Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 1 - Tvillingdop vid Götaverken, av N Lll - Böcker - Smidesugnar och värmningsmaskiner, av Wll - The art and science of protective relaying, av Bengt Bengtsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tvillingdop vid Götaverken
Två stora fartyg sjösattes samma dag och för
samma rederikoncern, fig. 1, på Götaverken den 8
november 1956, då lastmotorskeppet "Vinni" om 13 000
tdw löpte av stapeln kl. 14, och en timme senare,
sedan "Vinni" bogserats till kaj och älvtrafiken
släppts fram för en stund, turbintankern "Hugo
Hammar" om 34 000 tdw sjösattes, båda fartygen
beställda av Ditlew—Simonsen-koncernen, Oslo.
M/S "Vinni" är det första i varvets nya 13 000 tdw
serie, som kan användas som öppna eller slutna
shelterdäckare och är avsedda för trampfart.
Skeppet klassas i Det Norske Veritas och är förstärkt
för gång i is och för särskilt tunga laster, såsom
malm. Det har huvuddimensionerna:
längd överallt ........................ ca 488’—8" = 149,0 m
mallad bredd ............................ 64’—0"= 19,51 m
mallat djup .............................. 41’—0" = 12,50 m
djupgående som sluten shelterdäckare ca 29’—6" = 8,99 m
djupgående som öppen shelterdäckare ca 26’—5" = 8,05 m
"Vinni" har fem lastrum med en sammanlagd rymd
av ca 665 000 kbf (17 300 m3) "båle", däri inbegripet
volymen av fyra djuptankar för vegetabilisk olja,
vattenbarlast eller torrlast om ca 38 000 kbf (1076
m3).
Propellermaskineriet består av en åttacylindrig
Götaverkens dieselmotor om ca 6 000 hk axeleffekt
vid 112 r/m, avsedd för tjockoljedrift, som beräknas
ge fartyget 15 knops fart på full last.
T/T "Hugo Hammar" byggs också till högsta klass
i Det Norske Veritas och har huvuddimensionerna:
längd överallt ........................... 685’—7" = 209,0 m
mallad bredd ............................ 86’—0" = 26,21 m
mallat djup ............................. 47’—0" = 14,33 m
medeldjupgående på sommarfribord –– 34’—8" = 10,57 m
Skrovet är helsvetsat och byggt enligt
sektionssystemet. Skeppet har långskeppsspant i däck,
botten och sidor. I sidorna är dessa spant utförda av
flänsad plåt, och i bottnen och däcket av plattjärn
i kombination med kraftiga vebbspant. Lång- och
tvärskeppsspanten är av korrugerad plåt.
övergången mellan däck och bordläggning är avrundad, som
man kan iaktta på fig. 1.
Oljelasten kommer att föras i 12 center- och 16
vingtankar med en sammanlagd rymd av 1 680 000
kbf (47 570 m3).
Turbinmaskineriet skall utveckla 12 500 hk vid 109
r/m. Det består av en högtrycksturbin, som gör ca
4 700 r/m, och en lågtrycksturbin ca 3 700 r/m med
en inbyggd backturbin samt kondensor. Turbinerna
är över en dubbel kuggväxel kopplade till propeller-
axeln. Ångan till maskineriet levereras av två
pannor av Babcock & Wilcox "integral furnace" typ.
De båda pannorna har tillsammans ca 1 600 m2
eldyta och kan producera 70 t/h ånga med ett tryck
av 40 at ö och en temperatur av 450°C.
"Hugo Hammar" har en kontrakterad fart av 16
knop på full last (enl. AB Götaverken). N Lll
böcker
Fig. 1. Lastmotorfartyget "Vinni" är just sjösatt och
den stora turbintankern "Hugo Hammar" är klar
för sjösättning på Götaverken.
Smidesugnar och värmningsmaskiner. Sveriges
Mekanförbund Tekn. Medd. Sm 5. Stockholm
1956. 37 s., 27 fig. 14 kr.
Den viktiga frågan om ugnar och värmningsfrågor
har ej alltid behandlats med den sakkunskap inom
verkstadsindustrins smedjor som skulle erfordras
för en god ekonomi och rationell lösning av
värm-ningsproblemen. Särskilt när det gällt oljeeldade
smidesugnar har bristerna på många håll visat sig
vara stora.
För att söka bidra till en förbättring inom detta
betydelsefulla område anordnade Mekanförbundets
smidesavdelning i juni 1956 en konferens i
Stockholm, vars tema var smedjornas ugnsfrågor.
Föredragen och diskussionen vid denna konferens har
samlats i föreliggande värdefulla häfte. Den första
uppsatsen av G Strand, A Gefvert och B Krohn
behandlar oljeeldade ugnar. Med resultaten från en
stor ugnsundersökning som utgångspunkt berörs
såväl konstruktions- som skötselfrågor. Anvisningar
till åtgärder, som leder till ökad verkningsgrad och
förbättrad värmningsekonomi lämnas även. Vidare
behandlas i text och bilder utvecklingslinjerna,
sådana de nu kan skönjas ifråga om oljeeldade
smidesugnar.
P E Hammarlund och Y Sundberg beskriver
induk-tionsvärmningens principer och lämnar underlag
för beräkning av induktionsugnars storlek och
värmningskapacitet. Ett flertal bilder belyser hur
induktionsvärmning tillämpats i praktiken för
många olika värmningsändamål.
S Nordin behandlar elektrisk motståndsvärmning
och ger teoretiska synpunkter och beräkningsdata,
varpå följer en rikt illustrerad avdelning med
till-lämpningsexempel för fyra huvudtyper av
mot-ståndsvärmare, länkvärmare och speciella
ämnes-värmare.
Slutligen ger A Boslund en del värdefulla
synpunkter på den ekonomiska sidan, när det gäller att
välja värmningsmetod och värmningsutrustning.
Mekanisering och automatisering underlättas vid
elektrisk värmning, men kräver i stället större
kapitalinvestering än oljeugnar, där å andra sidan
personal- och bränslekostnader dominerar.
Sifferexempel lämnas för tre olika typfall. WII
The art and science of protective relaying,
av C Bussel Mason. Wiley & Sons, New York,
Chapman & Hall, London 1956. 410 s., 243 fig.
12 t
Denna bok ingår i en serie tekniska läroböcker
utgivna av General Electric Co. i USA. Förf. har under
25 års tid ägnat sig åt utvecklingen av reläskydd
fi TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
