Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 1 - Dimensionering av jordkablar för eldistribution, av Wilhelm Winsnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dimensionering av jordkablar
för eldistribution
Civilingenjör Wilhelm Winsnes, Malmö
Kraftkablar i distributionsnät dimensioneras
med hänsyn till uppvärmning, ekonomisk
strömtäthet och spänningsfall. Här avses med
kablar i jorden förlagd blypappersledning, tre
och en halv eller fyrledare för 0,8 kV och
treledare för 10 kV. Vid dimensioneringen måste
man även beakta kortslutningseffekten, vilken
icke inrymmes i de matematiska formlerna.
Man bör därför kontrollera, att de efter andra
faktorer beräknade anläggningsdelarna är
kortslutningssäkra.
Kortslutningseffekt
Stadselverkens distributionsnät bör
dimensioneras för en kortslutningseffekt av 250 MVA
vid 10 kV. Detta motsvarar en
märkkorttids-ström av 14 400 A. I fortsättningen förutsättes
att högspänningsnätet tål denna
kortslutningseffekt och lågspänningsnätet tål den härav
föranledda.
Vid kortslutningar är uppvärmningsförloppet
så kortvarigt, att man bortser från
omgivningens inverkan och endast räknar med
temperaturen i ledaren. Man utgår från att den
ekvivalenta korttidsströmmen under 1 s får ge en
strömtäthet av högst 145 A/mm2 motsvarande
en sluttemperatur av 200°C efter en
begynnelsetemperatur av 50° C. Enligt de svenska
normerna är för jordkablar med högst 10 kV
märkspänning sambandet mellan kabelarea och
märkkorttidsström det som anges av linjen,
tiden t = 1,0 i fig. 1. De tyska normerna anger
samma värde för 0,8 kV kablar och ett 10 %
lägre värde för märkspänningarna 3—20 kV.
Ett högspänningsnät med
märkkorttidsström-men 14 kA kräver, fig. 1, en minsta kabelarea
av 95 mm2. I dubbelkabelnät med
kortslutningstiden 1,0 s är minsta kabelarean alltså 95 mm2.
Med utlösningstiden 0,5 s som i radial- och
slingkabelnät blir den tillåtna ekvivalenta
korttidsströmmen under 1,0 s större.
Sambandet mellan area och ström följer kurvan t — 0,5
och minsta tillåtna kabelarea är 70 mm2.
621.315.23 : 621.316
En förlängning av utlösningstiden medför
grövre kabelarea, om den fortfarande skall
vara kortslutningssäker. Klenare kablar kan
skyddas av dubbla reläsatser, av vilka den ena
ger utlösning momentant om
kortslutningsströmmen stiger upp mot det farliga värdet.
Givetvis måste man då bortse från
selektiviteten.
Kablarnas motstånd dämpar något
kortslutningsströmmen men inverkan är ringa. Så
behövs det mer än 1 km längd av 95 mm2 kabel
för att nedbringa kortslutningseffekten från
250 till 200 MVA.
Kortslutningseffektens storlek på
lågspän-ningssidan beror på de i nätstationen
parallellgående transformatorernas effekt och
kortslutningsspänning. Kortslutningseffekten på
transformatorns lågspänningssida kan beräknas
under antagande att transformatorn inklusive
högspänningskabeln har en impedans
motsvarande 5 och 6 % kortslutningsspänning, fig. 2.
Som synes medför impedansens ökning från
det förra till det senare en minskning av kort-
Sammandrag av föreläsning vid STF:s kurs
"Dimensionering av eldistributionssystem" den 2—5 februari 1955.
Fig. 1. Högsta tillåten korttidsström (under tiden t
sekunder) vid jordkabel för högst 10 kV.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 957 J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
