Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 11 december 1956 - Atomkraft för fartygsdrift, av Lennart Swenson - Val av arbetsledare genom psykologisk testning, av Rauno Matikainen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956
1073
ett större tankfartyg innebär detta en
fördubbling av i fartyget investerat kapital.
Naturligt uran är med tanke enbart på
bränsleekonomin det förmånligaste atombränslet. För
de effekter, som krävs för fartygsdrift, skulle
naturligt uran som bränsle dock medföra en
alltför volym- och viktkrävande
reaktoranläggning. Det kan därför väntas, att ett något
anrikat uran kommer att krävas. Sverige har
ingått avtal med USA om inköp av 12 kg anrikat
uran för forskningsändamål. Schweiz och
Holland har träffat motsvarande avtal med USA om
inköp av 500 kg 235U för industriellt bruk.
Verkliga kostnaden för anrikat atombränsle är ännu
okänd.
I totala bränslekostnaderna får man vid
atomdrift förutom grundkostnaden för atombränslet
räkna in kostnader för
bränsleelementtillverkning, bränsleinvestering, kemisk återvinning och
bränslebyte, men också avdrag för producerat
plutonium. Totala bränslekostnaderna är vid
atomdrift för närvarande väsentligt högre än vid
konventionell fartygsdrift, men man väntar, att
framtida rationalisering och ökad produktion
skall minska bränslekostnaderna.
Möjligheten att anrika atombränsle med
plutonium torde bli av stor betydelse. De närmaste
årens plutoniumproduktion i nya atomkraftverk
är i många fall avsedd för militärt bruk. Det har
från brittiskt håll framhållits, att plutonium ej
kommer att bli tillgängligt för civilt bruk i
Storbritannien förrän omkring 1965.
Årliga driftkostnaderna för ett atomdrivet
tankfartyg beräknas i USA på mest optimistiskt håll
för närvarande vara 45 % högre än vid
konventionell drift. Det bör i detta sammanhang
observeras, att för ett atomdrivet fartyg, där man kan
förutsätta ett betydligt högre investerat kapital,
måste de totala årliga transportkostnaderna vara
lägre än vid konventionell drift, för att likvärdig
utdelning på investerat kapital skall erhållas.
Hög årlig belastning och högt brännoljepris samt
låg amorteringsränta är faktorer, som verkar i
gynnsam riktning för atommaskineriet.
Den betalande lastens viktökning närmast
orsakad av ej erforderliga brännoljeförråd, kommer
att vara av viss betydelse vid atomdrift för
"dödviktsfartyg". Även om bunkring sker endast för
enkelresa kan ökningen av den betalande lasten
uppgå till 500—1 000 t för ett 30 000 t "dead
weight" tankfartyg. Skulle viktökningen uppgå
till 1 000 t, innebär detta en ekonomisk fördel,
som kan kompensera en investeringsökning för
fartyget av 1,5—2,5 Mkr.
Tankfartyg är med tanke på ekonomin bättre
lämpade för atomdrift än torrlastfartyg på grund
av hög belastningsfaktor, högt effektbehov även
i hamn och ekonomisk vinst genom ökad
lastkapacitet. Tankfartyg anlöper dessutom
hamnanläggningar, som ofta ligger skilda från tät-
bebyggelse. Därutöver kan lasten möjligen
utnyttjas som strålskydd; detta är dock ännu ej
utrett. De senare åren har medfört en utveckling
mot allt större tankfartyg, och med ökningen
av fartygsstorleken växer förutsättningarna för
atomdriftens konkurrenskraft.
Den ekonomiskt optimala farten vid atomdrift
för tankfartyg väntas öka med 1—2 knop.
Snabbgående torrlastfartyg har större
förutsättningar att ekonomiskt utnyttja atomdrift än
sådana med låg fart. För. snabba, atomdrivna
fartyg blir det ännu viktigare att lastnings- och
lossningsanordningarna förbättras, så att
hamntiderna förkortas.
Val av arbetsledare
genom psykologisk testning
Fil. mag. Rauno Matikainen, Helsingfors
331.124
331.115.6 : 159.9
Vid Institutet för Industrins Arbetsledning, som
upprättats av den finländska industrin och som arbetar i
Helsingfors, påbörjades 1950 undersökningar med syfte att
utreda vilka möjligheter som finns att använda psykologiska
test vid tillsättande av arbetsledare. Man kunde snabbt
konstatera att det förekommer vissa grundfaktorer i
ledarnaturen, för vilkas uppdagande i huvudsak
"karakterolo-giska" test måste anlitas. Enbart prestationstest, t.ex. test
jämförbara med skolprov, visade sig vara otillräckliga.
Den första grundläggande forskningsperioden varade
omkring ett och ett halvt år. Hösten 1951 gjordes de första
urvalen på basis av test som hade utarbetats under denna
första forskningsperiod; därefter har man kontinuerligt
utfört lämplighetstest. Samtidigt har man fortsatt med
forskningen i syfte att utveckla metoderna vidare. Så
småningom har ett visst urval av test utkristalliserats. Våren
1955 nåddes en betydelsefull milstolpe, då fil. dr Kullervo
Rainio efter fem års forskningsarbete vid institutet utgav
sin avhandling "Leadership Qualities", i vilken han belyser
ledaregenskaperna samt test som är användbara för att
utröna dessa. I avhandlingen redogörs också för de intill
publiceringsdagen använda metoderna. Fram till början
av 1956 hade vid institutet undersökts 762 personer enbart
vid utarbetandet av testmetodiken och i vetenskapligt
studiesyfte.
Metoder
Den uppfattningen är rätt allmän att de psykologiska
testen överhuvudtaget skulle utgöras av prestationstest,
dvs. sådana test vilka främst fordrar intelligens eller
uppfattningsförmåga. I verkligheten är det dock inte alltid så.
Numera lägger psykologin mycket stor vikt på sådana test
där den person som skall testas får uppträda fullt fritt,
utstråla sin egen personlighet — utan att det föreligger
någon möjlighet för honom att handla rätt eller orätt.
Tydningen av resultatet beror sedan på i vilket syfte
testningen har utförts, om det t.ex. är fråga om att välja
chaufför eller att ställa en klinisk diagnos. Det är de
karakterologiska testen som är viktiga.
Detta gäller också vid testning för utrönande av en persons
ledaregenskaper. Prestationstest förekommer i viss
utsträckning också då — bl.a. ingår i en vanlig testserie fem
allmänt använda intelligensprov, några situationsfall inom
arbetsledningen osv. — men huvudvikten ligger dock på
de karakterologiska proven. Akta ledaregenskaper är i alla
fall någonting annat än enbart intelligens och fingerfärdig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
