Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 18 december 1956 - Flygfotografering och flygfotogrammetri, av Bertil Hallert - Nya material - Mangan-kopparlegeringar med stor dämpningsförmåga, av SHl - Sega och slitstarka hårdmetaller, av SHl - Rekordfina silar av ljuskänsligt glas, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956
1121
Fig. 3. En av de lodbilder som markerats mitt i stråket i
fig. 2.
ta korthet nämna de möjligheter, som modern
flygfotograferingsteknik och fotogrammetri erbjuder till mer eller
mindre behörig insyn och detaljerade mätningar inom
militärt känsliga områden.
Beträffande de tekniska möjligheterna refererar jag till
en amerikansk publikation "Mutual inspection for peace",
som utgivits med anledning av president Eisenhowers
välbekanta förslag till ömsesidig flyginspektion.
Ett modernt spaningsplan, fig. 1, kan från ca 12 000 m
flyghöjd på tre timmar fotografera ca 2 500 000 km2. Fig. 2
visar den yta av USA, som ett sådant flygplan täcker med
flygbilder under en flygning New York—Los Angeles. Den
fotograferade ytan är ca 800 km bred och 4 500 km lång.
Flygtiden är ca 4 h.
Från varje lodbild, fig. 3, som markerats mitt i stråket
kan detaljerade upplysningar om terrängen erhållas.
Vidare kan mätningar av hög precision genomföras med
stereoskopiska metoder.
Det finns emellertid ännu effektivare flygkameror med
brännvidder ända upp till 6 m. Med en sådan kamera
erhålles t.ex. från flyghöjden 18 000 m en bildskala av
Fig. 4. De lutningsvinklar som kommer i fråga för
flygfotografering av Hårsfjärden från punkter utanför
skyddsområdet.
1 :3 000. Föremål på marken i storleksordningen 0,5 m
kan upptäckas och mätas.
Sådana kameror kan självfallet användas även för
fotografering av snedbilder. Det är onekligen av intresse att
se vilka lutningsvinklar, som kommer i fråga för
flygfotografering av örlogsbasen vid Hårsfjärden från punkter
utanför skyddsområdets begränsning, fig. 4. Det är
otvivelaktigt möjligt att genom flygfotografering med lämpliga
kameror utanför vår territorialgräns få detaljerade
upplysningar och mätningstekniska data inom det aktuella
området. Sådana fakta bör självfallet beaktas i
diskussionen.
Nya material
Mangan-kopparlegeringar med stor
dämpningsförmåga. Gjutjärn har stor dämpningsförmåga, men
mangan-kopparlegeringars är fyra gånger så stor, och deras
brottgräns är hög. Vidare är deras duktilitet utmärkt, medan
gjutjärns är mycket liten. Mangan-kopparlegeringar är
emellertid avsevärt dyrare än gjutjärn och kan erhållas
endast i arbetad form.
De på senare tid utexperimenterade
mangan-kopparlegeringarna kan därför inte ersätta gjutjärn utan skall
betraktas som material, särskilt lämpliga för speciella
ändamål när man måste minska vibrationer och buller så
mycket som möjligt.
Det uppges att de nya legeringarnas hållfasthet, duktilitet
och hårdhet skiljer sig mycket litet från normaliserat
mjukt ståls, men den specifika dämpningsförmågan,
uttryckt som logaritmiskt dekrement, är tusen gånger så stor
för en legering av 62 °/o Mn och 38 °/o Cu som för mjukt
stål. Av intresse är vidare att de nya legeringarna har stor
resistivitet (120—140 jxohmcm) och stor
värmeutvidgnings-koefficient.
Olägenheter hos mangan-kopparlegeringar är emellertid
deras benägenhet att åldras vid temperaturer över 300°G
och att deras dämpningsförmåga avtar när temperaturen
överstiger 150°C. Manganens stora kemiska aktivitet
vållar vidare svårigheter vid legeringarnas framställning och
bearbetning (Engineers’ Digest juni 1956 s. 219). SHl
Sega ocli slitstarka hårdmetaller. Enligt uppgift kan
man sintra hårdmetaller vid ca 1 000°C, om man som
bindemetall använder en blandning av kobolt med bor
eller krom. Ett pulver, bestående av 5—25 °/o Cr, 1,5—6 °/o
B och resten kobolt, lär vara särskilt lämpligt. Om det
används för bindning av volframkarbid, fås ett material med
stor seghet och mycket stor nötningshållfasthet; av det
kan verktyg med stor livslängd göras.
Ert hårdmetall av 78 °/o WC, 18 %> Co, 0,6 °/o B och
3,4 °/o Cr, sintrad vid 1 000°C, lär ha samma livslängd
som ett material gjort av 94 °/o WC och 6 °/o Co. Detta
är förvånande då 900—1 000°C temperatur har iakttagits
vid verktygets egg varigenom ett material, som sintrats vid
1 000°C, inte borde tåla de spänningar som uppstår.
En viktig fördel hos den nja hårdmetallen är att den kan
bindas vid stål utan användning av lod. Man kan
nämligen sintra fast den vid stålet vid så låg temperatur att
detta inte skadas (Engineers’ Digest sept. 1956 s. 361).
SHl
Rekordfina silar av ljuskänsligt glas. Man lär kunna
tillverka mekaniska och elektrotekniska detaljer med
ytterligt stor precision av ljuskänsligt glas (Tekn. T. 1950
S. 223), t.ex. silar med 390 hål per mm2. Ett i USA
utvecklat glas, kallat Fotoform, tillåter nämligen etsning av hål
till ett djup som är tio gånger deras diameter. Belysta
delar av glaset etsas ca 15 gånger så snabbt som obelysta
varigenom hålens sidor får en lutning av bara 4°, medan
hål i vanligt glas får 45° lutning.
Glaset har på försök använts t.ex. till ritschabloner, tråd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
