Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 4 december 1956 - Slitning i bilmotorer vid kallstart, av Nils Gustafsson och Einar Bohr - Kan tungt vatten framställas billigt? av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1049
Tabell 3. Med kallstart ur slitningssynpunkt jämförlig
körsträcka vid ordinär landsväg skärning med 85°C varm
motor och 80 km/h
Starttemperatur vid start- Ungefärlig körsträcka
och uppvärmningsprov vid normalbelastning
°C km
+ 50 25
+ 25 40
+ 10 55
±0 80
—10 140
— 20 . 300
dubbelt så lång tid som vid prov med start och
efterföljande varmkörning 6,4 km.
Kolvringsslit-ningen blev i båda fallen ungefär 1 mg. Genom
att efter starten påskynda uppvärmningen
genom omedelbar körning med måttlig belastning
erhålls icke större total kallstartslitning än vid
den långvariga tomgångsuppvärmningen, trots
att slitningen per tidsenhet är väsentligt högre
vid belastning, i detta fall mer än dubbelt så hög.
Ytterligare ett specialprov gjordes vid den låga
kallstarttemperaturen i kylrummet (—22°C).
Slitningen uppgick därvid till 19,3 mg/h för de
fyra kolvringarna. Tillsattes 10 % bensin till
oljan, varigenom dennas viskositet minskades
från 40,9 till 10,63 cSt vid 50°C och från 10,39
till 4,37 cSt vid 100°C, minskades slitningen till
10,1 mg/h eller till nästan hälften. En
efterföljande kontroll visade även, att vid uppnådd
ordinär temperatur 85°C efter 29 min körning
oljemängden i motorn genom bensinens förångning
minskats till sin normala storlek.
Slutord
De utförda fältproven för bestämning av
kallstartslitning med hjälp av radioaktiv spårteknik
torde vara de första, som någonsin gjorts. Enligt
tillgänglig litteratur torde fältprov med samma
mätmetod förut endast ha gjorts i USA som
"okontrollerade försök" och då för bestämning
av slitning vid mera långvariga vinterkörningar
under olika yttertemperaturer6. Den nya
spår-tekniken öppnar ett rikt fält på detta område.
Litteratur
1. Kunc, J F, Mc Arthur, D F & Moody, L E: Hoiv engines ivear.
SAE Träns. 61 (1953) s. 222—223.
2. Williams, C G: Collected researches ön cylinder wear. Uxbridge
1940 s. 37.
3. Jackson, H R, Burk, F C, Test, I J & Cowell, A T: Some
phe-nomena o[ engine ivear as revealed by radioactive tracer technique.
SAE Träns. 6 (1952) s. 518—522.
4. Deterding J H & Dyson, /l: Radioactive isotopes for measuring
piston ring ivear. Engineer 1954 okt. 1 s. 442—445.
5. Kavanagh, F W: Engine wear — comparison of radioactive ivear
and field measurements. SAE Träns. 61 (1953) s. 231—232, 236.
6. Jackson, H R: Laboratory and field ivear tests using radioactive
’ tracers. SAE Träns. 61 (1953) s. 233—236.
7. Georgi, C W: Motor oiis and engine lubrication. Reinholds, New
York 1950 s. 499—501.
8. Schwartz, F L & Eaton, R H: Wear råtes of gears by
radioactive method. SAE Träns. 63 (1955) s. 506—514.
9. Miller, R & Jackson, H R: Atoms trace wear. Lubrication
Engng 1955 juli—aug. s. 238—241.
Kan tungt vatten framställas
billigt?
546.212.02
Utnyttjandet av tungt vatten som moderator i
atomreaktorer kommer troligen att växa, hur mycket beror till stor
del på det tunga vattnets pris. I USA anses användning av
tungt vatten i atomkraftverk ekonomiskt lovande, om dess
pris understiger 40 $/lb (ca 440 kr/kg). Kan priset pressas
under 10 $/lb (ca 110 kr/kg), blir kostnaden för
moderatorn av underordnad betydelse.
En anläggning för framställning av tungt vatten anses
bli ekonomisk vid en produktion av minst 30 t/år. Om
man utvinner 20 % av det tunga vattnet i vanligt vatten,
innehållande 154 g D20 per ton, måste ca 2 t/min vatten
tas in i fabriken och lämna den. Utvecklingen av
metoderna för tillverkning av tungt vatten kommer sannolikt att
bestå i förbättring av de nuvarande processerna och
knappast i utarbetande av helt nya metoder. Några ännu inte
prövade vägar är dock tänkbara.
Biproduktsmetoder
Anrikning av tungt vatten kan nås vid tillverkning av
en annan produkt. Detta har utnyttjats på flera håll. Ett
exempel är Norsk Hydros anläggning i vilken väte
framställs elektrolytiskt för ammoniaksyntes varvid på D20
anrikat vatten fås som biprodukt. Ur detta framställer man
nu tungt vatten till ett pris av ca 1 000 kr/kg (Tekn. T.
1955 s. 81). I USA kostar tungt vatten tillverkat enligt
samma metod mer än 60 $/lb (ca 670 kr/kg). Enligt
uppgift vid Genève-konferensen 1955 kan amerikanska staten
sälja tungt vatten för 28 $/ib (ca 310 kr/kg).
Största delen av det väte som används vid
ammoniaksyntes framställs emellertid numera ur vattengas. Detta
väte har praktiskt taget normal halt av deuterium. Man
vet att det i systemet HD + HaO Ha + HDO finns
omkring fyra gånger så mycket deuterium i vattnet som i
vätet, om termodynamisk jämvikt kan uppnås vid
rumstemperatur. I detta fall får man alltså som biprodukt vatten
med 3—3,5 gånger så mycket deuteriumoxid som i vanligt
vatten. Utgår man från det anrikade vattnet, får man
3—3,5 gånger så mycket tungt vatten som ur en lika stor
mängd vanligt vatten.
Destillation och elektrolys
Under andra världskriget framställde man i USA på
grund av tidsnöd tungt vatten direkt ur vanligt vatten.
Härvid destillerades detta; det tunga vattnet kostade då
160 $/lb. Det anses omöjligt att med denna metod pressa
priset under 50 $/lb. Elektrolytisk framställning blir
mycket dyrbar, om det erhållna vätet inte kan användas. En
anläggning, som behöver en effekt på 100 MW, skulle ge
5—10 t/år D20 till ett pris av mer än 450 $/lb.
Ofta används en metod för anrikning av deuterium till
en halt av 2—20 °/o, räknat på H + D, och en annan för
dess koncentration till 99,8 °/o. Den första metoden måste
vara så billig som möjligt därför att den fordrar avsevärt
mera energi än den andra. Denna måste i stället vara
mycket driftsäker, ty om den strejkar, stannar hela fabriken.
Vidare är det viktigt att koncentrationsmetoden har stor
separeringsfaktor. Därför är den elektrolytiska metoden
synnerligen lämplig i detta fall. Vid en kontinuerlig
process behövs 10—15 seriekopplade celler för framställning
av praktiskt taget rent tungt vatten ur en råvara hållande
20 %> deuterium (räknat på H + D). Vid en satsvis process
behövs bara en eller två celler. En elektrolytisk anlägg-
Referat av P Hartecks uppsats i Nucleonics sept. 1956 s. 97—99.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
