- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
13

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 1 - Kylning av flygelektronik, av Klas Küntzel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

återges, medan lufthastigheter och
strålningsförhållanden ofta svårligen kan simuleras. I
kliinatkammarprov konstaterar man därför
endast om utrustningen fungerar under olika
tryck och temperatur och mäter vissa
komponenttemperaturer, som bedömts vara kritiska.

Flygproven, som medför stora kostnader och
instrumenteringssvårigheter, används ej för
preliminär bedömning av utrustningens
termiska egenskaper. Vid flygprov har man dock
möjlighet att studera, hur apparaturen
fungerar till följd av de snabba
omgivningsvariationer, som svårligen kan simuleras.
Instrumenteringen kan härvid hållas vid ett minimum
genom att endast någon eller några
representativa temperaturer uppmätes.

Utformning

Den teletekniska flygburna utrustningen kan
ges en uppbyggnadsmässigt mycket skiftande
utformning, som betingas av en rad olika
faktorer, vilka redan något berörts. Oavsett
kylningen eller kylmediet kan man särskilja två
skilda typer, som kan benämnas öppna resp.
slutna enheter. Med de, som här betecknas

Fig. 2. Exempel på kylsystem i flygburen teleteknisk apparatur,
a sluten enliet kyld genom strålning och yttre egenkonvektion,
temperaturtoppar inuti enheten utjämnas med fläktluft, b sluten
enhet med värmeväxling till yttre fläktluft, c enhet genomdragen
med kylluftpassager, d öppen enhet med direkt fläktkylning, e
sluten enhet med värmeavledning till en fläktkyld bädd, f sluten
enhet kyld genom ledning i eller för ångning-kondensation av
flytande kylmedium, g sluten enhet kyld genom besprutning av
komponenterna med flytande kylmedium.

öppna, avses sådana där atmosfärtrycket inuti
apparaten är identiskt med atmosfärtrycket,
som rådet i det utrymme i flygplanet, där
enheten är monterad. Detta tryck sjunker alltså
kraftigt vid ökad höjd, såvida inte hela
utrymmet är under övertryck. De, som här betecknas
som slutna enheter, är alla sådana, som genom
hermetisk tillslutning eller genom tillförsel av
övertrycksluft, bibehåller ett högt lufttryck
under alla driftförhållanden i stort sett oberoende
av flyghöjden. Som en följd av de ökade
flyghöjderna, miniatyriseringen och
effektkoncentrationen har utvecklingen gått från de öppna
mot de slutna apparaterna.

För sådan utrustning som fordrar trycktät
installation kan ett antal typer särskiljas, fig. 2.
I en hermetiskt helt sluten enhet endast kyld
genom strålning och yttre egenkonvektion
bringas innerluften cirkulera med hjälp av en
fläkt för utjämning av temperaturtoppar och
minskning av temperaturgradienter inom
enheten, fig. 2 a. Denna apparattyp har endast
använts vid lägre effektkoncentrationer, 5—
10 W/dm3.

Vid högre effektkoncentrationer, uppåt 30
W/dm3, kan värmeväxling till yttre fläktad
luft, fig. 2 b, eller speciella kylluftpassager
dragna genom en eller flera metallplattor
inbyggda i enheten, fig. 2 c, lösa värmeproblemet.
Vid det förra utförandet kan även den inre
luften ledas i speciella passager för
åstadkommande av effektiv värmeväxling. Vid det
senare utförandet bör komponenterna monteras
med minsta möjliga värmemotstånd mot
plattan så att värmet ledes till luftkanalerna utan
att större temperaturgradienter uppkommer.
Med lämplig komponentplacering kan det då bli
möjligt att slopa den inre fläkten, vilket
däremot knappast är möjligt vid alternativet enligt
fig. 2 b, där den huvudsakliga delen av värmet
skall passera luften på sin väg från
komponenterna till höljet.

En kylmetod för en icke trycktät apparat, där
överslagskänsliga komponenter gjutits in i
plast, innebär att yttre kylluft förs in på
lämpligt sätt direkt mot komponenterna, fig. 2 d.
Förlustvärmet kan också huvudsakligen
överföras genom ledning till kåpans undersida, som
skall vara monterad med god termisk kontakt
till en kyld bädd, fig. 2 e, vilken kan vara ett
centraliserat bäddsystem för ett större antal
apparater placerade intill varandra i sid- och
höjdled.

En sluten enhet kan även kylas genom yttre
påtvingad konvektion och inre ledning samt
konvektion eller förångningskonvektion i
lämplig kylvätska, fig. 2 f. Slutligen kan kylningen
åstadkommas genom att den yttre
värmetransporten väsentligen sker genom påtvingad
konvektion i en värmeväxlare och den inre
värmetransporten genom påtvingad konvektion med
kylvätska, fig. 2 g. Vätskesprutkylning kan
lämpa sig vid höga effektkoncentrationer,
100 W/dm3 eller mera.

En jämförelse av olika uppbyggnadsmetoder3
för en icke miniatyriserad förstärkare med en

fi TEKNISK TIDSKRIFT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free