Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 18 december 1956 - Nya material - Textilier av syntetfibrer för tekniskt bruk, av SHl - Nya metoder - Rening av syntesgas ur lågvärdigt kol, av SHl - Kemisk efterbehandling av vitplåt, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956
1123
behandling med mycket aggressiva lösningsmedel.
Teflon-filt impregnerad med Teflon-harts är ett idealiskt
packningsmaterial för hög temperatur och under svåra
korrosionsbetingelser. Materialet är relativt mjukt och tätar
därför bra även mot ojämna flänsar.
Arkrylhartsimpregnerade tyger har goda elektriska
egenskaper och god beständighet mot värme och många
kemikalier. Man tillverkar material av Dacron som har utmärkt
•stabilitet vid upp till 130°C och tål 150°C även under
längre tid. Tyger av glasfiber eller Orion har utmärkt
resistens mot freon.
Oberoende av fibermaterialet är de impregnerade
textil-materialen mycket beständiga mot de flesta vanliga
lösningsmedlen, smörjoljorna, transformatoroljorna och
andra oljor som används i elutrustning. Materialets
dielektriska egenskaper påverkas praktiskt taget inte av hög
luftfuktighet (Du Pont Magazine juni—juli 1956 s. 12—13).
SHl
Nya metoder
Rening av syntesgas ur lågvärdigt kol. Medan man
förr uteslutande använde koks vid framställning av
syntesgas, utnyttjar man numera i allt större utsträckning
lågvärdiga fasta bränslen eller brännolja. För att göra
gasreningen billigare har man måst gå nya vägar.
Sedan den ur kol erhållna gasen befriats från tjära,
ammoniak och cyanväte på vanligt sätt innehåller den
koldioxid, kolväten och svavelföreningar vilka alla måste
bortskaffas. Vid ett nytt tyskt reningsförfarande, kallat
Rectisol-processen (fig. 1) tas rågasen in under 20 at
övertryck och —20°C temperatur, nedtill i ett tvättorn vid
vars mitt man för in metanol av — 75°C. Koldioxiden löser
sig i metanolen som härvid värms upp så att den är
— 20°C när den når tornets botten.
Den från tvättornet avgående lösningens tryck minskas
till 1 at a och sedan i en kolonn till 0,2 at a, varigenom
koldioxid avgår och vätskans temperatur sjunker till
— 75°C vid kolonnens botten, från vilken metanolen
pumpas tillbaka till tvättornet.
Den rengas, som lämnar tvättornets nedre hälft, är fri
från kolväten, innehåller bara 3 °/o C02 samt har befriats
från 98 °/o av svavelvätet och största delen av de
organiska svavelföreningarna. I tvättornets övre hälft sker
sedan ytterligare rening genom tvättning med till —62°C
kyld metanol som regenereras i en med ånga värmd
kolonn. Trots att den metanolmängd som cirkulerar mellan
denna och tvättornets överdel är relativt liten erhålls en
för Fischer—Tropsch-syntes tillräckligt ren gas från
tvätttornets topp.
Den första anläggningen i teknisk skala — för 180 000 m3
(0°C 1 013 mb) rågas per timme — har byggts i Sydafrika
(fig. 2). Vid den har man delat tvättornet i en huvudtvätt
med förtvätt och en fintvätt, den förstnämnda innehåller
en kylare, och en bensinavdrivare har tillkommit. Rågasen
kyls först med kall rengas och avgående koldioxid till
Fig. 1. Principen
för rening av
syntesgas enligt [-Rectisol-för-farandet.-]
{+Rectisol-för-
farandet.+}
C02 tata
Fig. 2. Flytschema för Rectisol-anläggning.
— 20°C i två seriekopplade värmeväxlare. I den första
blir dess temperatur —3°C vid vilken tyngre kolväten och
vatten frånskiljs; det senare innehåller också fenol och
ammoniakrester. I den andra värmeväxlaren sprutar man
in metanol för att hindra isbildning (W Herbert i Erdöl
und Kohle febr. 1956 s. 77—81). SHl
Kemisk efterbehandling av vitplåt. Förtenning är ett
gott korrosionsskydd för stål, särskilt under de betingelser
som råder för konservburkar. Att vitplåt rostar i fuktig
luft beror på porer i tennskiktet, och i allmänhet rostar
den fortare ju tunnare tennöverdraget är.
I de flesta fall är tenn katodiskt gentemot stål i fuktig
luft, men i det inre av en sluten konservburk är det i
regel anodiskt genom att syre är frånvarande. Tennet ger
därför katodiskt skydd åt stålet, varigenom angrepp på
burkens inneryta starkt fördröjs. Detta torde dock inte
vara den enda orsaken till tennets gynnsamma beteende,
ty man vet att närvaro av tenn(II) joner i lösning minskar
ståls korrosionshastighet.
Vitplåt kan emellertid svartna fläckvis i beröring med
proteinhaltiga livsmedel, såsom kött och vissa grönsaker.
Vid steriliseringen bildas nämligen svavelföreningar vilka
kan angripa tennet varvid detta blir något blått eller
purpurfärgad Korrosionen är emellertid oftast mycket ytlig
och oskadlig, men burken ser oaptitlig ut. I särskilt svåra
fall kan emellertid också stålet angripas varvid järnsulfid
uppstår. Denna kan sönderdelas under bildning av
svavelväte som förstör burkens innehåll.
Vitplåtens röstning och färgning kan hindras genom
lackering som används i stor utsträckning, men man kan
också skydda tennet med ett oxidskikt, åstadkommet
genom en kemisk efterbehandling av vitplålen. Härvid måste
man först ta bort olja och den oxid, som bildats genom
luftens inverkan, då den inte har lika stor resistens som
den kemiskt framställda. Detta kan ske genom att man
gör vitplåten först anodisk och sedan katodisk i ett bad,
bestående av utspädd ammoniak eller en lösning av
ammo-niumkarbonat. Slutligen oxideras tennet anodiskt i samma
bad.
Man har också i Storbritannien föreslagit oxidation
genom neddoppning några minuter i 10 %> kromsyralösning
vid 90°C. I en het, alkalisk lösning av natriumkromat och
natriumfosfat kan vitplåt samtidigt avfettas och oxideras.
Enligt dessa förfaranden kan man ge tennet ett osynligt
oxidskikt som är så tunt att interferensfärger inte
uppstår. Vitplåtens resistens mot proteinhaltiga livsmedel blir
mycket god, men behandlingen tar så lång tid att den är
oekonomisk.
I USA har man utarbetat metoder för kontinuerlig
oxidation av elektrolytiskt förtennad vitplåt mellan dennas
blanksmältning oéh oljning. En förenkling har uppnåtts
genom att olja inte behöver avlägsnas före oxidationen.
Som oxidationsmedel används lösningar av kromsyra,
blandningar av kromsyra och fosforsyra eller alkaliska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
