- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
1101

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 18 december 1956 - Bränsleförsörjningen i atomåldern, av Torsten Widell - Strålningssterilisering av kött - Organiska ämnen kan märkas med tritium - Öl bidrar till rätt saltbalans i kroppen - Ett tätande smörjmedel för nylonlager

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 november 1956

1101

Fig. 2. Energiförsörjningens framtidsperspektiv vid aktiv
energipolitik; A flytande importbränslen, C fasta
importbränslen för gasverk, hyttor och gjuterier, B övriga fasta
importbränslen, D vatten- och atomkraft, E atomvärme,
F ved, Skåne-kol, torv och skiffer.

Det nya perspektivet

För den kommande 25-årsperioden, fig. 2, har
antagits i stort sett oförändrad produktion av
inhemska bränslen, men med en förskjutning
mot mer förädlade bränslen. Torvindustrin har
tänkts utbyggd med ett fåtal brikettfabriker och
skiffern beräknats ge 200 000—300 000 t
oljeprodukter, huvudsakligen bensin och andra
motordrivmedel. Tillsammans motsvarar detta ca
12 • 109 kWh/år. Vedkonsumtionen skulle
motsvara ungefär samma energimängd, vilket är ca
60 % av den nuvarande.

Atomvärmeanläggningar för industrier och
samhällen har 1980 antagits till 35 • 109 kWh/år
och elkraftproduktionen till 100 • 109 kWh,
varav 95 • 109 kWh från vatten- och atomkraft.

Den inhemska energiproduktionen 1980 skulle
kunna antas uppgå till 150 • 109 kWh/år. Genom
utvidgad elektrifiering har det totala årsbehovet
antagits ha minskat från 360 • 109 till 350 • 109
kWh/år. Importbehovet skulle då bli 200 • 109
kWh/år motsvarande mellan 55 och 60 % av
det totala energibehovet. Genom fortskridande
elektrifiering skulle 1980 totalbehovets årliga
tillväxt ha minskat från 7 • 109 kWh/år till ca 6 • 109
kWh/år, och hela denna tillväxt skulle täckas av
inhemsk produktionsökning, ca 30 % skulle
komma på värmeverk och 70 % på vatten- och
atomkraftverk.

Genom den antagna progressiva utvecklingen

skulle således den inhemska produktionen 1980
kommit i balans med behovsutvecklingen.

Utbyggnad av inhemsk bränsleproduktion.

Forskning

För den önskvärda ökningen av den svenska
bränsleproduktionen skisseras ett
utbyggnads-program av betydande mått, för torvindustrin ca
30 Mkr. för en produktionsberedskap på 5—10
Mt/år samt för skifferoljeindustrin 210 Mkr.
fölen fredsmässig produktion av ca 150 000 t
motordrivmedel.

För forsknings- och försöksverksamhet
framläggs ett program främst inriktat på
tillgodogörande av vedavfall, på beredskapsmetoder
för maskintorvframställning och torvförädling
samt på åtgärder för en ökad
skifferoljeproduktion.

Utredningen rekommenderar även att behovet
av ett panntekniskt laboratorium undersöks
samt att ett sekretariat för bränslefrågor
inrättas vid IVA. Vidare föreslår utredningen att det
inrättas en permanent Statens Bränsledelegation,
som skulle följa utvecklingen på bränsleområdet
och handlägga ärenden om användning av medel
ställda till bränsleforskningens förfogande.

Slutord %

Den av Bränsleutredningen skisserade
utvecklingen på energiområdet, om denna får gå efter
hittills följda linjer, erbjuder mycket dystra
framtidsperspektiv. Det är av en utomordentlig
betydelse, att dessa förhållanden har redovisats
på ett så klarläggande sätt. Ett mycket viktigt
resultat av Bränsleutredningens verksamhet är
också det förslag till en aktiv bränslepolitik som
framlagts. Detta visar att det är möjligt för oss
att få ett bättre energipolitiskt läge. Med hänsyn
till vår beredskap och framtida säkerhet får man
hoppas att det framlagda programmet i stort sett
kan genomföras. Torsten Widell

Strålningssterilisering av kött ger svavelväte och
mer-kaptan varigenom varan får en obehaglig lukt. Vid för
sterilisering av nötkött tillräcklig stråldos (3—i Mrep)
bildas t.ex. 1 mg svavelväte och 3 mg metylmerkaptan per
kilogram kött.

Organiska ämnen kan märkas med tritium genom att
man smälter in dem i ett glasrör tillsammans med litet
tritiumgas. Efter 3—10 dygn har man nått en aktivitet
hos preparatet, 105—107 gånger så stor som behövs för
tillfredsställande bestämning.

öl bidrar till rätt saltbalans i kroppen vid hjärtsvaghet
genom att det ökar urinens volym och salthalt. Njurarnas
förmåga att utsöndra saltöverskottet i kroppen avtar
nämligen vid sådana tillstånd.

Ett tätande smörjmedel för nylonlager är normalt fast
men blir flytande och smörjande när det utsätts för tryck.
Så snart detta upphör blir det ånyo fast, och det rinner
därför inte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/1121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free