Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 11 december 1956 - Reglerbar värmemagasinering för bostäder, av Hilding Brosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956
1075
Reglerbar värmemagasinering för bostäder
Docent Hilding Brosenius, Stockholm
Utvecklingen mot allt mera
materialbesparan-de och därmed lättare byggnadskonstruktioner
har för vissa byggnadstypers vidkommande
redan tenderat att leda till så lätta husbyggnader,
att deras värmemagasinerande förmåga —
värmekapacitet — på ett allvarligt sätt minskats.
Detta är en nackdel särskilt under de årstider,
då eldning endast sker tidvis. Vid sådan eldning
blir resultatet ofta, att rumstemperaturen måste
hållas onödigt hög på kvällen, då den kanske
helst borde vara låg för att den inte skall sjunka
till alltför låga värden på morgonen, då den
hellre borde vara hög. Temperaturfallet under
avsvalningsperioden beror vid given
värmeavgivning utåt på byggnadens värmekapacitet och blir
större ju mindre denna är.
Som ett led i att söka öka lätta byggnaders
värmekapacitet och minska dess
temperaturvariationer har undersökts inverkan på
värmekapaciteten av ett större vattenmagasin, som
står i förbindelse med byggnadens värmesystem.
Ett vanligt dylikt vattenmagasin har emellertid
den nackdelen att rumstemperaturen åtminstone
nattetid, då inget yttre värme tillföres, ständigt
sjunker sedan eldningen upphört, medan det
omvända vore att föredra.
Frågan kan då uppställas, om det är möjligt att
låta ett värmemagasin med ständigt fallande
temperatur underhålla en rumstemperatur, som
varierar i motsatt riktning mot magasinets.
Uppenbarligen är detta icke utan särskilda åtgärder
möjligt, eftersom värmeavgivningen från en
varm kropp är proportionell mot
temperaturskillnaden mot omgivningen och
värmeavgivningen från magasinet sålunda måste minska i
samma mån som dess temperatur faller.
Om däremot värmeavgivningen från magasinet
kan påverkas av ytterligare en variabel, som är
oberoende av temperaturskillnaden mellan
vär-inemagasin och rumstemperatur, kan den nyss
uppställda frågan besvaras jakande. En sådan
variabel kan skapas genom att värmeavgivningen
från magasinet får ske på visst sätt periodvis i
stället för kontinuerligt.
Värmeavgivningsperio-dernas längd kan nämligen då varieras på
sådant sätt, att produkten av temperaturskillnad
och periodlängd ökar trots att
temperaturskillnaden minskar.
Ett av värmepannan matat varmvattenmaga-
697.327 : 697.347
sin, som kan bringas att avge magasinerat värme
periodiskt på sådant sätt att periodernas längd
står i ungefär omvänd proportion till
magasinets övertemperatur relativt önskad
rumstemperatur representerar därför ett sätt att inom
vissa gränser godtyckligt reglera temperaturen
hos ett rum, som uppvärmes med hjälp av
magasinets värme. Denna princip skiljer sig från
den vanliga principen för temperaturreglering,
enligt vilken radiatorerna kontinuerligt matas
med varmvatten, vars temperatur på ett eller
annat sätt regleras.
Den angivna temperaturregleringsprincipen,
som tillkommit som ett led i strävandena att på
ett ekonomiskt sätt förbättra lätta byggnaders
värmekapacitetsförhållanden, har visat sig
möjliggöra nya utföringsformer av
centralvärmeanläggningar för såväl villor som större
hyreshus med bl.a. följande karakteristika:
med 20—25 % minskad bränsleåtgång vid
oljeeldade villapannor, omkring 15 % vid koks- och
vedeldade;
ökad bekvämlighet med avseende på eldning
och temperaturreglering vid koks- och vedeldade
Fig. 1. Principschema för ackumulator placerad ovanför
värmepannan; 1 värmepanna, 2 ackumulator, 3, i
förbindelseledningar panna—ackumulator, 5, 6 radiatorledningar,
7 radiatorsystem, 8 cirkulationspump, 9 rumstermostat, 10
varmvattenbatteri; 12 trevägskran, H rörledning, E
expansionskärl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
