- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
1064

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 4 december 1956 - Nya metoder - Rörkoppling för höga tryck, av Wll - Plåt för magnetkärnor med små magnetiska förluster, av SHl - Radar med indikator för sann rörelse, av DH - Strängpressning av titan, av SHl - Kontroll av gasers torrhet, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1064

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Tätning genom
konisk ring.

även tas isär så ofta man behöver det, förutsatt att det
alltid är samma delar som hopfogas varje gång (Engineering
21 sept. 1956 s. 361—362). Wll

Plåt för magnetkärnor med små magnetiska förluster.
Fäller man ut järn elektrolytiskt på en metallyta, antar
det samma kristallform som underlaget. Då järns
magnetiska egenskaper beror på orienteringen av dess
kristall-struktur, kan man framställa ett järnskikt med önskade
egenskaper genom elektrolytisk utfällning på ett lämpligt
underlag. Denna princip kan utnyttjas för tillverkning av
tunn magnetplåt med hög kvalitet för transformatorer och
generatorer.

I praktiken tillverkas först en tunn guldplåt genom
kall-valsning med minst 95 °/o reduktion och glödgnihg 1 h
vid 1 000°C. Nickel, koppar, järn, aluminium eller en
nickel-järnlegering med 50 °/o Ni kan också användas. På
guldplåten fäller man ut ett järnskikt som sedan utnyttjas
som underlag vid tillverkning av järnplåtarna. Härvid
fäller man först ut ett tunt tennskikt elektrolytiskt. På detta
läggs sedan ett järnskikt genom utfällning ur en
elektrolyt av järn(II)klorid med ca 1 A/dm2 strömtäthet.
Järnskiktet, som görs minst 50 ji tjockt, skiljs slutligen från
underlaget genom smältning av tennskiktet (Engineers’
Digest sept. 1956 s. 361). SHl

Radar med indikator för sann rörelse. Vid vissa
inträffade kollisioner till sjöss kan felaktig användning av
radar ha varit en bidragande olycksorsak. Hittills har
radarn endast kunnat ge fartygens skenbara kurser och
farter. De sanna värdena måste konstrueras och räknas fram.
En ny radar med vars hjälp en direkt tolkning av andra
fartygs sanna kurser och farter kan erhållas har
konstruerats i England och utprovats ombord på handelsfartyg.

I denna radar ger indikatorn antingen en direkt bild av
de sanna rörelserna hos eget och andra fartyg eller också
den nu gängse relativa bilden, allteftersom förhållandena
kräver.

Apparaten har en indikator med 30 cm diameter. Den är
så konstruerad, att radarbildens elektriska centrum kan
förflyttas från bildrörets centrum ut till ytterkanten.
Rörelsen hos bildens elektriska centrum i synkronism med
fartygets egna rörelser styrs av en särskild
koordinatom-räknare. Denna matas med fartygets kurs från
gyrokom-passen, samt med fartygets fart från fartygsloggen eller

för hand. Dessa informationer omräknas till två
koordinat-spänningar, som matas till var sitt avcentreringssystem i
indikatorn och förorsakar att centrum förskjutes i enlighet
med fartygets fart och kurs, och i relation till inkopplat
skalområde.

Genom att bildens elektriska centrum förskjuts på
bildskärmen i överensstämmelse med det egna fartygets
rörelser får man direkt alla andra ekon att visa sina sanna
rörelser, fig. 1.

En vridbar elektronisk pejllinje är kopplad till
radarbildens elektriska centrum och möjliggör avläsning av
bäring till andra ekon, oberoende av var på bildskärmen
det egna fartyget befinner sig. Med konventionella metoder
för bäringsmätning skulle man annars ha måst centrera
bilden varje gång en noggrann bäringsbestämning skulle
utföras (enl. Decca Navigatör och Radar AB). DH

Strängpressning av titan. Man har vid Battelle
Memorial Institute visat att rent titan kan strängpressas vid
rumstemperatur, och det anses möjligt att utveckla
metoden så att den kan utnyttjas även för de mer använda
titanlegeringarna. Genom att man arbetar vid låg
temperatur förorenas titanet inte av luftens gaser. Härigenom lär
metallens hållfasthet bli 25—60 %> större än när den
varm-bearbetas. Produkten får vidare jämn yta, och snäva
mått-toleranser kan innehållas.

En massiv titanstav, ca 37 mm i diameter och 75 mm
lång, behandlas först i ett speciellt fosfat-fluoridbad. Den
strängpressas sedan i luft vid rumstemperatur varvid ett
presstryck på 7 000—19 500 kp/cm2 fordras. Med för
närvarande tillgängliga verktyg och pressar kan bara små
delar erhållas på detta sätt. Stora delar kan emellertid
tillverkas genom varm strängpressning (Chemical &
Engineering News 2 april 1956 s. 1642). SHl

Kontroll av gasers torrhet. Torktorn för gaser kan
drivas mer ekonomiskt, om man har en effektiv kontroll av
den utgående gasens fukthalt så att tornen kan regenereras
strax innan eller just som de är mättade med fuktighet.
En sådan kontroll lär kunna åstadkommas med en
automatisk apparat som arbetar i perioder på 4 min. Man har
konstruerat instrument av denna typ med fullt skalutslag
vid 100 ml vattenånga per m3 gas och en känslighet på
0,25 ml/m3; noggrannheten är 1 ml/m3.

Instrumentets funktion är grundad på det värmeutbyte
som uppstår när vattenånga adsorberas eller desorberas i
kontakt med en fast adsorbent. Denna princip uppges vara
lämpligare för kontinuerlig kontroll än andra metoder,
såsom hygrometrar och mätning av ledningsförmågan hos
hygroskopiska vätskor.
En kontinuerlig provström av gasen från torktornen
delas i två lika strömmar. Den ena av dessa torkas
fullständigt i en regenererbar adsorptionskolonn innan den förs
in i kontrollapparaten; den andra tas in i oförändrat

Fig. 1. Jämförelse mellan, t.v.
konventionell radarbild, t.h. bild
från en radar med indikator för
sann rörelse. I den förra måste
bäring och avstånd för siktade
fartyg avläsas och markeras
innan dess rörelse relativt det egna
fartyget kan utläggas; på
indikatorn för sann rörelse kan
fartygens kurser, avstånd och
bäringen avläsas direkt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/1084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free