Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 11 december 1956 - Tacryl — en svensk syntetfiber, av Olof Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956
1087
na framtvingade relativt snart en övergång till
vertikal spinning i slutna schakt (fig. 1). Det är
sålunda inte bara spinnprocessen som måst
utvecklas från grunden utan i stor utsträckning
även de mekaniska detaljerna i apparaturen.
Tillverkningsförfarandet
Vid spinning av Tacryl löses den färgbara
sam-polymeren i diinetylformamid; även
dimetyl-sulfoxid kan dock användas. Efter filtrering och
avluftning sprutas spinnlösningen ut genom
dysor med 1 000—3 000 hål placerade i bottnen av
ett 3 m högt schakt, fyllt med 130°C aromatfri
fotogen, som strömmar uppifrån och nedåt.
Fiberbuntarna från flera dysor och schakt
samlas och leds direkt utan uppspolning över
ångvärmda valsar (fig. 2), mellan vilka den
samlade fiberbunten sträckes flera gånger sin
utspunna längd, varigenom fibermolekylerna får den
erforderliga orienteringen. Härefter krusas
fiberbunten, tvättas och behandlas med ånga för
avlägsnande av fotogen- och lösningsmedelsrester
samt hugges till ull och torkas.
När fibern spunnits och orienterats har den ett
för syntetfibrer normalt helt genomskinligt och
glasigt utseende. Den innehåller då ca 12 %
lösningsmedel och fotogen. När den behandlas med
ånga eller varmt vatten, förtränges
lösningsmedel och fotogen, och man får ett vattensvällt
gel, som efter torkning har en mycket fin
mikro-porositet av ca 5 %. Fibern blir samtidigt opak
(fig. 3).
Fotogenen, som i schakten extraherat
lösningsmedel ur fiberknippena, pumpas med en
doseringspump genom värmeväxlare och kylare, där
den kyles från 130 till 20—30°C, varvid de 15—
20 % dimetylformamid, som fotogenen upptagit,
skils ut som särskild fas. Genom tillsats av några
procent vatten kan separeringen göras
fullständig, och fotogenen kan användas direkt för ny
koagulering då den ju för varje passage
automatiskt renas genom lösningsmedelsextraktion.
Dimetylformamiden däremot destilleras för
avlägsnande av missfärgning och eventuellt vatten.
Förfarandet är sålunda en ekonomiskt sett
rationell våtspinning med en synnerligen
ekonomisk återvinningsmetodik.
Lösningsmedelsförlusterna ligger redan vid den nuvarande
produktionen (200 t/år Tacryl) inom de värden,
som antytts av de stora akrylfibertillverkarna,
och det säregna koaguleringsmedlet fotogen är
en av de billigaste användbara vätskorna.
Fiberns egenskaper
Akrylfibrer från olika tillverkare och
framställda på olika sätt har vissa gemensamma
egenskaper, som beror på grundmaterialet. Dessa
egenskaper återfinnes givetvis också hos Tacryl. Till
dem hör en utmärkt värmeisolation och en
förmåga att efter fiberytan transportera fukt. En
Fig. 3. Tacryl-fiber upptill t.v. i polariserat ljus, nedtill t.h.
tvärsnitt; X 1000.
torr akrylfibervävnad värmeisolerar bättre än
ull och en våt obetydligt sämre än våt ull.
Härigenom isolerar akrylfibrerna en torr, icke
svettande hud, men avleder samtidigt
värmeöverskottet och fuktigheten från en svettig och
överhettad hud. Akrylfibern samspelar sålunda med
hudens fysiologiska reaktion och ger härigenom
en synnerligen komfortabel känsla. Den tycks
inte ge några allergiska effekter.
Akrylfibrerna har en enastående resistens mot
solljuset och atmosfären och angrips inte av
bakterier, mal och mögel. Detta i kombination
med lättskötthet gör akrylfibervaror hygieniska.
Akrylfibrer är vidare ytterst resistenta mot
lösningsmedel och syror utom koncentrerad
svavel-och salpetersyra. De är måttligt resistenta mot
alkali och förstörs t.ex. av natronlut.
De är brännbara och brinner snabbt med låga,
om de utsätts för öppen eld.
Antändningstemperaturen är emellertid mycket hög, varför de i
motsats till bomull ej tänds av cigarrettglöd och
lätt kan släckas genom kylning. De flesta
akrylfibrer ger ej heller smältor, som i likhet med
nylon biter sig fast i huden och vållar svåra
brännskador.
Akrylfibrerna har liksom övriga syntetfibrer
synnerligen god formbeständighet även i fuktigt
tillstånd och ger permanenta pressveck och
plis-seringar, om dessa inpressats vid över 100°C. I
allmänhet anses akrylfibrerna vara mer
skryn-kelresistenta än nylon men underlägsna
Tery-lene- och Dacron-fibrerna. Tacryl kan ge varor,
som är synnerligen skrynkelresistenta, men
garntillverkning och vävnadsinställning måste
ske med stor omsorg, och efterbehandling och
lagringsförhållanden spelar stor roll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
