Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 25 december 1956 - nim 5, av SHl - Böcker - Teknisk håndbok og oppslagsbok, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956
1149
Fig. 11. Landsvägsbro i Island.
380 m3/s). Den största av älvarna ined klart vatten är Sog
(112 m3/s) som kommer från Islands största sjö 1
ingvalla-vatn och är en biflod till Hvitå-Ölfuså.
Vid kanten av högslätten bildar älvarna många stora
vattenfall av vilka Gullfoss i Hvitå-Ölfuså (42 m fallhöjd)
är imponerande. Landets totala vattenkraft beräknas till
ca 4 400 MW varav bara 84 MW är utbyggd. De båda
största kraftverken, Irafoss och Ljösafoss (Tekn. T. 1952
s. 1011; 1954 s. 385), ligger i Sog strax söder om
Fingvalla-vatn. Ett nytt kraftverk för 28 MW skall byggas i Sog de
närmaste åren. Denna älv beräknas vara fullt utbyggd med
96 MW på tio år, och man har därför börjat undersöka
Pjörså för att förbereda utbyggnad.
Man utför borrningar och geofysiska undersökningar som
förberedelse till ett rationellt utnyttjande av jordvärmet.
Arbetet har hittills gällt ett ångfält vid P ingvallavatn och
ett vid sjön Myvatn i Nordlandet. Man anser att värme
kan utvinnas till en kostnad som är bara 1—2 °/o av pri-
Fig. 12. Isländsk landsväg (biväg).
set för värme ur kol eller olja. Man beräknar att den
naturliga värmetransporten i ångfälten räcker för en
kontinuerlig effekt på 300 MW. Energipriset väntas bli
detsamma som för vattenkraft.
Kommunikationerna sker till stor del med flygplan, men
landet har ett i förhållande till dess folkmängd
förvånande stort vägnät som möjliggör en betydande trafik med
bilar och bussar, framför allt i sydvästra Island. Broarna
över de talrika vattendragen är visserligen inte byggda för
dagens trafik, men man klarar sig ändå, fig. 11. Bäckar
och åar passeras ofta på "vadställen", och ibland kör man
med buss över väglösa områden, t.ex. när vi åkte från
gården Mülakot, strax öster om HliSarendi, över
Markar-fljöt till en väg intill Eyjafjalls nordvästsida. Markarfljöt
är en sandslätt som bildats genom avlagring av siam från
jökelälvar och som genomkorsas av ett stort antal grunda
vattendrag.
Islands vägar är i allmänhet enkelt byggda; ofta tycks
nian bara ha skrapat marken jämn. På huvudvägarna har
givetvis mera arbete nedlagts än på bivägarna, fig. 12, men
deras konstruktion är ofta i princip densamma. Alla vägar,
utom i närheten av de största samhällena, är smala, och
vägbanan är oftast ganska ojämn. Man tar sig dock fram
utmärkt bra med motorfordon tack vare en imponerande
körskicklighet.
Slutord
En resa till Island är en upplevelse som man sent eller
aldrig glömmer, i synnerhet om man fått se landet i
Verk-fræÖingafélags Islands väl planerade och elegant
genomförda regi. Den älskvärda vänlighet, som mötte oss
utländska deltagare i nim 5, kommer oss att önska
återvända för att ånyo träffa goda vänner och återse deras
underliga och fantastiskt vackra land; åtminstone gör jag
det. SHl
Böcker
Teknisk handbok og oppslagsbok, av Almar Næss.
Gröndahl, Oslo 1956. 288 s., ill. 45 nkr.
Titeln på detta arbete är så avfattad att man lätt kan tro
att det är en allmän teknisk uppslagsbok i stil med t.ex.
Ingenjörshandboken eller Hütte. Så är emellertid inte
förhållandet utan det är endast ett relativt litet område av
tekniken som behandlas.
Avsikten har varit att få en bok på norska som är lätt att
använda och icke kräver några större förkunskaper.
Framställningen är därför elementär och ganska utförlig och
läroboksmässig men går inte djupare in på den teoretiska
sidan.
De ämnen som behandlas är hållfasthetslära (110 s.),
friktion och effektöverföring med remmar, där även skruvens
mekanik tagits med (36 s.), värmelära (86 s.) samt
viskositet i vätskor och gaser (22 s.). Dessutom finns det 13 s.
med konstanter och omräkningstal samt ett alfabetiskt
register.
Den ingående elementära behandlingen av stoffet och en
onödig upprepning av relationer mellan olika måttenheter
på en mängd ställen i boken gör att det sakliga innehållet
räknat per sida är avsevärt mindre än i gängse
handböcker. Framställningen är dock delvis, särskilt i de båda
första avdelningarna, ganska god och de i tabeller angivna
värdena kan vara till nytta.
Frågan om måttsystemen och vad som sammanhänger
därmed är dock mycket bristfälligt behandlad. Mest
används det gamla tekniska och det engelska måttsystemet
men även CGS-systemet nämns i vissa sammanhang.
MKSA-systemet som ju diskuterats ivrigt de senaste
femton åren och som blivit internationellt antaget tycks förf.
inte ha en aning om.
Såsom nämnts behandlas måttsystemen på ett flertal
olika ställen, och det används olika enheter och olika be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
