i Stockholm. Den
radioaktiva mätningen skedde genom Tekniska
Högskolans försorg och vid mätningarna användes
scintillationsapparat (Tekn. T. 1956 s. 594).
Provutrustning
Vid proven användes en ny standardbil, Fiat 1100
årsmodell 1956, som före försöken inkörts i enlighet med
fabrikens föreskrifter. Motorn är fyrcylindrig med
toppventiler, med cylinderdiametern 68 mm och
slaglängden 75 mm, motsvarande cylindervolymen 1 089 cm3.
Effekten är 36 hk vid 4 400 r/m, och bilens
maximihastighet är 116 km/h. Kompressionsförhållandet är endast 6,7.
varför icke etyliserad bensin användes under proven. Den
använda oljan hade beteckningen service MS-DG och var
en multigradolja HD SAE 10 W—30 (starkt detergent). Som
sköljolja efter oljetömningen användes ordinär
kommersiell typ med dieseloljebas. För oljemätningen under
proven användes en speciellt tillverkad och kalibrerad
stålstav. Oljetemperaturen mättes med vanlig termometer i
påfyllningshålet. För temperaturmätningen av kylvattnet
användes automatisk temperaturskrivare, kopplad mellan
termostat och motor. Uppvärmning och avkylning till
bestämd starttemperatur skedde med elvärmare, resp.
kall-vattenspolning av kylsystemet.
Hastighet och väglängd bestämdes med bilens väg- och
hastighetsmätare, som noggrant justerats och under
proven kontrollerades. För mätning av variationerna under
körningen användes en färdskrivare, som kopplades på
strömfördelarens axel. Den räknade även antal
vevaxel-varv, som noterades för varje prov.
Filtret i bilmotorns oljesystem avlägsnades och
oljerena-rens hus ombyggdes och förenades med motorns
oljesystem genom två slangar av 1,2 m längd. Renarhuset
kunde härigenom användas som mätkärl under proven och
ställas i skydd av blytackor mot strålningen, medan
motorn gick i tomgång för bibehållande av möjligast homo-
Fig. 3. Identifiering av aktiverade kolvringar före
inmonteringen i bilmotorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
