Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 1 - Svensk atomkraft — råvaru- och bränslefrågor, av Erik Svenke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bedömas ganska goda. Bilden härvidlag är
dock ej så klar, att man nu kan göra en
bedömning över huru detta kan påverka
programmet.
Inhemsk tillverkningskapacitet på anrikat
material av industriell betydelse bedömes kunna
föreligga vid mitten av 1960-talet genom
atombränslet plutonium, bildat som biprodukt vid
driften av de skisserade värme- och
kraftverksreaktorerna.
Materialförsörjning
Ett industriellt utnyttjande av atomenergin
förutsätter tillgång på en del material som
tidigare haft ingen eller liten teknisk betydelse
och i ovan skisserade prognos ligger givetvis
också en positiv bedömning över möjligheterna
att få fram erforderligt dylikt material.
Uran
För det viktigaste materialet, uranet, fås med
det nämnda programmet på sex värmeverk
och två kraftverk en behovskurva enligt fig. 1
som gäller den tid då ett urankoncentrat av
något slag behöver vara färdigt för att man
skall hinna överföra det till bränsleelement i
tid. Kurvan är uppgjord på basis av
antagandet att specifika värmeeffekten är 10 MW/t år
1960 och 20 MW/t år 1975 samt att
energiuttaget kan ökas från 70 000 MWh/t uran år
1960 till 120 000 MWh/t uran år 1975 med
glidande skala för mellanliggande år.
Det framgår av kurvan att den hittills enda
producerande anläggningen i
Närkes-Kvarntorp om några år icke har tillräcklig
kapacitet för att tillfredsställa dessa behov. Man har
då att bedöma möjligheterna att genom import
täcka underskottet eller att öka den inhemska
tillverkningen.
Import har ännu icke varit genomförbar men
mycket talar för att det ganska snart blir
möjligt att förvärva uran utifrån; måhända dock
ej under helt fria former. På grund av den
stora betydelsen av att man kommer ifrån ett
totalt importberoende har emellertid den
nämnda Atomenergiutredningen
rekommenderat att landet i största möjliga utsträckning
görs självförsörjande på uran samtidigt som
fördelaktiga importmöjligheter utnyttjas. Detta
har som konsekvens att en väsentligt ökad
tillverkningskapacitet erfordras i början av
1960-talet.
Vissa alunskiffrar är ännu så länge den enda
kända svenska urankälla av sådan omfattning
och karaktär, att den kan utgöra grunden för
en industriell utvinning.
Prospekteringsarbe-tena efter andra och rikare malmer har
emellertid givit en del intressanta indikationer, som
antyder att det icke får anses utsiktslöst att
man kan hitta rikare tillgångar, som kunde
möjliggöra lägre framställningskostnader för
uran än ur skiffer.
Därför och på grund av de pågående arbetena
på förbättring av
skifferbearbetningsmetoder-na har det bedömts önskvärt att något upp-
skjuta det definitiva ställningstagandet till en
större anläggning för utvinning av uran ur
skiffer. För att täcka det närmaste behovet
pågår en ombyggnad av Kvarntorps-anläggningen
till dubbla kapaciteten. Ombyggnaden
beräknas vara färdig hösten 1957.
Med det nämnda programmet för
atomenergins utnyttjande ger denna åtgärd emellertid
blott en begränsad tidsfrist, varför man vid
AB Atomenergi påbörjat utredning och
projektering av en större
urankoncentratanlägg-ning baserad på skiffer med kapaciteten ca
100 t/år uran. Därvid undersöks dels
möjligheterna att förbättra själva huvudprocessen,
alltså krossning, läkning och utvinning av
uran, dels möjligheterna att genom
biprodukthantering förbättra ekonomin.
Den nuvarande kapaciteten hos Atomenergis
anläggning i Stockholm för högrening av
urankoncentrat och framställning av salt eller
metall för reaktorernas bränsleelement svarar nu
mot Kvarntorpsanläggningen. Genom en del
ändringar kommer kapaciteten för
framställning av raffinerad oxid att ökas inom något
år till 20 t/år, vilket bör vara tillräckligt till
i början av 1960-talet. I
stockholmsanläggningen görs också uranmetall, och man har i dag
resurser för vakuumgjutning och snart färdiga
resurser för bearbetning genom valsning och
på annat sätt. Utbyggnad av metallkapaciteten
torde som man nu ser på
bränsleelementfrågorna för de närmast aktuella projekten något
kunna ställas på framtiden.
Torium
Torium är ännu icke aktuellt som ett
sekundärt atombränsle men kommer i framtiden.
Vi är ännu så länge hänvisade till import.
Tungt vatten
I de industriella reaktorer, som närmast
förutses, skall man som moderator och kylmedel
använda tungt vatten. Det totala ackumulerade
behovet härav förutses bli ca 60 t/år 1960 och
200 t/år 1965.
Den centrala roll, som det tunga vattnet
kommer att spela i det svenska
atomenergiprogrammet, gör att en inhemsk produktion framstår
som ytterst önskvärd. AB Atomenergi har gjort
utredningar över olika framställningsmetoder
för tungt vatten, och Asea har tagit initiativet
att låta undersöka en av de mest lovande av
metoderna. En inhemsk produktion kan
emellertid knappast komma till stånd så snabbt, att
behovet för de första anläggningarna täcks. Det
tunga vattnet för dessa kommer därför att
importeras dels från Norge och dels från USA,
som förra året förklarade sig kunna ställa
avsevärda kvantiteter till förfogande för den
fredliga atomenergiverksamheten i andra länder
till ett pris som ligger avsevärt under vad man
tidigare behövt kalkylera med.
Grafit
Grafit kan också användas som
moderatormaterial. Även om man för de närmaste åren
fi TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
